Malin skapade vänskapsapp för funkisar: ”Det räcker inte med föräldrar och assistenter”

En glad, social kille som gillar hockey och lika gärna åker utomlands som till fjällen där han susar fram på en sit-ski.

25-årige Emil Wernersson är Malin Wernerssons äldste son, en grabb med stark livsvilja som trotsade läkarnas profetior om att han nog inte skulle överleva ens förlossningen.

Emil överlevde, trots hydrocefalus, det som tidigare kallades vattenskalle, och en cp-skada, och lever ett gott liv tack vare en rad hjälpmedel och sina assistenter. Men Emil saknar vänner, och därför uppfann hans mamma vänskapsappen VillJa Ses, som riktar sig till människor med olika slags funktionsnedsättningar. Eller livsvariationer, som Malin helst kallar det.

– Jag var bara 23 år när jag fick Emil och graviditeten var helt normal, men jag hade ändå på känn att något var fel och tog upp min oro med barnmorskan flera gånger. Men alla värden var bra, bebisen växte som den skulle och jag fick alltid lugnande besked.

Mot slutet av graviditeten, när barnet inte lagt sig till rätta med huvudet, gjordes ett sent ultraljud. Resultatet av undersökningen blev en chock för Malin.

– Min bebis hade samlat på sig så mycket vätska i huvudet att han inte kunde lägga sig rätt. Huvudet var lika stort som kroppen. Det var ett fruktansvärt besked att få, samtidigt pratade personalen omkring mig latin och det var inte lätt att förstå, men jag fick veta att jag måste åka från Örebro till Uppsala. Det var akut.

Chockad och ledsen ringde Malin till sambon och föräldrarna, som alla följde med henne till sjukhuset i Uppsala. Väl på plats skulle det bli ännu värre.

– Jag fick veta att bebisens hjärna var väldigt förstörd och att han inte skulle överleva. Jag fick två alternativ. Antingen skulle de sticka hål i barnets huvud för att tömma det på vätska, och jag skulle få föda ut ett dött barn vaginalt. Eller så skulle jag snittas, men barnet skulle dö ändå. Jag ville inte tro att jag skulle mista min bebis. Så jag valde att snittas. Då fanns det i alla fall ett litet hopp, men jag var jättejätteledsen.

Malin fick åka hem och vänta några dagar innan det planerade snittet skulle ske. Det blev dagar av stor oro och sorg.

Tuff kamp från början

Emil visade sig vara en stor och stark pojke. Han vägde nästan 4,4 kilo, även om huvudets vikt stod för två kilo, men livet blev från första början en tuff kamp.

– Jag var så ledsen och rädd och önskade att det skulle ha varit på ett annat sätt att bli förstagångsmamma. Men Emil var jättefin, och han klarade sig trots att han drabbades av RS-virus och hade alla odds emot sig. Jag fick inte hålla i honom, han fick bara ligga och skulle vändas väldigt försiktigt. Vätskan från huvudet tömdes sakta med hjälp av en shunt, den har Emil fortfarande kvar.

relationerHelene fick en andra chans i livet: Nu vill jag vara en röst åt de som har det svårt

Malin berättar om ett första år som präglades av ständig oro, skulle hennes lille son överleva? Emil hade epilepsi och drabbades ofta av stora grandmalanfall. Ambulansfärderna till sjukhuset var många. Emil har fått genomgå många operationer, bland annat har hans rygg och höfter stelopererats. Han har varit beroende av olika hjälpmedel och har suttit i rullstol hela sitt liv.

– Emil har dålig syn, han kan inte röra sig och hans tal är begränsat. Han kan säga ja, nej och hej och med det kommer man faktiskt ganska långt. Han förstår vad vi säger och vi använder bilder och en pratapparat när vi kommunicerar. Han har rullstol och permobil men är beroende av assistenter. Han kan styra sin permobil med en joystick men ser inte så bra.

Jobbar inom vården

Malin har jobbat i vården under större delen av sitt liv. När Emil föddes arbetade hon på ett gruppboende med utvecklingsstörda. Så småningom blev hon delägare i ett assistansbolag och sedan flera år driver hon ett eget assistansbolag, Poolarna. Hon jobbar dessutom som assistent åt sin egen son.

– Emil har haft assistans sedan han var tio år. I den åldern kan andra tioåringar gå hem själv från skolan, de kan bre sina egna mackor och börjar vara ganska självständiga. Då tyckte vi att det var dags för Emil att också ha andra förlängda armar än mammas och pappas.

Malin berättar att Emil gått i träningsskola och nu går på daglig verksamhet, men på grund av pandemin har han inte kunnat vara där på väldigt länge.

– För Emil skulle det vara jättefarligt att drabbas av covid. Han kan inte hosta ordentligt, som vi andra. Därför har hela familjen isolerat sig i två års tid. Assistenterna har vaccinerat sig och Emils småsyskon har inte fått ta hem vänner. Vi har varit extremt försiktiga.

Malin säger att Emils syskon Alva, 22 och Meja, 14 och hans bonussyskon Filip, 18, Cewin, 14 och Lucas, 13 varit väldigt förstående. De älskar sin storebror.

– Visst har mina barn fått stå tillbaka en hel del genom sin uppväxt, eftersom storebror varit beroende av stöd dygnets alla timmar, men de har alltid varit väldigt omhändertagande. Men att bara umgås med mamma, pappa, syskon och assistenter är inte tillräckligt för någon, inte för Emil heller.

Älskar att träffa folk

Malin säger att sonen älskar att träffa människor och under isoleringen saknade han sin dagliga verksamhet, där han träffade vänner och hade en sysselsättning.

– Då kom vi på ett sätt för Emil att både bryta isoleringen och göra nytta. Vi hakade på ett släp bakom permobilen och så fick han hjälpa grannar och vänner som också var isolerade med att panta burkar och hämta paket. Vi annonserade ut hans tjänster i en lokal Facebookgrupp och Emils dagliga turer med permobilen blev så mycket roligare.

Men det fanns något som gnagde i Malin. Emils syskon hittar på roliga saker med sina vänner, de sover över hos varandra, går på bio och åker och badar. Emil har inte direkt några kompisar.

– Trots sina smärtor är Emil alltid glad och social. Han älskar att prata i telefonen, men det är nästan ingen som förstår honom, men nog sjutton måste det väl vara möjligt att hitta kompisar även för Emil? Det var då jag kom på att jag ville utveckla en app för människor med funktionshinder.

VillJa ses – snäll gratisapp

Malin säger att hon tänkte på alla människor hon mött genom sitt jobb under åren. Människor med alla möjliga sorts funktionsvariationer. De har ofta svårt att bygga kontaktnät utanför skola eller daglig verksamhet.

– Familjen och assistenterna kan aldrig ersätta egna vänner eller kärleksrelationer. Vi kan inte fylla alla Emils behov. Visst finns tinder och massor av andra vänskaps- och dejtingappar, men de är så utseendefixerade och det finns risk att bli utnyttjad.

Malin har själv varit en sväng i dejtingvärlden och upplevde apparna som ytliga och dessutom ganska dyra.

– Jag ville skapa en app som är gratis, en app som är snällare, där människor med funktionsvariationer kan träffas och lära känna varandra, kanske få nya kompisar eller rentav en kärlekspartner. En app där det inte är tillåtet att skicka fula bilder till varandra. Den skulle också innehålla en videofunktion för den som inte kan prata.

samhälleCheerleading för alla när Cajsa får bestämma

Malin kontaktade en mobil appbyrå som hjälpte henne med utvecklingen av sin idé och nu har appen VillJa Ses, som Malin bekostat ur egen ficka, funnits i ett par års tid.

– Vi har cirka 1000 användare runt om i landet. De är mellan 15 och 85 år gamla och det är människor som har cp-skador som Emil, men också personer med alla möjliga funktionshinder. Det kan vara allt ifrån psykisk ohälsa och autism till adhd eller att man drabbats av sjukdomar som stroke, ALS eller MS. Det finns otroligt många ensamma människor. Oavsett funktionsnedsättning är alla levande varelser med samma längtan och önskningar.

Malin säger att om hon bara kan sammanföra två människor så att de blir mindre ensamma så är det värt den egna insatsen, i form av jobb och pengar.

– Jag blev så glad när jag fick ett jättefint brev från en autistisk tjej som funnit en pojkvän via appen. Hon skrev att hon aldrig tidigare ens fått höra att hon var fin och nu var hon så lycklig. Ett annat exempel är en ung tjej som är bipolär och arbetstränar hos mig. Hon har fått flera nya vänner tack vare appen. Sådant värmer hjärtat.

Malin Wernersson hederspris Visa vägen-galan

Något som också värmde Malins hjärta var när hon i november förra året tilldelades ett specialinstiftat hederspris på Samhalls Visa vägen-gala. Motiveringen var att Malin har visat hur en enda människa med engagemang och handlingskraft kan skapa nya möjligheter i livet för så många andra. Genom att utveckla en social plattform för alla med funktionsvariationer hjälper hon människor att möta både vänner och kärleken.

– Jag blev otroligt rörd och glad över utmärkelsen. Nu hoppas jag bara att vi ska nå ut till ännu fler, så att alla får reda på att appen finns, säger Malin som också vill också ha hjälp med att utveckla den så att appen får fler funktioner, exempelvis evenemang.

Efter reklamen: Se också: Emma fick revansch på catwalken i New York

Emil har såklart både testkört appen och börjat använda den. Än så länge har han inte träffat någon vän eller hjärtevän.

– Emil har skrivit med några och tycker det är kul. Min dröm är att Emil ska träffa någon som är i samma situation som han, att han ska hitta en tjej att skratta, busa och kramas med.