För Linda Kask är vintage en livsstil

Den lilla hatten ligger perfekt på det lagda håret och matchar klänningens blå nyans.

– Jag älskar hattar. Man kan säga att jag samlar på dem, skrattar Linda Kask, 41, när hon tar emot hemma i bostaden i Gammelstad, utanför Luleå, där hon bor med barnen Algot, 8, och Majlis, 6.

Här är det inte bara fika, kaffepanna och porslin som matchar Lindas vintageklädstil.

Hela hemmet andas svunna tider och känslan förstärks av den tidstypiska bakgrundsmusik som ljuder ur högtalaren.

I Luleå är Linda Kask känd för sin klädstil. Hon är alltid oklanderligt klädd i välsydda plagg från 1930-1940-1950-eller 1960-talet.

– Jo, det är nog fler som kommer ihåg mina kläder än mitt namn, säger Linda och berättar om äldre damer som stannar henne för att berätta att de i sin ungdom haft exakt likadana klänningar.

– En gång ville en äldre herre fotografera mig för att jag såg ut som hans mamma gjorde en gång i tiden, ler Linda.

Hon har ingenting emot uppmärksamheten. De flesta som säger något är väldigt snälla.

– Jag är van eftersom jag nog alltid haft en udda klädstil. När jag växte upp i Kalix var jag hippie-influerad. Jag använde mammas mockajackor och klänningar från 1970-talet och hon fick sy om gamla jeans till mig.

Intresset för vintage växer

Intresset för vintagekläder och loppisar har vuxit med åren. Linda arbetar som journalist och när hon för 15 år sedan jobbade på en lokalredaktion i Boden hittade hon ganska snabbt till Röda Korsets secondhandaffär Kupan som låg runt knuten. Till en början upptäckte hon alla fina handväskor och kuvertväskor, handskar, smycken och skor.

– Men skor har alltid varit svårt för mig. Jag har storlek 39 ½ och det verkar som att kvinnor generellt hade mindre och nättare fötter förr. I alla fall om man ser till utbudet av äldre skor i butikerna. Jag kan inte ha mammas skor heller, henne fötter än mindre än mina och jag minns att jag grinade för att jag inte kunde använda hennes vinröda platåstövlar i Abba-stil. Därför köper jag oftast nyproducerade skor, säger Linda som i övrigt nästan bara köper begagnade kläder och accessoarer.

När Linda väl hade hittat till secondhandbutikerna blev hon en flitig besökare i traktens alla andrahandsbutiker. Hon lärde sig snabbt att det krävs tålamod för att hitta de fina fynden.

– Jag älskar att rota i lump och hitta guldkorn! Den här välsydda 1940-talsklänningen hängde i en ställning bland illaluktande nylonskjortor. Den kostade bara 50 kronor, säger Linda och nyper tag i den blå klänningens tyg.

Går att fynda kläder av toppkvalitet

Hon gillar att ”leta bland skrot” och säger att det inte alls är samma sport att handla i snygga andrahandsaffärer.

Det Linda betecknar som fynd är välskräddade och välvårdade plagg från 1930- 1940- 1950- och 1960-talet.

– På den tiden kanske kvinnorna inte hade garderoben full av plagg, men de som hängde där var ofta fantastiska hantverk – sydda av skräddare, eller hemsydda. Många var själva skickliga sömmerskor, kanske för att de var av nöden tvungna. Man vårdade också plaggen bättre förr. Jag kan hitta fina yllekappor som knappt ser använda ut. De hängdes undan med malkulor och höll i åratal. Många av de skräddade plaggen har ofta en rejäl sömsmån, de skulle gå att lägga ut om ägaren själv la ut under åren. Plaggen skulle räcka länge, säger Linda, som är glad att de till och med räcker för hennes bruk.

Klänningar, kappor, kjolar och blusar är de plagg som är lättast att hitta. Linda säger att vardagsplagg som byxor och jumprar oftast användes så flitigt att de nöttes ut.

Linda har alltid vintageblicken påslagen och det första hon gör i en ny stad är att leta efter andrahandsbutiker. Hon är ett välbekant ansikte i traktens secondhandbutiker och välgörenhetsaffärer och det har hänt mer än en gång att personalen lagt undan plagg som de tror att Linda gillar.

– Jag har arbetskompisar som köper kläder på återvinningen om de ser något som ”det står Linda på”, som de säger. En gång träffade jag en kvinna på en loppis som erbjöd mig att komma och titta på hennes svärmors garderob. Inget av barnen ville ha kläderna och för mig var det som en skattkammare. Jag köpte klänningar, kjolar, dräkter, blusar och kappor av toppkvalité. På en del av plaggen satt prislappen till och med kvar. För kvinnans barn var det en överraskning att mamman hade haft så mycket fina kläder i klädkammaren. De hade ju bara sett henne i städrock jämt!

Linda säger att kärleken till vintageshopping började med hennes intresse för fina kläder, men har allt mer kommit att handla om miljöaspekten.

– Jag har blivit mer och mer medveten om hur dålig klädindustrin är för vår jord. Det går åt mängder av vatten bara för att framställa ett par jeans! Därför känns det extra fint att handla begagnat. Jag köper bara sådant som jag faktiskt använder och jag har mina plagg i åratal. När man inte följer rådande modetrender blir plaggen heller inte omoderna. När det gäller välsydda vintageplagg så tappar de heller inte i värde, om man vill sälja dem vidare så småningom.

Inspireras av Audrey Hepburn

Linda säger att alla kan handla kläder i secondhandbutikerna, även om man har en ”vanlig” stil. Och när man väl vant sig vid välsydda plagg är det svårt att gå tillbaka till lågpriskedjornas industriframställda kläder.

– Jag är bortskämd med bra kvalité och har svårt att tolerera skeva sömmar och noppriga toppar från de billiga klädkedjorna, säger Linda och konstaterar att det dessutom aldrig finns plagg där som matchar hennes stil.

– Audrey Hepburn är min stilikon, även om jag kanske oftast ser ut som Hedvig i barnprogrammet från A till Ö, skrattar hon och säger att kläder ska vara kul.

– Klädstil är inte så allvarligt. Det får gärna vara lite humor – kläder är ju lite som teater. Man kan nog säga att jag aldrig växte ifrån utklädningslådan.

Lindas tips för personlig stil

• I secondhandbutikerna kan du skapa din egen, unika stil och bygga en kvalitetsgarderob utan att ruinera dig. Folk tröttnar på saker, de köper fel storlek. Det är inte ovanligt att plaggen är oanvända och till och med har prislapparna kvar.
• Bestäm dig för vad du är ute efter, vilken stil har du? Då vet du vad du ska söka efter!
• Leta efter ytterplagg, kappor, jackor och kavajer. De är ofta välvårdade.
• Handväskor, smycken och solglasögon är roligt att leta efter och du blir garanterad ensam om dina accessoarer.
• Ha tålamod och bli inte skrämd om butiken ser ut som en skrotbod. Guldkornen finns där. Tålamod är ledordet och gör också så att du konsumerar mindre, vilket är bra för både plånbok och miljö.
• Behöver du en ny kavaj? Strunta i att köpa en nyproducerad och leta efter kavajen på loppis. Kanske hittar du en välskräddad 1940-talskavaj av toppkvalité.
• Med tiden lär du dig att datera plaggen genom att syna dem i sömmarna. Gamla klänningar har blixtlås av metall, i nyare plagg är de gjorda av plast. Före 1960-talet satt blixtlåsen i sidan och senare placerades de på ryggen.
• Är du händig kan du sy om plaggen efter egna mått. Min mamma har hjälpt mig att sy ut midjorna på otaliga klänningar och kjolar. Kvinnor använde gördlar förr.
• Tycker du att det är äckligt att gamla kläder luktar? Visst, det kan lukta unket i stora secondhandbutiker, men plaggen går att tvätta! Även ömtåliga plagg kan tvättas skonsamt i maskinens handtvättsprogram eller ligga i kallt vatten med tvättmedel. Du kan också ställa in en behållare med ättika i garderoben. Det neutraliserar lukten.
• Inspireras av tv-serier som Downtown Abbey, Mad men, Vår tid är nu. Jag älskar kostymdrama, att titta på kläderna är en stor del av behållningen.
• Storlekarna i vintageplagg är missvisande. De var mindre förr! Mät kläderna för att avgöra om de passar dig.
• Välgörenhetsbutiker är jättebra. Alla har inte möjlighet att köpa nytt, det är solidariskt att handla där.
• Fynda secondhandplagg i andrahandsbutiken, men också i olika köp- och säljgrupper på Facebook.
• I Facebookgruppen Hållbart mode tipsar medlemmarna varandra om allt ifrån hur kläder kan färgas till hur man får bort dålig lukt från begagnade plagg.
• Lämna in dina plagg du inte använder till välgörenhetsbutikerna.

Köp och sälj på nätet  – så funkar det

• Andrahandsbutiker finns också på nätet. Sellpy är ett exempel. Du beställer påsar som du skickar in kläderna i. Sellpy säljer dem åt dig. Kläder som inte blir sålda skänks till välgörenhet.
• För några tior kan du lägga upp en annons på Blocket, om du vill sälja plagg du inte länge använder.
• Låt köparna buda på dina plagg. Tradera tar 10 procent av intäkterna.
• Facebook har en mängd Köp-sälj-skänk-grupper. Välj mellan lokala grupper och grupper som är nischade.

Av Birgitta Lindvall Wiik

Foto: Petra Älvstrand