Fallet Bobby – extramamman Inger berättar om sorgen
Den 29 januari 2006 anmäldes 10-årige Bobby Äikiä försvunnen från en parkeringsplats vid ett köpcentrum norr om Göteborg.
Bobbys mamma och styvpappa påstod att han rymt från bilen medan de var inne och handlade blommor till Bobbys mormor. Max en kvart var de borta.
Alla polisresurser mobiliserades i sökandet. Även militären kopplades in. Men redan i ett tidigt skede riktades misstankarna mot mamman och styvpappan.
– Bobby skulle aldrig ta av sig bilbältet, öppna dörren och kliva ut. Han var blyg och rädd och gjorde aldrig något på eget initiativ. I nya situationer behövde han någon som höll honom i handen och manade på honom. Jag tyckte att det lät väldigt märkligt. Redan då slog det mig att Bobby kanske inte levde, berättar Inger Uneback som under sju år var Bobbys helgmamma.
Ett par dagar senare anhölls mamman och styvpappan. Det avgörande var en övervakningsfilm från en bensinstation där paret tankat och som visade att de var ensamma i bilen.
De nekade till anklagelserna men efter några dagar orkade inte mamman ljuga längre och berättade var Bobbys kropp fanns. Det som sedan uppdagades var en grym skildring av Bobbys sista tid i livet och hur han dog till följd av tortyr och misshandel.
Bobby fick komma till stödfamilj
Bobby föddes med Fragil X-syndromet vilket innebär en mutation i genen på x-kromosomen. Det kan leda till olika grader av utvecklingsstörning och autismliknande tillstånd. Bobby var väldigt skygg och hans mentala ålder var 4–5 år. Men Bobby var också ett barn som andra barn. Socialtjänsten gjorde bedömningen att han behövde en stödfamilj eftersom han hade stort behov av omvårdnad. Det var så Inger och hennes familj kom in i bilden.
Vi tyckte väldigt mycket om Bobby. Det var lätt att tycka om honom
– Bobby var hos oss var fjärde helg. Här levde han ett helt vanligt familjeliv. Han var väldigt blyg och rädd för ljud. I början satt han i ett hörn med armarna över huvudet och vi undrade hur det skulle gå.
– Men han var nyfiken och blev förtjust i våra djur, särskilt vår ponny. Han blev en riktig hästkarl, älskade att rykta och rida. Han tyckte om att åka traktor med min man Ingemar också. Då var han så stolt och hade ett leende från öra till öra. Han var alltid hjälpsam och vi såg alltid fram mot helgerna när han skulle komma. Vi tyckte väldigt mycket om Bobby. Det var lätt att tycka om honom.
En torsdagskväll när Inger ringde till Bobbys mamma för att stämma av inför helgen berättade hon att de flyttat till Småland. Inger blev förvånad och undrade om socialtjänsten visste. Det gjorde de inte.
Inger kontaktade det lokala socialkontoret och vid flera tillfällen under hösten 2005 försökte hon övertala mamman att låta Bobby hälsa på dem över en helg.
– Det fanns alltid en anledning till varför det inte gick. Jag hade en känsla av att hon var kontrollerad av sin sambo. Jag vet att hennes dröm var att ha en familj. När jag påpekade att Bobby kanske behövde en stödfamilj svarade hon att de var en familj nu.
Bobbys mamma hade träffat mannen via en kontaktannons. I augusti 2005 flyttade hon in hos honom i hans torp i Småland. Några veckor senare flyttade även Bobby in och i oktober började han i en särskola i närheten.
Bobby utsattes för sadistiska övergrepp
Utåt sett såg Bobby ut att må bra. Enligt hans lärare gjorde han framsteg, lärde sig skriva sitt namn och räkna. Men mot slutet av året levde han under groteska missförhållanden.
Relationen mellan styvpappan, tidigare dömd för grov misshandel och våldtäkt, och mamman var turbulent med inslag av sadomasochistiskt våld, som eskalerade. När styvpappan blev arbetslös flödade alkoholen och han började utsätta pojken för sadistiska övergrepp. Även mamman deltog i tortyren och gjorde endast något enstaka tafatt försök att stoppa styvpappan.
Att en mamma kan medverka till något så grymt mot sitt eget barn. Det går bara inte att förstå
Bobbys sista månad i livet blev en mardröm av våld och förnedring. Dagen då han dör släpas han naken ut i kylan och snön, misshandlas och binds fast vid en stol i köket.
Senare på kvällen bärs han till sin säng. När styvpappan efter middagen tittar till Bobby ligger han död i sängen. Mamman lägger en filt över sin son, tar en whiskey för att lugna sig och går och lägger sig.
– Man har svårt att tro att det är sant, säger Inger, att en mamma kan medverka till något så grymt mot sitt eget barn. Det går bara inte att förstå.
Bobbys helgmamma Inger anklagade sig själv
För Inger var det länge svårt att prata om Bobby. I början drömde hon mardrömmar, och kvällstidningsrubrikerna rev ständigt upp nya sår. Efter dådet gick hon till en psykolog för att bearbeta traumat. Länge anklagade hon sig själv för att hon inte grep in, och för det har hon känt skuld.
Det har gått många år sedan Bobbys död, men det väcker fortfarande starka känslor när hon pratar om honom och hon blir tårögd. Ibland besöker hon hans grav. För familjen Uneback är Bobby en älskad och saknad familjemedlem.
– Bobby var en så go kille. Han hade verkligen förutsättningar att utvecklas och få ut mycket gott av livet. Vi gladdes åt att få vara en del av hans liv och vi såg det som en livslång relation. Nu blev det inte så. Det gör mig väldigt ont att han inte fick fortsätta leva.
Fallet Bobby i korthet
- I december 2005 sjukanmälde Bobbys mamma honom.
- Efter jullovet sa mamman att han fortfarande var sjuk.
- I slutet av januari hyrde mamman och styvpappan en släpkärra för att göra sig av med Bobbys kropp. Några dagar senare anmälde de honom försvunnen.
- I mitten av februari greps paret, några dagar senare berättade mamman att Bobby är död.
- Paret häktades och kroppen hittades i en sjö. Paret dömdes till tio års fängelse vardera för bland annat vållande till annans död och brott mot griftefriden.
- Domen överklagades men fastställdes av Hovrätten.
- 2012 sattes mamman och styvpappan på fri fot, då de avtjänat två tredjedelar av sina straff.
Styvbarn särskilt utsatta för våld
Barn i styvfamiljer löper relativt större risk att bli dödade. Fenomenet kallas ”Askunge-effekten”.
Forskarna menar att en vuxen är mer benägen att döda ett barn som den inte är genetiskt släkt med.
Men en senare svensk studie visar att det kan vara andra faktorer som spelar in. Bland annat såg man att de styvföräldrar som dödade ett barn hade ett kriminellt förflutet i större utsträckning och att de dödade barnen på ett våldsamt sätt. Bobbys styvpappa var tidigare dömd.
Henrik Lysell är doktorand vid institutionen för klinisk neurovetenskap på Karolinska institutet. Tillsammans med andra forskare har han undersökt om det finns specifika risker för barn som dödas inom familjen.
Forskningen omfattar samtliga fall i Sverige 1973–2008 där barn mördats av en förälder.
Vad finns det att säga om mammor som dödar eller medverkar till sina barns död?
– Det är vanligare att mödrar dödar yngre barn. Man har spekulerat kring att mödrar till viss del ser barnen som en förlängning av det egna jaget och vid självmord därför väljer att även ”ta barnet med sig”. Alltså ta livet av barnet. I den studien jag genomförde var psykos en vanligare diagnos bland de mödrar som dödade jämfört med fäder.
Vilka är motiven att döda sitt barn?
– Föräldern kan vara akut psykotisk. Utifrån kan förälderns beteende tyckas irrationellt, men kan för den egna personen vara klart och rationellt. Altruistiskt – man besparar barnet lidande. Oönskat barn. Framför allt vid dödandet av små barn. Hämnd gentemot en partner. Olyckshändelse. Och misshandel där det inte funnits avsikt att döda. I våldsamma relationer liknande Bobby-fallet.
8-åriga Yara plågades till döds
2014 inträffade ännu ett fasansfullt barnamord i Sverige.
På Valborgsmässoafton hittades åttaåriga Yara Alnajjar livlös hemma hos sin morbror och hans fru i Karlskrona. Flickan hade misshandlats svårt och avled av sina skador.
Yara kom till Sverige från Gaza i Västbanken i februari 2013. Hennes föräldrar skickade henne tillsammans med släktingar till Blekinge för att bo hos sin morbror och hans fru för att komma ifrån krigets fasor.
Under tiden som flickan bodde hos sin släkting larmades socialen flera gånger om att hon troligtvis for illa. Polisen faxade den sista orosanmälan till socialtjänsten under påsken 2014.
Den 30 april 2014 misshandlades åttaåriga Yara Alnajjar till döds i sitt hem. I lägenheten fann polisen blod och avslitna hårtussar.
När fallet togs upp i tingsrätten ansågs det bevisat att hon under tio minuter utsatts för besinningslöst våld med en brödkavel. I februari 2015 dömde tingsrätten mostern till livstids fängelse för mord. Morbrodern dömdes till sex års fängelse för synnerligen grov misshandel.
Fallet överklagades till hovrätten som fastställde straffet för mostern och även dömde morbrodern för mord, trots att inget tydde på att han deltog aktivt i misshandeln.
Enligt hovrätten kunde han dömas för mord eftersom han var Yaras vårdnadshavare och därmed skyldig att garantera hennes säkerhet. Straffet blev 14 års fängelse. Fallet överklagades till Högsta domstolen, men där blev det stopp. Fallet togs inte upp och morddomarna blev fastställda.
Både mannen och kvinnan förnekade brott.
Lex Bobby som ska stoppa morden fungerar inte
Efter Bobbys fruktansvärda död instiftades en lag som skulle skydda utsatta barn.Tyvärr har lagen inte fungerat som det var tänkt. Varje år mördas sex barn av en förälder.
Tio år efter Bobbys död trädde lagen Lex Bobby i kraft. Med stöd av lagen skulle man utreda varje barn som dör till följd av brott och därmed täppa till hålen i samhällets skyddsnät. Men det blev inte som man hoppades. Lagen har kritiserats hårt och flera experter menar att lagen är tandlös.
Under de senaste åren finns flera uppmärksammade fall där barn mördats av någon av sina föräldrar eller nära anhörig. Yara, 8 år, i Karlskrona som dog till följd av långvarig misshandel av sin morbror och dennes hustru (se ovan), och Isolde, 3 år, som mördades av sin mamma är två exempel på att lagen inte fungerat.
Det är Socialstyrelsen som granskar varje fall, men för att kunna göra en utredning måste det finnas en dom som vunnit laga kraft.
Det är ett av de största problemen eftersom utsatta barn då riskerar att falla mellan stolarna, menar kritikerna. Statskontoret har utvärderat Socialstyrelsens utredningsverksamheter från det att lagen trädde i kraft fram till 2014. De kom fram till att det finns en rad brister i systemet och lämnade en rapport till regeringen där man föreslog att IVO, Inspektionen för vård och omsorg, skulle ta över utredningsverksamheten.
– Några av de problem vi pekade på är att det inte finns tillräcklig kunskap om den praktiska handläggningen i berörda verksamheter i de grupper som ska analysera dödsfallen. Socialstyrelsen hade dessutom valt ett arbetssätt där myndigheten inte hämtade in den typen av kunskap. Endast i några enskilda fall hade man använt sig av intervjuer med berörda i utredningarna. Socialstyrelsen hade också valt att lägga utredningsverksamheten på handläggare utan tidigare erfarenhet av att arbeta i den praktiska verksamheten, det kan göra det svårt att tolka informationen som de får, säger Johan Sørensson som är chefsjurist på Statskontoret.
Lagen som skulle skydda utsatta barn fungerar alltså inte. Bobby dog av misshandel och vanskötsel. Och han är inte ensam. Fortfarande mördas cirka sex barn i Sverige varje år av en förälder
Av Mathias Pernheim, Lisa Södergren
Foto: Pär Grännö, Calle Jismark/TT, Bobbo Lauhage/TT, Fredrik Sandberg/TT