Ewelina: Jag firar en polsk påsk

Efter reklamen: Se ocksåHär ser du majbrasan under valborg

När min farmor växte upp på landet i Polen var påsken alltid något som firades stort, och på ett helt annat sätt än i Sverige.

Hon var näst äldst i en barnaskara på fem i en katolsk familj, där traditioner och regler hölls hårt på.

Lördagen före påsk målades det pisanki, hårdkokta ägg, och så förbereddes wiconka, påskkorgar med traditionell påskmat som pyntas med färgglada band och påsksymboler som kycklingar och lamm av socker. Och så presenterna då, påskpresenter!

relationerAnna-Clara: Tröttheten visade sig vara ME/CFS

Min farmor kom till Sverige med de vita bussarna efter andra världskriget, och hamnade i Göteborg där hon gifte sig och fick ett barn, en son, och sedermera två barnbarn, jag och min bror.

Ivrig att smälta in så mycket hon kunde i sitt nya hemland var det inte många traditioner från Polen som hon var villig att föra vidare till oss.

Inte språket och inte religionen, allra helst ville hon inte att folk ens skulle veta att hon var polack.

Hennes nationalitet hade inneburit så mycket sorg och skräck för henne under kriget, och efter flera år i koncentrationsläger ville hon bara lägga allt som hade med det bakom sig. Nästan allt.

Lätta ditt hjärta: Här kan du lyssna på våra läsarberättelser i poddformat

I podcasten Lätta ditt hjärta får du ta del av vanliga människors berättelser om svåra och utmanande perioder i livet. Podden bygger på läsarberättelserna som i många år publicerats i Aller medias veckotidningar och på allas.se. Programledare är journalisten Elin Samuelsson som vid sin sida har psykologen och författaren Helena Kubicek Boye. Klicka här för att börja lyssna – eller tryck på play i spelaren nedan!

Ovanligt med påskpresent

För varje år när det var påsk var hon lika uppspelt när det var dags att ge oss våra påskpresenter.

Då, och nästan bara då, pratade hon ingående och detaljerat som hur hon firade påsk i Polen som barn.

Inte minst om hur hon hade sett fram emot påskpresenten. Och jag tror att det var den förväntan som hon ville ge mig och min bror, eftersom hon mindes den så starkt från sin egen barndom.

När jag var riktigt liten bestod min påskpresent oftast av godsaker och en liten slant, när jag blev äldre var det kläder. Och jag hann fylla tio år innan jag upptäckte att den inte var något som alla fick, den där påskpresenten.

relationerKarin: Min son Viktor ville inte flytta hemifrån

Jag minns hur jag frågade min kompis vad hon fått i påskpresent, och möttes av ett oförstående:

– Vadå, presenter får man väl bara på jul och födelsedagen?

I dag har det gått snart 13 år sedan min farmor somnade in. Mina barn hann hon aldrig träffa, men traditionen med påskpresent känner de till i högsta grad.

För den har jag fört vidare till dem. Och varje år är jag lika full av förväntan att se dem öppna sin påskpresent som min farmor var när jag öppnade min.