Eva: Min man ville skiljas efter 45 år
Min man Lars och jag satt på en restaurang i vår lilla stad där vi hade bott i många år.
Det var vår 45-åriga bröllopsdag. Stämningen var tryckt och i slutet på måltiden lyfte jag mitt vinglas och tackade för alla år. Jag darrade på rösten och tårar rann sakta nerför mina kinder.
Veckan innan hade Lars, utan att ge någon närmare förklaring, meddelat att han inte längre ville leva med mig.
Han föreslog att vi skulle sälja vårt hus och skaffa var sin lägenhet. Det var ett chockartat besked för mig, våra vuxna barn, släkt och vänner.
Vi hade haft ett bra liv tillsammans och min förhoppning var att det skulle fortsätta på ålderns höst.
Visst var vi olika som personer och hade olika intressen, men vi hade alltid haft respekt och förståelse för varandra.
Av många sågs vi nog som ett lyckligt par. Naturligtvis undrade jag om Lars hade träffat en annan kvinna, men det förnekade han. Det var bara så att han inte hade några känslor för mig längre.
Många sömnlösa nätter
Det var mycket praktiskt som skulle ordnas. Huset och en del inventarier skulle säljas och två nya lägenheter införskaffas. Det var inga problem att få huset sålt, desto svårare var det att skaffa lägenheter, men till sist hade vi ordnat det också.
Jag bestämde mig tidigt för att behålla lugnet. Utåt verkade jag säkert också helt lugn, men inombords var det fullt kaos.
Jag flyttade från vårt sovrum till ett av våra utflugna barns rum. Där låg jag ofta sömnlös på nätterna. När det kändes för jobbigt blev långa cykelturer min räddning.
Under dessa turer flödade tårarna fritt. Jag förstod ingenting av det som höll på att hända.
I podcasten Lätta ditt hjärta får du ta del av vanliga människors berättelser om svåra och utmanande perioder i livet. Podden bygger på läsarberättelserna som i många år publicerats i Aller medias veckotidningar och på allas.se. Programledare är journalisten Elin Samuelsson som vid sin sida har psykologen och författaren Helena Kubicek Boye. Klicka här för att börja lyssna – eller tryck på play i spelaren nedan!
Vi levde under samma tak i fyra månader och stämningen blev alltmer ansträngd.
Lars, som alltid hade varit mån om mig, blev kall och avvisande. Dagen jag fick nyckeln till min lägenhet gick flyttlasset.
Det var en befrielse, samtidigt kände jag mig fruktansvärt ensam och övergiven.
Vi hade fortfarande en del papper som vi båda behövde skriva under. Detta skötte vi utan att ses. Det gjorde så ont att mötas att jag inte ville träffa Lars.
När jag hade bott i min lägenhet i en månad kom en av mina väninnor på besök. Hon berättade att Lars hade ett förhållande med en annan kvinna. Jag kan inte nog tacka min väninna som hade modet att berätta.
Nu är skilsmässan klar
Det dröjde inte länge förrän Lars visade sig på stan med sin nya kvinna. Både jag, mina barn och barnbarn mötte dem.
Själv sa Lars ingenting, men så småningom visade det sig att kvinnan hade funnits i hans liv en längre tid.
Tänk att mannen som jag delat mitt liv med och som jag alltid hade litat på hade bedragit mig och ljugit för mig.
Det var helt osannolikt. Hade jag inte med egna ögon sett det förälskade paret hade jag inte trott att det var sant.
Det har nu förflutit mer än ett år och skilsmässan blev klar för några månader sedan.
Lars är min exman och vi har i dag ingen kontakt. Det känns fortfarande overkligt att det liv vi byggde upp har raserats.
Vi bor båda kvar i vår stad. Visst har jag tänkt på att flytta för att slippa möta Lars och hans nya kärlek, men jag har ju både barn, barnbarn och vänner här.
Lars har gjort sitt val och det kan ingen ändra på. Tidigt bestämde jag mig för att jag inför barnen aldrig säga något ont om deras pappa. Det har jag inte heller gjort.
Men mina vuxna barn har dömt sin pappa hårdare än jag någonsin har gjort.
Berätta din historia!
Läsarberättelser är era berättelser direkt ur livet. Ett liv innehåller så mycket – glädje, sorg, dramatik och spänning. Alla bär vi på en historia.
Vill du berätta din? Mejla oss på [email protected]