Erika misshandlades av sin drömprins
– Det var kärlek och passion ena stunden, kyla och våld den andra, säger hon.
Hösten 2010 hade Erika Pragler i Göteborg nyligen separerat från döttrarnas pappa och var egentligen inte riktigt redo för att inleda en ny relation. Men det går inte alltid att välja när kärleken gör entré och när Erika träffade en ny man bara ett halvår efter separationen, blev hon blixtförälskad.
– Han var allt jag sökte, en drömprins på alla sätt. Attraktionen var magisk och den bara växte. Han var händig och hade de egenskaper jag tidigare saknat hos en partner. Allt var rosenrött , säger hon.
Paret bodde tio mil ifrån varandra, men sågs så ofta de kunde. Snart började dock Erika märka av en smygande svartsjuka från sin nya pojkvän. Han började visa oro för att Erika var otrogen och ville ha allt större kontroll över henne i vardagen.
– Efter ett tag eskalerade det och han började säga kränkande saker, som att jag inte var någonting utan mina bröst och att ingen skulle vilja ha en tvåbarnsmamma på heltid. Till en början var han svartsjuk bara när vi inte var tillsammans, men i slutet trodde han att jag var otrogen varje sekund.
Olika typer av våld
Våld innebär inte bara slag, utan kan ta sig många uttryck. Här är några exempel på olika typer av våld:
- Fysiskt våld. Det kan handla om slag, sparkar, örfilar eller våld med vapen. Även att bli fasthållen, skakad eller riven i håret.
- Psykiskt våld. Innebär exempelvis kränkningar, tvång, förolämpningar, trakasserier, glåpord och förlöjliganden. Även isolering och kontroll hör hit.
- Sexuellt våld. Att bli tvingad till handlingar som att titta på porr mot sin vilja eller ha samlag utan samtycke. Här ingår också könsstympning och sexuella trakasserier.
- Ekonomiskt våld. Innebär att man "skaffar sig ekonomiskt övertag som ett medel att förtrycka sin partner". Det kan handla om att tvinga någon att ta lån eller köpa på kredit, att neka sin partner kontroll över ekonomin, att ge pengar i utbyte mot något annat.
- Försummelse. Det kan handla om att en person inte får sina dagliga behov, som mat, hygien och medicin, tillgodosedda. Drabbar främst personer med funktionsvariationer, barn och äldre.
- Hedersrelaterat våld. Innebär hot, tvång, våld och ibland mord som ett sätt att kontrollera kvinnans sexualitet.
- Latent våld. Hot och påminnelser om tidigare våld, som ger offret samma traumatiska upplevelse som vid våldstillfället.
- Materiellt våld. Att förstöra egendom, riva sönder fotografier eller viktiga papper.
Källa: Socialstyrelsen, Vårdgivarguiden, Växjö kommun, ROKS
Blev allt mer kontrollerande
Erika upptäckte så småningom att pojkvännen också hade ett pågående alkoholmissbruk, och ofta resulterade det i att han blev ännu mer kränkande när han drack. Alkoholen blev också ett sätt för Erika att bortförklara och ursäkta pojkvännens beteende för sig själv.
– Han sa ofta de där sakerna när han var onykter och därför kunde jag försvara hans beteende under så lång tid. Precis som många andra i liknande situationer hamnade jag i en normaliseringsprocess, där jag förklarade hans beteende med att det var bråk och att han var onykter.
Erika, som fortfarande var upp över öronen förälskad, tog sig an uppgiften att hjälpa pojkvännen bli fri från sitt missbruk. Hon tänkte att relationen skulle bli bättre och att hon äntligen skulle få allt hon drömt om, bara han fick hjälp. Hon kontaktade såväl en parterapeut som föreningen Anonyma alkoholister och en klinik för alkoholavvänjning. Men alla ansträngningar var förgäves, och i dag konstaterar Erika att det inte går att hjälpa någon som inte vill bli hjälpt.
Samtidigt blev mannen allt mer kontrollerande och i det närmaste besatt av tanken att Erika var otrogen, säger hon. Relationen var till stor del på hans villkor och Erika var så förälskad att hon fann sig i situationen. Och inte bara det – hon började förändra sig själv och anpassa sitt beteende efter hans humör.
– Jag lärde mig till exempel exakt hur lång tid jag kunde titta på andra när vi var ute på stan. Tittade jag för kort dolde jag något, tittade jag för länge var jag intresserad. Med tiden lärde jag mig att titta lagom länge och på så sätt undvika en konfrontation.
Började undvika sociala situationer
Erika förväntades dagligen skicka sms och bilder till pojkvännen för att visa vad hon gjorde och var hon befann sig. Det gjorde till slut att hon successivt undvek sociala situationer.
På en vanlig after work kunde jag skicka tio sms
– På en vanlig after work kunde jag skicka tio sms. Det gjorde att jag till sist kände att det inte var värt det och struntade i att gå ut. Det blev så mycket lugnare om jag stannade hemma.
Erikas råd till dig som lever i en våldsam relation:
- Tänk på att det inte går att förändra en annan person. Förändring är bara möjligt om förövaren är medveten om sina handlingar och inte förnekar dem. Våld kan inte upphöra om inte den som utför våldet tar sitt ansvar.
- Dokumentera allting. Spara sms och mms, helst på ett annat ställe än i din mobiltelefon.
- Få dina skador dokumenterade, det är bara det som leder till ett rättsintyg.
- Våga prata med någon om det du utsätts för.
- Gå inte på uttalandet att ingen annan vill ha dig – det är inte sant och alla är värda ett bra liv. Den man älskar aktar man.
Ungefär fem år in i relationen blev misshandeln också fysisk. Det startade med en knuff och följdes snart av slag och strypgrepp. Erika berättar om en semesterresa då hon låg i hotellsängen och scrollade på sin mobil. Plötsligt flög pojkvännen på henne, tog strypgrepp och krävde att få se hennes sociala medier eftersom han var övertygad om att hon bedrog honom.
En nyårsafton fick Erika ett slag över ögat, som resulterade i synbortfall som består än i dag. Vid ett annat tillfälle bröt han av hennes nagel, en smärta Erika beskriver som värre än att föda barn. En annan gång drog han henne så hårt i håret att stora partier av hjässan blev kala.
Efteråt var han ofta ledsen och ångerfull, och inte sällan var det Erika som tvingades trösta honom. Då var hon hans allt och hoppet om att allt skulle ordna sig tändes än en gång hos Erika.
Det var kärlek och passion ena stunden, kyla och våld den andra
– Det var kärlek och passion ena stunden, kyla och våld den andra.
Hon förstod det inte då, men i dag menar Erika att hon insett att hon också utsattes för sexuellt våld.
– Många tror att sexuellt våld bara är regelrätta våldtäkter, men att ha sex med någon mot den personens vilja är också ett brott. Det är galet att vi inte är mer upplysta än så.
Berättade inte för omgivningen vad som pågick
Erika beskriver hur hon bröts ner allt mer och hur vardagen blev en kamp för att hålla huvudet ovan vattenytan.
– Jag mådde så dåligt att jag knappt orkade jobba. Jag isolerade mig, blev asocial och trött. Jag var håglös, full av ångest och nästan apatisk. Ingenting var roligt och jag levde för de stunder jag fick vara med honom. Jag tappade min identitet och levde inget eget liv.
För omgivningen försökte hon dölja vad som pågick, hon ville till varje pris undvika att hennes familj och vänner skulle tycka illa om pojkvännen. Genom polisförhör har hon senare fått reda på att hennes döttrar hela tiden visste vad som pågick, den äldsta hade till och med gjort anteckningar som hon sparat för en eventuell rättegång.
– Jag trodde att jag skyddade dem, men det gjorde jag ju inte alls. Det är det jag har mått sämst över senare, att mina barn tvingades leva i detta.
Vändpunkten kom efter en våldsam hotellnatt
Till sist kom vändningen. Det var en natt i slutet av 2016. Paret hade tagit in på hotell och Erikas pojkvän började än en gång anklaga henne för att vara otrogen. Det slutade med att han slog henne i ansiktet och underlivet, skakade hennes huvud så kraftigt att hår lossnade, sparkade henne ur sängen och till sist stampade sönder hennes mobiltelefon.
Erika insåg panikslaget att hon var tvungen att ta sig därifrån.
– Jag var helt naken när jag flydde från hotellet, bara iklädd jacka. Det var december, mörkt och kallt, men jag hittade till sist en kvinna som kunde hjälpa mig att larma polisen.
Fick vänta på rättegång i 17 månader
Den här natten markerade slutet på Erikas relation med "drömprinsen". Men ångesten, rädslan och pressen var långt ifrån över. Efter den initiala polisanmälan följde en 17 månader lång väntan på rättegång.
Hon är i dag kritisk till att det tog så lång tid.
– Det var en fruktansvärt spänd tid. Jag tänkte på detta varje sekund. Jag fick krisstöd och -samtal , men det är ju först när rättegången är över man kan försöka börja sitt nya liv. Då är 17 månader för lång tid, det är terror.
Erikas råd till dig som är anhörig:
- Våga fråga och ifrågasätta, men moralisera inte. Det leder bara till mer skam än den man redan har som offer.
- Lyssna och våga fråga. Även om inte den utsatta lämnar relationen på en gång, kan det så ett frö hos henne.
- Påpeka att våld är en brottslig handling. Många i normaliseringsprocessen ser det bara som ett bråk – och alla bråkar ju någon gång.
- Var ett stöd, också efter att polisanmälan gjorts. Forskning visar att de som klarar sig bäst igenom en förundersökning och rättegång är de som haft stöd av sina anhöriga.
Erika säger att hon blev sjukskriven i två månader på grund av posttraumatisk stressyndrom. Hon slogs mot känslor av overklighet och kaos. Kunde den hon älskade verkligen ha gjort henne så illa? Även om hon hade stöd i familj och vänner, hade hon en gnagande känsla av tomhet. Att hon levde i sin egen bubbla, medan samhället bara fortsatte snurra runtom henne.
När rättegången till sist drog igång, var Erika fruktansvärt nervös. Mannen dömdes för fyra av de fem misshandelsfall han var åtalad för. Själv hävdade han att han agerat i nödvärn. Åklagaren yrkade på 15 månaders fängelse, men domen blev istället 160 timmars samhällstjänst.
– Jag kände att han kom för lindrigt undan. Slår man någon upprepade gånger, är risken att man gör det igen ganska stor anser jag. Och all psykisk misshandel kom inte fram under rättegången. Även om det var en viss upprättelse att han blev dömd, kan det störa mig att en människa som gjort mig så fruktansvärt illa kan fortsätta jobba och leva som vanligt. Hans straff står inte i proportion till den psykiska påfrestning jag fortfarande lever med.
Har skrivit en bok om sina upplevelser
Jag vill vända det här helvetet jag gått igenom till något bra
Trots att hon känner en viss bitterhet mot rättssystemet, har Erika i dag kommit en bra bit i sin återhämtningsprocess. Hon har skrivit en bok – När livet vände, med ärr i själen (Visto förlag) – om sina upplevelser, och är i dag utbildare inom våld i nära relationer. Hon är väl medveten om vad forskningen säger om våld mot kvinnor och det har hjälpt henne att kunna få perspektiv på sina egna erfarenheter. Nu ska hon föreläsa på kvinnojourer, myndigheter och andra instanser, och hon har precis påbörjat sitt arbete som offerstöd hos Brottsofferjouren.
– Jag vill vända det här helvetet jag gått igenom till något bra. Att gå utbildningen, skriva den här boken och föreläsa är mitt bidrag till att få våldet att upphöra. Och det kan bara upphöra om vi visar dess existens. Jag vill nå ut och göra skillnad, det är en stor del av mitt nya liv.
Även om ärren efter misshandeln finns kvar, säger Erika att hon i dag mår bra.
– Jag har träffat en kärleksfull och stöttande man. Jag tänker ofta att det är ju så här en relation ska vara. Hur kunde jag stanna så länge i den andra? Han ger mig allt det jag saknat de senaste tio åren. Barnen mår också bra, och vi pratar aldrig om "drömprinsen", vi vill inte lägga mer tid på honom.
Hjälp mot våld i nära relationer
Lever du eller någon i din närhet med våld i en nära relation? Hit kan du vända dig:
I akuta situationer ska du ringa till 112. Polisen kan komma till dig, ge råd, hjälpa till med en polisanmälan och bistå med information om skyddsåtgärder och ansökan om kontaktförbud.
Kommunens socialtjänst har ansvar för att ge stöd till personer som blir utsatta för våld. De ska erbjuda samtalsstöd och rådgivning samt ekonomiskt och praktiskt stöd. De ska också kunna ge dig olika typer av skyddsinsatser samt se till att barnen får stöd och hjälp.
Kvinno- eller tjejjour kan ge krisstöd i en akut situation och även ge stöd med att bearbeta erfarenheterna efteråt. På ROKS hemsida kan du hitta din närmaste jour. Även organisationen Unizon har en sammanställning av kvinno- och tjejjourer runtom i landet – här hittar du en jour nära dig.
- Den nationella stödtelefonen Kvinnofridslinjen når du på 020 50 50 50. Här kan du få stöd men också information om vart du ska vända dig för att få ytterligare hjälp där du bor, som polisen, socialtjänsten eller en kvinnojour. Du kan vara anonym när du ringer till Kvinnofridslinjen.
- RFSL erbjuder samtalsstöd via telefon till HBTQ-personer som utsatts för våld, hot och kränkningar. Du når deras stödmottagning på 020 34 13 16.
- Det finns en rad hjälporganisationer som kan ge stöd och råd till kvinnor som utsätts för våld i en nära relation. Du hittar fler länkar hos 1177 Vårdguiden.
- Män som är våldsamma och vill söka hjälp för detta kan vända sig till Rikskriscentrum, vars medlemsorganisationer arbetar med män i kris och mäns våld mot kvinnor utifrån kriscentra, mansmottagningar och våldsmottagningar. Här kan du hitta närmaste mottagning.
Läs mer från #sistaslaget
På allas.se publicerar vi nu artikelserien #sistaslaget för att synliggöra våld mot kvinnor och för att säga att det räcker nu. Våldet måste få ett slut.