Ensamheten har gjort Claes Malmberg till en bättre farsa

Det är tidig eftermiddag i Stockholm, timmarna innan Claes Malmberg ska avsluta sin månadslånga turné. Han sitter nedsjunken i fåtöljen på sitt hotellrum med snusdosa och apelsinjuice på soffbordet. Lite avvaktande i kontakten berättar han att han känner sig tryggare på scenen än i privatlivet.

—Teatervärlden går att kontrollera, det gör inte livet. Där kan vad som helst hända.

Älskar att improvisera på scenen

Ändå är det just det oförutsägbara han bjuder på i föreställningen ”En kväll med Claes Malmberg”. Improvisation är den största lusten med teater för honom, en färskvara som aldrig går att upprepa och som tar fram barnet inom 54-åringen.

—Jag har alltid gillat att folk skrattar åt mig. Många kickar i livet avtar ju mer man använder dem, men skratt ger samma sak i dag som när jag var tolv och tjejerna skrattade åt mig på roliga timmen. Är man inte snygg så får man vara rolig i stället!

Claes Malmbergs memoarer

Vägen från roliga timmen fram till i dag har gått via det stora genombrottet med rollfiguren Ronny Jönsson. Karriären har bjudit på en klassresa för göteborgaren som har kunnat ge sina egna barn en uppväxt i övre medelklassen. Alla de år som har gått, med kändisskap, kokainberoende och tre trasiga äktenskap, kommer i ljuset nu när Claes är mitt uppe i att skriva sina memoarer. Två gånger tackade han nej till förslaget, han kände sig för ung för att sammanfatta sitt liv. Men han ändrade sig när han började se på saken med nya ögon:

—Kanske det är lika bra att skriva memoarer medan jag fortfarande kommer ihåg. Det blir inte bara en framgångssaga. Succéer är ointressanta, i alla fall i efterhand. Det är fiaskona, misslyckandena och bristerna som präglar mitt liv. Det är genom dem jag lärt mig någonting och kommit vidare i livet.

Familjelivet har blivit lidande

Claes Malmberg är pappa till fem barn som han har med fyra olika kvinnor. Han konstaterar att det är familjelivet som har fått ta konsekvenserna av att han har varit ett med jobbet och turnerandet. Den största krisen har alltid varit den första dagen sedan han kommit hem, lämnat livet på vägarna och sammanhållningen med gänget. När han landat med kroppen men inte med sinnet. Detta blev som brasved för konflikter då Claes Malmberg kunde känna sig trängd och brusa upp.

—Jag har haft ett väldigt stort och barnsligt frihetsbehov. Så fort det blev problem så flydde jag och var borta i tre dagar, tog in på hotell och knarkade. Jag var väldigt uppfylld av mig själv, hade behov av att erövra världen och bara dra iväg. Men jag har inte suttit och varit ledsen över att förhållandena har tagit slut. Det har ju varit jag som har förstört dem, packat min Ica-kasse och gått.

Separerade från frun Fatima

För två år sedan separerade Claes Malmberg från sin fru Fatima Rainey Malmberg, mamma till Nelson, 16, och Perla, 11. I sin lägenhet i Lund lever han numera vad han kallar sitt första ungkarlsliv. För första gången i livet bor han själv och han njuter av det. Maten kan lagas när han vill och tvätten kan hängas på det vis som passar honom. Att vara ensam utan att få panik ser Claes Malmberg som sitt livs största erövring.

—Det har fördjupat min relation till barnen att jag är ensam med dem. Vi hinner prata och jag inser att det är viktigt för en 16-årig son och 11-årig dotter att kunna snacka med sin farsa. Jag hade själv ingen fadersgestalt. Mina föräldrar skildes när jag var fem år, då försvann pappa och jag såg honom inte mer. Det är klart att jag undrade varför han aldrig kom och hälsade på, men jag hoppades så som barn gör: han kommer nog snart. Men när jag var elva dog han.

Pappan dog av alkoholskador

Pappa, operasångaren Gösta Malmberg, avled endast 45 år gammal av alkoholskador hemma i sin tältsäng som stod i enrummarens hall.

Det gick några år innan sonen fick veta det och än i dag förundras han över att det hade sett likadant ut hemma hos pappan som i familjens etta. Där var det lille Claes och hans bror som hade våningssängen i hallen. Claes Malmberg minns sin far från de tidiga åren då han var ett litet barn. Han tyckte om att höra pappa träna rösten hemma i ettan på Wadmansgatan i Göteborg, upplevde honom som snäll och rolig, en man som inte alls betedde sig illa eller bråkade med sin son.

—Döden är inte definitiv för mig. Jag har försonats med pappa trots att han inte lever. Han har varit med i mitt liv, fast på ett annat sätt än det fysiska. Jag har lärt känna honom ändå på något märkligt sätt. Jag har känslan av att det finns någon osynlig trygghet i mitt liv, någon som ser till mig.

Samtalet har tagit fart och Claes sträcker ut benen framför sig. Han böjer sig fram och petar in portionssnus under läppen.

Blev själv pappa vid 21

Att sitta tillbakalutad i en fåtölj och göra ingenting är något av det han uppskattar allra mest. Han tror på idén att ha tråkigt för att så småningom låta det omvandlas till sinnesro. På det sättet har han bearbetat pappans död genom eftertanke. Claes har accepterat det faktum att livet en gång tar slut. Han är nu nästan tio år äldre än vad hans pappa blev.

—Han dog och det verkar ju ha gått bra, då är det inte så farligt om jag gör det sen heller.

Claes blev själv pappa när han var 21 år. Beskedet kom som en chock. Han hade redan tidigare brutit förlovningen med barnets blivande mamma och den unge skådespelaren tjänade inga pengar. Han var allt annat än beredd på att ta ansvar för ett barn.

—Jag plankade in på tunnelbanan, sov på vännernas soffor och gick runt som en lodis i Stockholm. Jag var slarvig och alldeles för omogen för att få barn. Jag blev mest en besökare i Nisses liv.

Barnen viktiga

I dag är kontakten med sonen en helt annan. Han och de andra fyra barnen är de som gör att Claes gärna beskriver sitt liv med två ord: ”Extremt perfekt.” Utan fruarna hade han inte haft barnen som betyder så mycket för honom.

Han skrattar åt att han tidigare såg det som att han hade otur i livet när det i själva verket var han själv som ställde till det. En stor del i att förhållandena kraschat berodde på hans missbruk av kokain.

—De där dagarna när jag lämnade familjen berodde det egentligen på att knarket drog. Jag kunde sitta själv i dygn och knarka. Jag skämdes ju också, ville inte visa upp mitt allt sunkigare jag.

Missbrukade kokain

Under en tid på behandlingshem 1990 förändrades Claes relation till drogen. Efter några återfall var han fri från beroendet fem år senare.

Han lämnar den gröna skinnfåtöljen, tar hissen ner till lobbyn och gratulerar dottern Perla på födelsedagen via mobilen. Nu ska han återvända hem till lägenheten i Lund.

Vårregnet tar en paus och Claes sneddar över torget i sin gröna jacka. Han pratar om att han alltid har haft lätt att bli förälskad, och att offentligheten verkar tilldragande för vissa kvinnor. Det har gjort att han har haft relationer mellan äktenskapen också. Till vännen Lasse Kronér brukar han säga att ingen av dem hade fått lika många förslag om de hade jobbat i korvkiosk.

Nu i juli och augusti ska han spela sommarteater på Gunnebo slott. Claes har huvudrollen i komedin ”Charleys tant” och ska spela mot Jan Malmsjö och Marianne Mörck. Om framtiden vet Claes Malmberg ingenting, men tanken att leva ensam resten av livet skrämmer honom inte.

—Jag är inte livrädd för att jag inte ska träffa någon ny kvinna, det är inget jag längtar efter. Jag håller väl på att bli tråkig och lite gubbig, säger han med ett skratt.

Av Petra Westlin

Foto: Theresia Köhlin, Lina Ikse

Läs också: Tommy Nilsson berättar om de svåra åren och sitt nya liv