Emma Örtlund och Glada Hudik-teatern fick revansch på catwalken i New York
Det har bara gått några månader sedan delar av gänget från Glada Hudik-teatern gick på catwalken under New York Fashion Week och visade upp sig i läckra kreationer, sjöng och dansade till publikens jubel. De är fortfarande bubbligt uppfyllda av den sällsamma upplevelsen.
Emma Örtlund lyser upp som en sol när hon berättar om den där minnesvärda septemberdagen med två bejublade kvällsvisningar. På plats vid catwalken fanns familj, vänner, modeller och världskändisar som nästan tappade hakan när Emma, Kitty, Alexander, Nicklas och Ida proffsigt genomförde sin berörande och annorlunda modeshow.
För det var inte bara kläder som visades upp, utan också berättelsen om den långa kampen för allas lika värde – för bara årtionden sedan fanns det inte på kartan att personer med funktionsvariationer skulle kunna gå en modevisning.
– Vi är unika människor som också måste få synas och glänsa. Detta var inte en catwalk bara för oss utan för allas lika värde, säger Emma med skärpa i rösten.
Sekunden efter är det busiga glittret tillbaka i ögonen.
– Åh, känslan att gå där var helt magiskt. Sagolik. Jag kände mig som Askungen i min rosa prinsessklänning och det var en otrolig känsla att höra publiken applådera och jubla. Det var många glädjetårar också, folk grät eftersom de blev så berörda.
Vi är unika människor som också måste få synas och glänsa
– Ja, showen var inte bara glad utan allvarlig också. Jag öppnade vårt nummer med att gå ut och ställa mig där i tvångströja. Sedan tog jag av mig den. Det var för att visa att förr så satte man tvångströjor på personer som oss, flikar Ida Johansson in och visar med kroppen hur hennes armar var fastlåsta med tvångströjan och hur hon därefter befriade sig och fick blomma ut som den individ hon är.
Emma nickar instämmande och medger att visst var det pirrigt och nervöst precis innan de gick ut på catwalken – det var ju ingen ”vanlig” modevisning utan en show präglad av både mörker och ljus. Dessutom var det allra första gången någon av dem gick på en catwalk. Hon var orolig för att göra bort sig eller att något skulle gå fel.
Allt började med Emma Örtlunds brev
– Men sedan var det bara jätteroligt och jag kunde slappna av och släppa loss. Vi bjöd på sång och dansnummer, så det var mer än bara att visa upp kläder. Allt gick som planerat. Det enda jag önskar i efterhand är att vi skulle ha höjt våra händer i en triumferande segergest: yes, we did it!
Hon tycker att sammanhållningen, alla skratt och det faktum att de hjälptes åt med stort och smått, peppade och stöttade varandra, gjorde veckan oförglömlig. Det och alla snabba klädbyten som skedde backstage med hjälp av en skicklig påkläderska.
Kitty Jonsson berättar stolt att hon bland annat visade en prinsessklänning dekorerad med citronfjärilar och en rosa ballerinatyllskapelse. Mest jubel och breda leenden drog nog ändå Nicklas Hillberg med sin långklänning i guld med släp och krona på huvudet!
Resan mot catwalken började med ett brev. Emma skrev till grundaren av Glada Hudik-teatern, Pär Johansson, och berättade att hon alltid drömt om att bli modell. Drömmen växte sig starkare under tonåren när hon var mobbad för sin intellektuella funktionsvariation och kände sig utanför. Under den här perioden drabbades hon också av svår epilepsi. Att gå på studentbalen blev aldrig aktuellt för hennes del, hon var inte välkommen. Men nu ville hon ta revansch och ta tillbaka sitt liv och sitt egenvärde. Hon skulle visa mobbarna; varför skulle inte hon få känna sig fin och vacker?
– När Pär berättade att vi skulle få åka till New York och gå på catwalken under New York Fashion Week trodde jag knappt att det var sant. Jag kände bara att wow, äntligen ska vi också få glänsa och visa upp oss!
Skred fram på catwalken i New York
När designern Frida Jonsvens kopplades in för att skapa kläderna till modeshowen fick Emma vara med och tycka till. Hon hade alltid drömt om en ljuvligt fluffig, rosa prinsessklänning. Den klänning hon önskat så hett inför studentbalen men som aldrig blev. I Fridas flinka händer växte Emmas ”revanschklänning” fram. Och känslan hon fick när hon tog den på sig var precis så underbar som hon hade hoppats på. Precis lika underbar som veckan i New York City.
Emma berättar att hon aldrig tidigare varit i USA och att hon kände sig orolig innan resan.
– Man har ju hört om våldtäkter och rån och sådant, det var jag jätterädd för. Jag tänkte att jag inte skulle våga gå ut alls. Men allt gick bra och inget hände, jag hade sällskap hela tiden. Jag gillade New York, det är en häftig stad och vädret var varmt och skönt, säger Emma med ett leende.
Huvudfokus låg såklart på den dag då de hade sina två modevisningar. Men gänget hann även med att gå på andra modevisningar och bara njuta av att vara mitt i händelsernas centrum.
– Det var jättekul, visst var det? Du, Nicklas, satt och vinkade och kastade slängkyssar till killarna på catwalken som visade upp sig i underkläder, säger Emma och får fnissande medhåll av Nicklas och Alexander Rådlund.
Men även om de imponerades av alla flådiga modevisningar de gick på under veckan i New York är de rörande överens om att deras var den allra bästa.
Vi fick en enorm kärlek från publiken
– Det kom fram kändisar efteråt, som till exempel Jasmine Kara och jurymedlemmen i Top Model, J. Alexander. De älskade det vi gjorde. Vi fick en enorm kärlek från publiken, säger Alexander.
Blev även en personlig resa
För Emmas del har det årslånga förarbetet inför modevisningen och så själva höjdpunkten, resan till New York, också inneburit en personlig resa och utveckling. Hon har utmanat sina rädslor och utsatt sig för saker hon inte trodde var möjligt.
– Jag har haft några jobbiga år. Jag förlorade min mamma i cancer 2015 och 2017 blev jag dumpad av min kille. Men i dag känner jag att jag har kommit tillbaka och är mycket starkare och gladare. Jag är självsäkrare, tryggare och mer självständig. Jag har ju drömt om att få gå på catwalken och bli modell i hela mitt liv. Och nu har drömmen gått i uppfyllelse. Men inte bara för mig. Catwalken betyder jättemycket för oss som har funktionsvariationer och sjukdomar, säger Emma och tillägger att genom att genomföra det här projektet blir de förebilder och idoler för andra.
– Som skådisar och modeller får vi också synas och ta plats som vem som helst. Det är jätteviktigt!
Modeveckan i New York har gett Emma mersmak. Hon nickar entusiastiskt.
– Ja, nu vill jag fortsätta och satsa på detta. Jag vill bli fotomodell och gå modevisningar och synas i tidningar och på reklampelare. Det vore fantastiskt. Jag vill ha mer av allt! säger hon och skrattar.
Catwalk visar på bio från den 31 januari
Med tanke på att den unika och underbara historien om fem killar och tjejer med funktionsvariationer som intog modeveckan i New York nu har blivit film – Catwalk går upp på biograferna den 31 januari – är drömmen om en fortsatt modellkarriär knappast utom räckhåll. Det ska dessutom bli en teveserie och en modeturné i Sverige under våren.
Emma strålar så där som bara hon kan och säger att det nästan känns overkligt. Att hon och det här spralliga gänget har gått och blivit rikskändisar.
– Jag hoppas att mina mobbare går och ser filmen och upptäcker att jag är en tjej som kan, som är stolt och vacker. Min dröm slog in, nu är jag modell!
