Emma föddde sin systers barn
Systrarna Sara Wärnåker, 40, och Emma Larsson, 38, från Uddevalla har alltid stått varandra nära. Att de numera bor i olika delar av landet och har fullt upp på var sitt håll har inte förändrat den saken.
– Det min syster har gjort för min make Ted och mig är oerhört stort, säger Sara som gör sin AT-läkartjänst på Södertälje sjukhus. Emma är min älskade lillasyster, min bästa vän och vår hjälte!
Sara och Ted – numera läkemedelskonsult – arbetade båda som personliga assistenter när de träffades på Teneriffa för 13 år sedan.
Våren 2009 funderade de över att ta sitt förhållande till en ny nivå med giftermål och barn, men strax före midsommar det året fick Sara diagnosen livmoderhalscancer. Framtiden kändes på många sätt oviss efter det. Livet vändes upp och ned.
Efter en omfattande operation kunde de med viss bävan börja blicka framåt igen. Saras livmoder hade avlägsnats, men det kunde ha varit värre. Hon slapp cellgifter och strålning och äggstockarna fick hon behålla.
När systern Emma förstod att Sara inte kunde bära eller föda egna barn kände hon att hon ville göra det åt henne. För Emma var det enkelt och självklart, ja, det mest naturliga alternativet.
Bröllop och friskförklaring
På nyårsaftonen 2009 förlovade sig Sara och Ted på Spanska trappan i Rom. Den 30:e augusti 2014 gifte de sig i Uddevalla kyrka.
Fem år efter operationen friskförklarades Sara. Då bestämde Ted och hon sig för att försöka bilda familj, trots allt. De började titta på olika alternativ.
För Emma var det då en stor frustration att möjligheten inte fanns att hjälpa systern till ett föräldraskap här i Sverige.
Icke kommersiellt surrogatmödraskap, eller altruistiskt värdmödraskap som det också kallas, genomförs numera för egna medborgare i 35 olika länder. Sverige är inte ett av dem. Här är handlingen i sig inte förbjuden, men så som den svenska lagen utformats är vår sjukvård förhindrad att hjälpa till.
Sara och Ted tvekade också inför att tacka ja till Emmas generösa erbjudande eftersom de inte ville påverka eller begränsa hennes och maken Roberts liv och deras möjligheter att få fler egna barn.
Först när Roberts och Emmas yngsta dotter Ida hade fötts och Ted och Sara var övertygade om att Robert och Emma var nöjda med fyra barn bestämde sig Sara och Ted för att satsa på den lösning som Emma hade föreslagit.
Sara, Ted och Emma vände sig till en fertilitetsklinik i amerikanska Washington D.C. Det var inte det billigaste alternativet, men det var vad de kom fram till var det bästa, även om det krävde flera resor till USA.
– Amerikanerna har bortåt 30 års erfarenhet och stor rutin inom dessa områden, säger Ted. De vet vad de sysslar med.
Ett 30-tal av Saras ägg befruktades med Teds sperma. En av de starkaste kombinationerna valdes ut och placerades i Emmas livmoder. Sex andra livskraftiga embryon frystes ned för eventuellt framtida bruk.
– Det kändes lite jobbigt att lämna kvar så många av de befruktade äggen på andra sidan Atlanten, medger Sara.
Positiva reaktioner
När Emmas mage började växa undrade många i hennes omgivning om hon väntade sitt femte barn. ”Nej”, svarade Emma. ”Jag ska bli moster!” Och Emmas öppenhet gav enbart positiva reaktioner.
– Det här har varit den lättaste av mina fem graviditeter, säger hon. Tidigare har jag drabbats av foglossning. Till och med det slapp jag den här gången.
I mitten på april 2017 flyttade Sara och Ted tillfälligt till Uddevalla för att kunna vara på plats under den stora dagen. Och på morgonen den 25:e ringde Emma och sa att vattnet gått och att de fick ses på länssjukhuset NÄL i Trollhättan.
– Där fick vi ett fantastiskt fint bemötande, säger Sara. Några av barnmorskorna sa att de velat stanna kvar när deras pass var slut, bara för att få vara med.
Emma och Sara låg intill varandra på en brits och navelsträngen var så lång att Amanda kunde läggas på Saras bröst så fort hon kommit ut. Då var klockan 10.12 och Emma klippte navelsträngen.
Sara säger att hon saknar ord att beskriva den enorma glädje och stora lättnad hon upplevde där och då. För Ted och henne var de där intensiva sjukhusdagarna en rejäl känslostorm.
Emma pumpade ut råmjölk som Sara gav sin nyfödda dotter. Sedan var det modersmjölksersättning som gällde.
– Jag åkte hem efter ett dygn och började jobba igen tio dagar senare, berättar Emma. Det kändes oerhört bra att ha överlämnat stafettpinnen till Sara och Ted, som blev kvar på sjukhuset i ytterligare ett dygn.
Några övermäktiga moderskänslor drabbades Emma inte av.
– Jag har hela tiden känt mig som den moster jag faktiskt är, säger hon.
Fram till i dag har drygt 300 svenska barn kommit till världen genom altruistiskt eller kommersiellt värdmödraskap.
Måste adoptera sitt eget barn
Systrarnas förlossning föregicks av ett minutiöst planerande, kontraktskrivande, tester, noggranna undersökningar, resor, behandlingar och psykologsamtal i USA.
Tack vare ett faderskapserkännande från Ted var han Amandas pappa även juridiskt redan vid födseln. Men Sara blev inte Amandas mamma i laglig mening förrän efter åtta månader, då en så kallad närståendeadoption blev godkänd.
Med tanke på att mycket kan hända under åtta månader tycker Emma, Sara och Ted att sådant helst bör vara klart innan barnet föds.
Emma, Sara och Ted brinner för altruistiskt värdmödraskap och hoppas på en framtida svensk lagändring. De tror inte att kommersiellt surrogatmödraskap skulle fungera i Sverige. Men de ser inga etiska eller moraliska problem i att införa altruistiskt värdmödraskap här, förutsatt att det sker efter en omsorgsfullt gjord utredning.
– För mig handlar det om rätten att bestämma över mitt eget liv och min egen kropp, säger Emma. Det här är något som jag verkligen velat göra och något av det bästa jag har gjort. Jag gör gärna om det.
– Vi är otroligt och evigt tacksamma för den hjälp vi fått, säger Sara. Emma är en hjälte!
Då tittar Amanda upp från leken med sin fyraåriga kusin Ida och utbrister med ett svårslaget leende:
– Emma!
Ja, även små grytor har öron.
Värdmödraskap inte tillåtet i Sverige
● Altruistisk värdgraviditet innebär att en person av fri vilja utan att få betalt bär och föder ett barn åt en annan person.
● I februari 2018 beslutade regeringen att altruiskt värdmödraskap inte ska tillåtas i Sverige. Det är dock inte förbjudet men heller inte lagreglerat och det går inte att få hjälp via vården.
● I exempelvis Danmark är surrogatförmedling förbjuden. Lagbrott kan leda till fängelsestraff.
● I Sverige är det fritt fram att via en svensk förmedling betala för värdmödraskap utomlands. Det kan dock vara en komplicerad och långdragen process för att sedan bli juridiska föräldrar till barnet.
● Några av de länder som tillåter värdmödraskap är Storbritannien, USA (vissa stater), Kanada, Israel, Australien, Brasilien, Ungern, Nya Zeeland, Ukraina, Ryssland, Belgien och Nederländerna.
Källor: Regeringen.se, surrogat.nu
Av Mats Å Johansson