Ellinor fick hjärtstopp: ”Mamma räddade mitt liv”
Solen skiner från en klar himmel. Några hästar betar i hagen nedanför den avstyckade gården och det är en lantlig idyll.
Ellinor Liljefors, 29, och dottern Rosalie, 7, springer runt och leker medan mormor Anne dukar fram kaffe, saft och bullar.
– Om det inte hade varit för mamma hade jag inte levt i dag. Hon räddade mitt liv i absolut sista stund, säger Ellinor.
Vi är hemma hos Anne Kvisla, 71, på hennes gård någon mil norr om Torsby i Värmland. Vi är på besök för att Ellinor ska få dela ut Allers guldhjärta till sin mamma som tack för att hon räddade hennes liv.
Det har gått mer än ett år sedan den dramatiska natten och Ellinor har tack vare sin mammas snabba insats med hjärt-lungräddning inga sviter av hjärtstilleståndet.
De chockartade känslorna och rädslan för att förlora Ellinor har börjat blekna bort hos Anne och hos Rosalie som blev ögonvittne till återupplivningsförsöken.
– Tack mamma för att du räddade mitt liv och gjorde så att min dotter inte blev föräldralös. Det här har gjort att vår redan starka mor-dotter-relation blivit ännu starkare, säger Ellinor när hon hänger Allers guldhjärta runt sin mammas hals.
– Jag är bara så tacksam för att jag fick behålla min dotter, säger Anne medan Ellinor knäpper spännet i halskedjan bakom hennes nacke.
Drabbades av hjärtstillestånd
Det var på långfredagen förra året som Ellinor drabbades av hjärtstilleståndet. Det som började som en trevlig utekväll i Torsby med kompisarna förvandlades till en mardröm och ett trauma för såväl henne som hennes familj.
Kontrasten mellan den natten och den soliga eftermiddagen när vi slår oss ner på verandan för att prata om dramat kunde inte ha varit större. Då var det kaos, rädsla och mörker. Nu är det ljust, fint och rofyllt i den lantliga och natursköna miljön i Värmland.
– Det är verkligen tur att jag för en gång skull valde att passa Rosalie hemma i Ellinors lägenhet den kvällen och inte hemma hos mig som vanligt, berättar Anne och fortsätter:
– Om jag hade gjort det hade ingen varit i Ellinors lägenhet när hon kom hem på natten och då hade ingen upptäckt att hon fick hjärtstillestånd.
Vid tiden för den dramatiska händelsen, våren 2020, var Ellinor ensamstående mamma med ansvar för dottern Rosalie samtidigt som hon arbetade heltid inom hemtjänsten i Torsby. Om hon skulle få möjlighet att roa sig en kväll var hon tvungen att planera in det noggrant och passa in det med sitt schema.
– Det finns inte så mycket att göra i Torsby, men vi hade tänkt köra runt i en bil en stund, gå på den lokala puben och sedan åka hem och grilla hos en av kompisarna, berättar Ellinor.
Allt klaffade perfekt
Långfredagen den 10 april förra året var en sådan dag där allt klaffade perfekt med hennes eget schema och kompisarnas planer. Ellinor hade först tänkt fråga sin syster om hon kunde sitta barnvakt, men hon hade precis gått igenom en operation och var tvungen att tacka nej.
I stället frågade hon sin mamma Anne som ställde upp. I vanliga fall brukade Ellinor vara hemma hos sin mormor när Anne passade henne, men den här gången tyckte hon att hon kunde vara i Ellinors och Rosalies lägenhet inne i Torsby.
– Det var en lycklig slump att det blev så. En av anledningarna var att min styvfar själv skulle träffa några vänner den kvällen och inte var hemma. Annars hade Rosalie varit hos dem, säger Ellinor.
Vid fyratiden på eftermiddagen blev Ellinor hämtad av sina vänner och hon sa hejdå till sin mamma och dotter och sprang ner för trapporna till deras väntande bil.
– Det var fint väder och en riktigt skön vårdag. Vi började med att åka några rundor med bilen runt Torsby och tog det ganska lugnt, berättar Ellinor.
Hon drack ett par öl under den tidiga kvällen, men inget mer.
– Jag tar det ganska lugnt och dricker mig aldrig berusad. Dessutom är jag alltid noga med att inte sätta glas ifrån mig som jag inte har uppsikt över.
Efter några timmar åkte de vidare hem till en av vännerna där de grillade i trädgården. Ellinor hade roligt och drack ytterligare någon öl, men hon kände sig inte berusad.
Vid 22-tiden bestämde Ellinor och hennes vänner för att åka ner till centrum i Torsby för att se vad som hände där.
Ungefär en timme senare hamnade de på den lokala puben och där satte sig hon och hennes sällskap vid ett bord. Där träffade hon på sin styvfar Jan och ett par andra personer som hon känner.
– Min styvfar bjöd mig på en öl och jag satt och pratade med honom och hans vänner en stund innan jag återvände till bordet med mitt sällskap.
Misstänker att hon blev drogad
Fram till det minns Ellinor allt som skedde glasklart. Därefter är det som om någon dragit ner en rullgardin. Allt blev svart.
– Efter det minns jag ingenting förrän jag vaknade på intensivvårdsavdelningen på Torsby sjukhus dagen därpå.
Ellinor misstänker själv att hon har blivit drogad, att någon har smusslat ner något narkotiskt preparat i hennes ölglas när hon inte hade uppsikt över det.
– Jag misstänker att jag har drogats med GHB. Det stämmer med beskrivningen av hur drogen verkar. Det är en lukt- och nästan smakfri vätska som lätt kan hällas i ett ölglas eller en drink. Den kallas också för våldtäktsdrog.
Detta är GHB
- Gammahydoxibutyrat GHB är från början ett narkosmedel med lugnande egenskaper som påverkar sömn, vakenhet och känslor som aggressivitet och sexualitet.
- Det är en klar luktfri vätska med salt smak som är väldigt starkt. Det ges i doser om 1-2 centiliter och är lätt att överdosera.
- En överdos kan leda till medvetslöshet, koma eller plötslig död på grund av att andningen slutar att fungera.
Källa: Beroendecentrum Stockholm
Ellinor har ingen aning om vad hon gjorde från 23-tiden på långfredagens kväll fram till fyratiden på påskaftons morgon. Allt hon vet är vad hennes vänner berättat för henne.
– De har sagt att jag var som vanligt och att det inte märktes på mig att jag var påverkad, men jag vet inte vad jag ska tro.
Klockan fyra på morgonen släppte vännerna av henne utanför hennes lägenhet. Enligt vad de berättat ska hon då ha ramlat ur bilen och fallit omkull på marken och att de sedan skulle haft svårt att väcka henne.
Se också: Karin fick utomkvedshavandeskap på Bali: Jag förlorade fem liter blod
– Det är omöjligt att jag skulle ha druckit mig så berusad på bara öl. Det är något som inte stämmer, säger hon.
Anne vaknade av att Ellinor ringde på mobiltelefonen och berättade att hon stod utanför och skulle komma hem nu. Hon blev lite förvånad och trodde att hennes dotter kanske tappat bort nyckeln, men när hennes dotter kom in genom ytterdörren märktes först inget onormalt med henne.
– Hon verkade helt klar och pratade som vanligt, men hennes ben bar henne inte. Hon lutade sig plötsligt mot väggen för att få stöd.
Föll ihop livlös
Precis innan hon rasade ihop livlös på hallgolvet sa hon:”Mamma, det är någonting som är riktigt fel. Det är något som inte stämmer överhuvudtaget. Skulle jag dö, ta hand om Rosalie”.
Anne konstaterade snabbt att hennes dotter varken andades eller hade någon puls. Hon kastade sig över sin mobiltelefonen och ringde 112.
På larmcentralen svarade en kvinna som med lugn röst förklarade att hon omedelbart skickat en ambulans och som sa till Anne att hon skulle lägga ifrån sig mobiltelefonen och ge sin dotter hjärt-lungräddning.
– Jag har jobbat i kundmottagningen på sjukhuset här i Torsby i många år och gått kurser i HLR, men det var länge sedan, berättar Anne. Men jag kom snabbt in i det och sa till Ellinor att jag inte skulle låta henne försvinna bort och samtidigt som jag gav henne hjärtkompressioner.
Ellinor kvicknade inte till, men till sin glädje och lättnad kunde Anne känna att hon hade en svag puls. Samtidigt kom Rosalie, som vaknat av tumultet, ut i hallen.
– ”Dör mamma nu?” frågade hon med gråten i halsen. ”Nej, det gör hon inte” svarade jag och sa till henne att gå ut till köksfönstret för att se om ambulansen kom. Trots den dramatiska situationen var Rosalie tack och lov ganska lugn.
När vi nu sitter på verandan hemma hos Anne drygt ett år efter den dramatiska natten ryser Rosalie till när hon ska berätta hur det kändes för henne att se sin mamma livlös på hallgolvet.
– Det var obehagligt, säger hon.
Ambulansen komAnne tyckte det kändes som en evighet innan ambulansmännen kom in genom ytterdörren och tog över återupplivningsförsöken, men förmodligen tog det inte mer än 10–15 minuter.
– Men i det läget känns varje minut som en evighet, säger hon.
Ambulanssjukvårdarna gav Ellinor en spruta och gav henne syrgas och bar sedan ut henne till ambulansen för iltransport till sjukhuset i Torsby.
Vaknade på sjukhus
Det var där hon vaknade upp på intensivvårdsavdelningen vid tiotiden på påskaftonen.
– Jag hade först inte en aning om var jag var. När jag insåg att jag låg på sjukhus trodde jag till en början att vi hade varit med om en bilolycka och jag undrade hur det gått för de andra.
Ellinor upplevde att läkaren inte riktigt tog henne på allvar utan utgick från att hon blivit alkoholförgiftad. Det gjordes en del drogtester, men de visade inte på att hon fått i sig något narkotiskt preparat.
– Det är inte möjligt att jag skulle ha blivit alkoholförgiftad. Dessutom gjorde de inte alla drogtester.
Mår bra nu
I efterhand har Ellinor fått höra att det ska ha funnits en person på puben den kvällen som enligt rykten sysslar med droger. Hennes styvfar har konfronterat honom om det som hände, men fått undvikande svar.
– I flera månader efteråt kunde jag få hjärtklappning, men nu mår jag bra. Däremot går jag nästan aldrig ut och roar mig längre. Det känns helt enkelt inte bra.Ellinor är oerhört tacksam för att hennes mamma räddade livet på henne.
– Därför känns det så bra att kunna ge henne Allers guldhjärta, säger hon och kramar om sin mamma– Jag vill också ge mormor en kram, ropar Rosalie och både hennes mamma och Anne lägger armarna om henne också.