Eliza var gravid och fick bröstcancer: Sirid räddade mig
En februaridag 2016 upptäckte Eliza Madlycke i Huskvarna en ömmande knöl i vänster bröst. Hon blev orolig och ringde vårdupplysningen, men fick beskedet att knölen förmodligen berodde på att hon nyligen slutat amma sin förstfödda dotter Hedvig och att hon skulle avvakta tills hon fick sin mens.
Aggressiv bröstcancer
Men mensen kom inte. Det visade sig att Eliza, 33, åter var gravid. Samtidigt märkte hon att knölen hade vuxit.
– Då insåg jag att jag måste kolla upp den. Jag fick en läkartid på skärtorsdagen och redan första vardagen efter påsk fick jag en tid för mammografi och biopsi. Läkaren förstod allvaret och att det var bråttom att få en diagnos, säger Eliza, som i det läget faktiskt inte blev särskilt orolig.
– Jag var rätt lugn och tänkte att det förmodligen är en cysta. Och när jag sökte information om graviditet och knöl i bröstet framgick det att det sannolikt inte var någon fara. Men när jag fick se hur konstigt biopsiprovet såg ut insåg jag att något var fel, säger Eliza sakta.
Strax därpå kom läkaren fram till britsen där hon låg.
– Hon tog mina händer i sina och sa: ”Eliza, det blir operation, men vi ska ta väl hand om dig.” Jag minns hennes stadiga blick och varma händer. Då visste vi inte om tumören var godartad eller elakartad, men jag förstod att den måste bort.
Så undersöker du själv dina bröst efter cancer
Den 11 april, på Hedvigs ettårsdag, kom beskedet. Eliza hade en mycket aggressiv, hormonkänslig bröstcancer som spritt sig till lymfkörtlarna. På bara en månad hade tumören vuxit från en centimeter till drygt fyra.
– Jag minns hur jag satt där som i ett vakuum med min man Petter vid min sida. Jag hörde på avstånd hur läkaren sa att det blir operation nästa vecka, men kunde inte ta in det. Jag svarade att jag inte hade tid då eftersom min mamma skulle opereras för underlivscancer …
Svårt att bli gravid
När läkaren insisterade och la till att hon rekommenderade abort, hände något inom Eliza. Hennes sinnen klarnade och hon fylldes av en visshet.
– Jag svarade att jag inte ville ta bort barnet jag bar. Jag visste hur svårt det kan vara att bli gravid efter en cancerbehandling och jag ville så gärna ha ett syskon till Hedvig. Petter frågade om det var möjligt att fullfölja graviditeten och fick svaret att ja det var det. Men då måste jag operera bort hela bröstet. Var jag beredd på det?
Det var Eliza. För henne var det självklart att välja sitt barn före sitt bröst. Kort därefter opererades bröstet samt 27 lymfkörtlar bort. När hon var i vecka 14 började hon med cellgifter, eftersom det då inte längre är någon fara för barnet. Hon fick sex omgångar cellgifter var tredje vecka och i vecka 35 blev hon igångsatt. Den 24 oktober 2016 föddes Sirid frisk och fin, även om hon var liten.
– Så här i efterhand inser jag att Sirid räddade mitt liv. Om jag inte hade blivit gravid så hade jag inte upptäckt tumören i tid och vem vet hur det hade gått då, säger Eliza med ett leende.
Drabbades av yrsel
Det märks att barnen är hennes allt. Iklädda likadana klänningar busar tjejerna glatt med både varandra och mamma.
Ett par veckor efter förlossningen började Eliza åter med cellgifter. Efter den åttonde dosen – strax före jul – kom ett rejält bakslag. Hon drabbades av svår yrsel och läkarna befarade metastaser.
– Då blev jag för första gången riktigt rädd och fick dödsångest. Jag trodde att cancern hade spritt sig till hjärnan och att jag skulle dö ifrån mina små barn. Innan dess hade jag bara kört på. Jag var konstigt nog aldrig rädd, utan hade fullt förtroende för vården och att jag skulle överleva detta. Oron handlade mer om Sirid, hur hon skulle utvecklas i magen när jag fick så stark medicin. Jag var den andra gravida kvinnan i Jönköping som fått cancerbehandling under graviditet, så min situation var ovanlig och kanske lite oviss.
Det blev en mardrömslik vecka innan svaret på magnetröntgen kom. Yrseln visade sig vara en biverkning av cellgifterna och Eliza kunde pusta ut.
Fortsatte med strålbehandlingar
Nu tog en period av strålbehandlingar vid, vilka gjorde henne extremt trött och orkeslös. Hon försökte vara en närvarande mamma så gott det gick, men det var svårt.
– Som tur var kunde min man vara hemma mycket med barnen och vi tog hjälp av släkt och vänner. Men jag kan känna att det är sorgligt att jag på ett sätt missade hela Hedvigs andra levnadsår. Det var tuffa behandlingar som tog enormt på krafterna och jag kunde inte vara den mamma jag ville vara, säger Eliza, som också led av att behöva bära bröstprotes.
Tog bort det friska bröstet
Hon har en hudåkomma som ger kliande utslag och med en protes och behå blev besvären olidliga. Hon bestämde sig i ett tidigt stadium för att operera bort det friska bröstet också. Någon rekonstruktion var hon inte intresserad av – hon tyckte att brösten gjort sitt – och hon ville känna sig symmetrisk och slippa protes och behå.
– Jag fick kämpa för att få min vilja igenom. Läkarna ville inte operera bort ett friskt bröst, men efter ärftlighetsutredning och bedömning av återfallsrisk fick jag klartecken. I augusti 2017 opererades höger bröst bort och det känns jättebra, säger Eliza och berättar att hon inte saknar sina bröst ett dugg.
– För mig satt inte min kvinnlighet i brösten, men jag förstår att andra bröstcancerdrabbade kan känna annorlunda.
Kände sig ensam
Under december och januari syns Eliza och hennes ärr från de bortopererade brösten i en landsomfattande kampanj från Cancerrehabfonden. Kampanjen är sprungen ur Elizas erfarenheter och syftet är att lyfta fram cancer och graviditet och förmedla att det faktiskt går att vara gravid och behandlas för cancer samtidigt.
Embryot till kampanjen började växa redan när Eliza var gravid och fått sitt cancerbesked.
– Jag kände mig ensammast i världen och kastade ut en fråga i den Facebookgrupp för kvinnor med bröstcancer som jag var med i. Har någon annan erfarenhet av att vara gravid med cancer?
Eliza fick snart svar från en tjej i samma situation och efter ett tag hakade fler på. Snart var de en handfull kvinnor i samma sits och Eliza startade Facebookgruppen ”Cancer och gravid – kämpa för två”. Så småningom var de fjorton medlemmar från hela landet som gärna ville träffas fysiskt.
– Jag mejlade till Cancerrehabfonden och frågade om de kunde tänka sig att sponsra en träff. Någon dag senare fick jag ett samtal från generalsekreteraren Eva Hansen, som inte bara ville stötta oss utan dessutom ville att vi skulle starta en kampanj för att uppmärksamma den här gruppen kvinnor, säger Eliza, som är en av tre tjejer som valt att vara kampanjens ambassadörer, berätta om sina erfarenheter och ställa upp på bilder och i kampanjfilmer.
– Det är en viktig och hoppfull kampanj eftersom många fortfarande tror att man måste göra abort om man får ett cancerbesked när man väntar barn. Läkare är ofta snabba på att beordra abort, men vi vill visa att det går att fullfölja sin graviditet och att man också kan bli gravid efter en cancerbehandling. Om tid finns kan man plocka ut ägg för att få chansen att bli mamma längre fram. Det är bra om fler får en ökad kunskap om detta, säger Eliza.
Fri från cancer
För henne personligen har arbetet med kampanjen och den resa hon gjort inneburit en ny livskvalitet och en ödmjukhet inför livet. Hon mår bra i dag och är fri från sin cancer, även om hon måste äta hormoner under minst tio år för att minska risken för återfall. Även hennes mamma, som var cancersjuk samtidigt med Eliza, är på bättringsvägen.
– Jag är oerhört tacksam för att jag fått mina två barn och att allt gått så bra, trots en allvarlig diagnos. Jag tar inget för givet utan ser varje dag som en gåva.
Text: Maria Zaitzewsky Rundgren Foto: Jennifer Glans, Andreas Lind
Vill du göra skillnad?
Genom att skänka en gåva bidrar du till att cancerdrabbade vuxna och barn får rehabilitering.
Swisha valfritt belopp till 9002064 för att stödja CancerRehabFonden. Läs mer och skänk din gåva på annat sätt.
Rehabilitering för cancerdrabbade
CancerRehabFonden är en religiöst och partipolitiskt obunden insamlingsorganisation som erbjuder kostnadsfri rehabilitering och stöd till cancerdrabbade vuxna och barn. Fonden är helt fristående från andra cancerorganisationer och får inga statliga bidrag utan är beroende av gåvor från privatpersoner, företag och stiftelser. Fonden bekostar återhämtningsresor för familjer med cancerdrabbade barn och ger även bidrag till tekniska hjälpmedel som kan underlätta för barn.
Källa: CancerRehabFonden