Elise: Jag var vaken under operationen

Efter reklamen: Se också: Här är Bliss – paracheerlaget från Täby

Jag skulle få en ny höftled. Operationen var efterlängtad. Jag hade väntat ett helt år, mesta tiden i rullstol. Med en smärta, som inget bet på, som ingen kan förstå som inte upplevt den själv.

Så var det äntligen dags. Jag skulle få ryggbedövning, från midjan och neråt. Full narkos var det inte tal om vid den här typen av operation.

Narkosläkaren hade vid inskrivningen frågat om jag ville ha något att sova på eller om jag ville vara vaken. Jag ville sova. Absolut!

Jag kördes ner till rummet där man görs i ordning innan operationen. Där låg många patienter. En äldre man med halskrage av hårdplast väntade på en nackoperation.

De hade även en levertransplantation samma dag.

relationerGunilla: Jag kunde inte släppa min älskade syster

Jag som suttit hemma under ett helt år hade nu fått komma ut i stora världen. Allt var spännande. Och jag var där!

Narkosläkaren, en kvinna smin­kad mer för fest än för en dag i operationssalen, frågade om jag ville sova under operationen. Jag svarade ”ja tack” även denna gång. Hon lovade mig vackra drömmar.

Var vaken under operationen

Jag kördes in på operation och spändes fast, pallades upp med kuddar och alla slangar lades till rätta. De var många: pulsmätare, blodtrycksmätare, syrgas, EKG och vätskedropp. Jag låg där, iakttog och lyssnade.

Operationen började. Kirurgen pratade hela tiden. Jag hörde hur han sågade i mitt lårben.

Använde han en sticksåg? Det lät så. Kände lite tryck och drag, men inget som oroade mig eller gjorde ont.

Lätta ditt hjärta: Här kan du lyssna på våra läsarberättelser i poddformat

I podcasten Lätta ditt hjärta får du ta del av vanliga människors berättelser om svåra och utmanande perioder i livet. Podden bygger på läsarberättelserna som i många år publicerats i Aller medias veckotidningar och på allas.se. Programledare är journalisten Elin Samuelsson som vid sin sida har psykologen och författaren Helena Kubicek Boye. Klicka här för att börja lyssna – eller tryck på play i spelaren nedan!

Mitt tidsbegrepp hade försvunnit, men axeln jag låg på sa ifrån. Ungefär då var de klara. Jag började prata med dem. Narkosläkaren fick en chock. Hon trodde att jag hade sovit.

Hennes cocktail hade bara gjort mig lugn – inte fått mig att sova.

Jag försäkrade henne att det var helt okej. Jag hade bara haft roligt. Roligt, under en operation? De trodde nog att jag var knäpp.

Jag rullades ut från operationssalen, pratade med kirurgen som gick vid fotändan av sängen. Jag fick veta exakt hur länge han hade skurit i mig. På minuten. Exakt hur många deciliter blod jag förlorat. Det hade slagit vad om hur mycket jag skulle blöda. Operationshumor. Jag glömde fråga vem som vann.

relationerJeanette: Dansbandsveckan i Malung krossade mitt äktenskap

Jag tyckte det skulle bli roligt att komma hem och berätta att jag varit vaken under hela operationen. Jag tänkte på hur alla skulle säga: ”Fy så hemskt, så får det ju inte gå till.”

Kirurgen skrattade och tyckte att: ”Det är precis så det ska gå till. ”Min hjärna hade vägrat varva ner och jag fick svar på det jag alltid undrat – hur det går till under en operation.

Att det skulle ske under min egen hade jag aldrig kunnat drömma om. Det var en oförglömlig upplevelse!