Elisas uppväxt i Töreboda: ”Levde ett Bullerbyliv”
Det är en av sommarens vackraste dagar. Semesterlediga ortsbor och turister ler i kapp med solen och småpratar i kön till serveringen på Hajstorp slusscafé, alldeles invid Göta kanal. Några beställer räksmörgåsar men de flesta tycks vara glassugna.
– Rån eller bägare? Nej, tyvärr är hasselnöten slut men jag kan rekommendera blåbär och choklad, det är en jättegod kombination.
Den äldre mannen ser nöjd ut och säger till glassförsäljerskan att det var en mycket utmärkt rekommendation. Vad mannen inte märkt är att han just fått sin strut uppskopad av Elisa Lindström, en av landets populäraste sångerskor som är på besök på sitt gamla sommarjobb för att testa om takterna sitter i. Klart de gör!
Sedan Elisa tog studenten har hon inte haft mycket semester. Samma dag som hon stod på trappan och sjöng om studentens lyckliga dar på musikgymnasiet i Skövde hade hon fått glädjebeskedet att hennes band blivit uttaget till Dansbandskampen. Några månader senare stod de som segrare av hela tävlingen och den då 19-åriga Elisas stora dröm, att få jobba som sångerska, gick i uppfyllelse.
– Genom musiken får jag möta så många människor som berikar mitt liv och jag får chansen att glädja andra. Det är sann lycka för mig, säger Elisa.
När hon nu lyckats få några dagar ledigt passar hon på att koppla av hemma hos föräldrarna i västgötska Töreboda och vi har åkt ut, på lagom cykelavstånd, till slusscaféet där Elisa sommarjobbade under några skollov.
– Jag måste ju få känna på hur det var att skopa glass och servera, säger Elisa och berättar att somrarna på Marianne Ljungströms kafé var bland de roligaste i hennes liv.
– Här lärde jag mig dricka kaffe. Och så fick vi sjunga och spela ibland också, klart jag trivdes!
Se vilka kändisar vi intervjuar för sommarens ”Mammas gata”:
Levde Bullerbyliv
Det strålar om Elisa när hon berättar minnen från förr och visar omgivningarna runt Hajstorp.
– Det här är äkta svensk sommar för mig. Alla kompisar bodde nära, ängarna var gröna och här betade kossor och hästar, som jag i och för sig var lite rädd för. Vi levde ett riktigt Bullerbyliv, busade och körde varandra i vagn efter en åkgräsklippare på de här små grusvägarna. Och vilka härliga midsommarfester vi hade!
– Åh, det är så härligt att komma hem. Kanske vi i framtiden flyttar tillbaka hit igen, säger Elisa och får något drömskt i blicken.
Lilla Töreboda har bara drygt 4 000 innevånare. Men under somrarna vistas betydligt fler här i den idylliska byn vid Göta kanal med sin stora gästhamn.
Hemorten, som Elisa lämnade för några år sedan för att bli sambo med pojkvännen och bandmedlemmen Markus Frykén i Stockholm, visar sig från sin allra vackraste sida.
Det mesta ligger inom promenadavstånd och Elisa berättar om Kulturskolan där hon tillbringade mycket tid under sin barndom och tonårstid.
– Jag började med trumpet- och pianolektioner, sedan blev det körsång och träning med ungdomsorkestern och med musikkåren.
Släkten är samlad
Trots att hon bara är 27 år är hon redan lite av veteran inom svenskt musikliv. Hon har vunnit Dansbandskampen, Körslaget och Let’s dance. Hon har uppträtt på de flesta scenerna i landet och bjudit upp till dans på åtskilliga dansbanor med sitt band Elisa’s, som hon drog samman på gymnasiet. Hon har haft musikalhuvudroll och fått många utmärkelser och priser.
– Ja, men så började jag ju tidigt också, musiken har alltid funnits i mitt liv och i mina ådror, säger Elisa och hoppar upp på Törebodas utomhusscen där hon uppträtt så många gånger.
Det är inte bara Elisa och hennes syskon som är födda i Töreboda utan även hennes föräldrar och mor- och farföräldrarna. En stor del av släkten bor här och musiken har alltid varit en självklarhet.
– Farfar spelade saxofon i samma band som Stikkan Andersson. Pappa, som arbetar som snickare, är också musikalisk men han utövar det inte så ofta, säger Elisa och berättar att det främst är hennes mamma Eva Lindström och morfar dragspelaren Sten Gustavsson, båda lokalkändisar, som inspirerat henne.
– Mamma, som sjunger och spelar gitarr och fiol, tog tidigt med mig och min lillasyster Alma när hon uppträdde på olika tillställningar och på kanalbåtarna. Det var både roligt och jättespännande med alla turister från andra länder, minns Elisa. Ofta var det under en kortare kryssning när vi gick ombord vid en sluss och av vid nästa.
Under promenaden längs vattnet når vi en snart hundraårig färjelinje.
– Jag cyklade till skolan och behövde inte ta skolbussen, däremot fick jag åka med Lina varje dag. Turen kostade egentligen 50 öre, men för oss elever var det gratis, berättar Elisa och hoppar vigt ombord på Törebodas och världens minsta färja i reguljärtrafik.
Färjan dras för hand över kanalen med hjälp av en lina och den korta färden tar runt 20 sekunder.
Elisa berättar om skoltiden som hon gillade. Hon hade bra betyg och lärarna tyckte absolut att hon skulle satsa på akademiska studier i framtiden. Hon funderade ibland på att satsa på juridik, men hennes hjärta sa alltid något helt annat. Musiken, som gått i arv i generationer, var ju det som gjorde henne allra lyckligast.
När hon var 11–12 år hade hon även börjat uppträda med morfar Sten, Elisa sjöng och spelade trumpet.
– Jag brann för musiken. Mamma hade lärt mig visor och schlager, morfar spelade hambo och schottis och jag lärde honom svensk pop, som Ted Gärdestad.
Elisa började också att skriva egen musik. 2005, när hon var 14 år, deltog Elisa, Alma och ett annat syskonpar, kompisarna Alexandra och Isabella, i Lilla Melodifestivalen och hamnade på en sjätteplats. Det gav mersmak och under skolåren ställde hon upp i flera talangtävlingar.
– Jag vann aldrig, men gav inte upp min dröm.
Att klara av både skolan och musiklivet var aldrig något problem för Elisa – som dessutom var en riktig idrottstjej.
– Det var fotboll, hockey, innebandy, pingis – ja, jag har nog testat det mesta, säger Elisa som i dag tränar yoga, går på gym och älskar att springa i skogen, helst i sällskap med sin hund, Ziva.
– När jag rör på mig kopplar jag av och orkar mer.
Hemma i den lummiga trädgården i barndomshemmet på Skolgatan väntar en lekglad vovve på att få busa med matte. Ziva är den första egna hunden som Elisa länge längtat efter att kunna skaffa.
– I bland tar det tid, men man ska aldrig sluta hoppas på det man drömmer om, säger Elisa och berättar om Sound of Music i Malmö i vintras.
– Det var en barndomsdröm som gick i uppfyllelse. Jag har alltid älskat den musikalen och drömt om att en gång i livet få spela Maria.
Drömmen blev sann
När Elisa var liten sattes den upp i hemstaden Skövde och naturligtvis hoppades hon på att få spela något av barnen von Trapp. Men det blev nobben den gången.
Nu blev hon uppringd och erbjuden rollen som äldsta dottern.
– Jag tackade nej! Inte ville jag agera dotter – det var ju Maria jag ville göra, så jag frågade om jag inte kunde få komma på en audition för den rollen. Det fick jag och drömmen blev sann, säger Elisa och strålar.
– Man ska alltid våga önska och man får aldrig sluta att drömma.
Det här är Eva Elisa Lindström
Ålder: 27 år
Bor: Lägenhet i Vasastan, Stockholm
Familj: Förlovad med sambon Marcus Frykén, mamma Eva, pappa Jan, lillasyster Alma, storebröderna Karl och Linus. Farmor och morfar. Hunden Ziva, en tollare.
Aktuell: Spelningar i Sverige i sommar, bl a Törebodafesttivalen. Skriver musik och jobbar i skivstudion.
Guld: Har vunnit Dansbandskampen 2010, Körslaget 2013, Let’s dance 2016. Årets sångerska på Guldklaven 2011, 2012 och 2014, Stikkanpriset 2014,
Grammis: Årets dansband 2014 och 2015.
Elisa och Pet Shop Boys på festivalen
Törebodafestivalen arrangeras vart tredje år och i sommar är det dags den 5–7 juli. I år uppträder bland annat Pet Shop Boys, Elisa Lindström, Lars Winnerbäck, Icona Pop, Sweet, Mustasch, Rolandz, Darin, Samir & Viktor, E-Type och Molly Sandén.