De tröttnade på alla måsten – flyttade till husbil
Drömmen är att som pensionärer ta husbilen och köra söderut när hösten kommer och tillbringa vintern i varmare länder. Algarvekusten i Portugal står högt på önskelistan. Där vill de ta dagen som den kommer, stanna till på vackra platser och njuta av livet i lugn och ro.
– Men så bestämde vi oss för att testa att bo i husbilen först och se hur det är, säger Allan Kristensen när vi hälsar på hos honom och hans fru Carina på Sibbarps camping utanför Malmö.
Något saknades i lägenheten
Kyliga höstvindar drar in från det grå havet och en bit bort skymtar Öresundsbron. Så här års är det glest mellan gästerna på campingen. Inne i husbilen är det hemtrevligt och mysigt – och förvånansvärt stort och ljust. Allan arbetar på byggbolaget NCC och Carina är personlig assistent till ett av barnbarnen, båda har ett par år kvar till pensionen.
– Vi bodde i hus i många år, men tröttnade på alla måsten. Det var ständiga renoveringar, gräsmattan skulle klippas och det skulle hackas i rabatterna, säger Allan.
– Vi flyttade till lägenhet men tyckte att något saknades och började fundera på en kolonistuga. Sedan blev det en husbil i stället, fortsätter Carina.
Husbilen är deras hem
De har avverkat två husbilar och när den tredje införskaffades bestämde de sig för att bosätta sig i den. Sedan i februari är husbilen deras hem och flytten innebar att de fick göra sig av med möbler och en hel massa andra saker.
– Det var jobbigt att sortera ut, men när det var gjort kändes det jätteskönt, säger Carina.
– Man har ju alldeles för mycket grejer. Köksskåpen var fulla av byttor vi aldrig använde och i garderoben hängde skjortor som jag inte haft på flera år, säger Allan.
Nostalgilåda hos dottern
Carina packade en nostalgilåda med foton och andra minnessaker som står på vinden hos dottern, där de också förvarar kläder som det inte är säsong för. Hon är glad över att de tre barnen tog hand om en del av möblerna, så att deras gamla hem på så sätt lever vidare hos dem.
När de nu har bott in sig i husbilen och fått känna på vardagen där är de säkra på att de har gjort rätt val.
– Det bästa är friheten. Alla måsten är väck. Det här skulle vi gjort för länge sedan, tycker Allan.
– Vi är väldigt avslappnade här. Det är lite som att ha semester jämt, säger Carina.
De är överens om att livet i husbilen har förändrat dem. Carina sover bättre och Allan anser att han är mer harmonisk, piggare och orkar mer.
– Vi pratar mer med varandra nu, säger Carina.
Strandtomt på 75 000 kvadratmeter
Ingen av dem tycker att det är något problem att samsas på en liten yta, men de tillbringar inte all tid där. Carina simmar och träffar sina väninnor och Allan har ett gäng han spelar kort med.
– Vi är mycket ute. Det är så vackert vid havet och det finns många fina rundor man kan gå här, berättar Carina.
– Ja, det blir mycket frisk luft. Här finns ett utegym som vi går till två gånger i veckan. Jag brukar säga att vi har en strandtomt på 75 000 kvadratmeter, säger Allan med glimten i ögat.
Allt på mindre yta
Husbilen är 8,7 meter lång och har ett yttermått på 19 kvadratmeter. Här finns vardagsrum med tv, kök med spis, ugn, kyl och frys, toalett, dusch, sovrum och en stor extrasäng som sänks ner över förarplatsen – så de har plats för övernattande gäster. Ett förtält med gasvärmare fungerar som uterum.
– Ja, här finns allt man behöver fast på mindre yta, säger Carina.
Det är gott om förvaringsmöjligheter, under sängar och bänkar, i skåp längs taket och under golvet.
– Här har vi skorna, säger Carina och lyfter på en lucka.
Svårt med större bjudningar
Men det finns förstås nackdelar, några större bjudningar är exempelvis svårt att ha.
– Vi har tre barn och sex barnbarn och det går inte riktigt att ha alla här samtidigt. Vi har försökt, säger Allan.
Carina säger att hon saknar ett riktigt badrum och en tvättmaskin, men tycker ändå att det fungerar bra att använda campingens tvättstuga.
Saknar tvättstugan
Medan hösten drar fram med regn och rusk planerar de för kommande husbilsturer.
– Till sommaren åker vi till Kroatien. Det är min drömresa, säger Carina.
– Jag åker gärna till Moseldalen igen. Där är så vackert. Sist vi var där tog det 14 dagar att köra 40 mil med alla stopp. Flensburg och Prag är två andra favoriter, säger Allan.
– Det skulle vara roligt att köra norrut i Sverige också, tillägger Carina.
När hemmet numera har hjul är det lätt att ge sig av – de behöver inte ens packa. Och när de går i pension blir friheten ännu större och resmålen fler.
Av Anette Bülow
Foto: Pernilla Wästberg
