Barnvakten övergav vår son
Min man och jag driver ett litet företag och det händer att vi båda måste åka på affärsresor i flera dagar. Vi har en mycket pålitlig barnvakt som alltid ställer upp och tar hand om vår ettårige son.
Siv är nyligen pensionerad från sitt arbete som barnmorska och hon har väldigt fin hand med Viktor.
Barnvakten blev sjuk
Vi hade bestämt sedan länge att hon skulle bo hos oss den här helgen, men dagen före drabbades hon av kräksjuka. Stackars Siv men även stackars oss.
Vi kunde omöjligt ställa in konferensresan kände vi och letade nu efter någon som kunde hoppa in. Siv har en väninna vars dotter brukar dryga ut sitt studielån med att sitta barnvakt och vi fick numret till henne.
Linda var en tjej på lite över tjugo och vi gillade henne direkt. Visst är det en risk att lämna över ett så litet barn till en okänd person såhär men vi litade på att Sivs väninna kände sin dotter väl.
Det var ändå med viss oro vi kom till flygplatsen efter att vi instruerat Linda om vad hon skulle göra och hur allt hemma hos oss fungerade.
Planet blev inställt
Först vid incheckningsdisken fick vi beskedet att vårt plan till Spanien var inställt på grund av storm och vi skulle inte komma iväg förrän tidigast dagen därpå.
Vi bestämde oss därför för att åka hem till Viktor över natten och vänta på vidare information. Först tänkte vi ringa till Linda men ville inte störa henne om hon precis då nattade Viktor.
Döm om vår förvåning när det stod en bil på infarten. Min man hade varit och hämtat Linda hemma hos henne. Det lyste dessutom på övervåningen i vårt sovrum.
Jag skulle precis ta fram mobilen och ringa henne för att säga att vi var på väg in så att hon inte skulle bli rädd, men min man stoppade mig. Han vill inte ge henne förvarning om att vi var på väg och jag förstod att han anade att något inte stod rätt till.
Istället satte han nyckeln i låset och öppnade.
Hörde barnskrik
Vi hörde barnskrik från vardagsrummet och hittade vår son i lekboxen men ingen Linda syntes till. Det var uppenbart att han skrikit länge. Han var genomsvettig i håret, röd i ansiktet och hickade.
Min lilla älskling tänkte jag och tog upp honom. Varför låg han här ensam och grät ? Hade Linda också blivit hastigt kräksjuk?
Peter gick uppför trappen och slet upp dörren till vårt sovrum. Där hittade vi vår barnvakt. I dubbelsängen med en kille vi aldrig sett förut.
Killen flög upp, fick snabbt på sig kläderna och försvann. Kvar satt Linda högröd i ansiktet. Men istället för att förklara sig eller be om ursäkt svarade hon kaxigt.
– Men vaddå. Skulle inte ni åka till Spanien på konferens? Gjorde ni det här bara för att testa mig eller. Tror ni jag är dum…
Krävde ändå betalning
Att små barn inte lämnas ensamma att gråta för full hals, var inget hon ville kommentera.
Jag bad henne lämna vårt hem omedelbart. Det var något med hennes attityd som gjorde oss rasande. Hon försökte vrida det som hänt till att det varit vi som gjort fel och inte hon. Hon stod på sig och krävde att få betalt.
Det blev ingen konferens för mig. Peter fick åka ensam dagen därpå. Vi fick en nyttig påminnelse om att man inte lämnar sitt barn till någon man inte känner och att arbete faktiskt inte är allt.
Jag får en klump i magen så fort jag tänker på detta. Den här gången hade vår barnvakt bjudit hem sin pojkvän och lämnat Viktor åt sitt öde men hon kunde ju i ha gjort vad som helst. Vi visste ju ingenting om henne.