Mikroaggressioner – du kan vara utsatt för dold diskriminering
Mikroaggression kan definieras som indirekt, ibland subtilt, nedvärderande beteende i ord, handling eller förhållningssätt mot någon som tillhör en marginaliserad grupp, det vill säga de som av samhället i stort anses ha lägre värde. Det kan bland annat gälla etnicitet, kön, klass, ekonomisk status, sexuell läggning och funktionsvariationer. Den som blir utsatt för mikroaggression kan uppleva det som kränkande, hotfullt och avståndstagande.
Mikroaggression är en sorts gömd och kanske bortglömd diskriminering då det ofta fokuseras på en mer öppen och uppenbar diskriminering.
Se också: Katharina levde med dolda förlossningsskador i 35 år
Uttrycket mikroaggression myntades på 1970-talet av Chester M Pierce, professor och psykiater vid Harvarduniversitetet i Boston i USA. Som svart hade han själv upplevt de till synes välmenande, men förminskande kommentarerna och handlingarna vid åtskilliga tillfällen.
Medvetna och omedvetna mikroaggressioner
Att som invandrare få höra att man behärskar språket väl eller att som kvinna få beröm för att ha löst ett tekniskt problem, är exempel på mikroaggressioner då den som uttalar berömmet förutsätter att någon på grund av etnicitet eller kön inte klarar av vissa saker.
Kommentarerna kan vara både medvetna och omedvetna och du kan få höra dem från såväl din chef som din kollega, från en god vän och från en främmande person du inte känner.
Oavsett vilket får de dig att må dåligt, de kan göra dig ledsen eller arg men lämnar sällan någon oberörd. Samtidigt kan det kännas svårt att bemöta mikroaggressioner då de ju är förklädda till komplimanger och som sagt kan låta vänliga och positiva. Här handlar det inte om öppet rasistiska eller sexistiska kommentarer med ett tydligt syfte att provocera.
Kanske intalar du dig att kommentaren inte är något att bry sig om, att du är lättstött och överkänslig om du tar illa upp.
Mikroaggressioner påverkar självkänslan
Men om du ler och tackar för det skenbara berömmet kommer mikroaggressionerna att fortsätta. Och nålsticken kommer att göra mer och mer ont för varje gång, för även små stick kan på sikt göra stor skada och kan i förlängningen påverka självkänslan. Dessutom tar det på krafterna att ständigt behöva hantera mikroaggressioner.
Även om dessa komplimanger kan verka oskyldiga är de ett mått på rådande strukturer i samhället. För den inställning som speglas i kommentarerna gäller ju även vem som får ta plats och synas i samhället, vem som blir anställd, vem som blir chef, vem som syns i tv och tidningar, vems åsikter och erfarenheter som räknas.
Det är inte alltid den som utsätter någon för mikroaggressioner själv är medveten om det, men skadan är ju ändå skedd. Det gäller att tänka till i umgänget med andra människor för att undvika positiva kommentarer som i själva verket sårar och förminskar.
Psykologens råd om mikroaggressioner
Psykologen Brenda Hartman ger följande råd:
- Stanna upp och tänk efter, hur skulle du själv reagera på det du planerar att säga till någon annan? Hade du tyckt att det var okej att få den kommentaren från din partner, chef, vän eller en främling?
- Att gå i försvarsställning eller förnekelse gör det hela bara värre. Lyssna på den andra personen och försök förstå på vilket sätt du har sårat henne eller honom utan bortförklaringar.
- Det är inte lätt med förändring och det kan ta emot att ändra på hur du tänkt, talat och handlat. Men om du är medveten om detta blir det lättare att bättra sig.
Mikroaggressioner gäller som sagt inte bara kommentarer utan även hur man blir behandlad i olika sociala sammanhang. Att en kvinnlig chef misstas för att vara assistent eller sekreterare är en form av mikroaggression. Att kvinnor inte blir lyssnade på vid möten eller blir förminskade med kommentarer utifrån sitt kön är andra exempel på mikroaggressioner.
Olika slags mikroaggression:
Situation: Polisen stoppar män med utländskt utseende med förklaringen att det har varit inbrott i ett villaområde.
Mikroaggression: Förutfattade meningar om att utländska män begår brott.
Situation: Att höja rösten och/eller tala överdrivet långsamt när man talar med någon som har en funktionsnedsättning.
Mikroaggression: Förutfattade meningar om att en funktionsnedsättning innebär sämre förståelse.
Situation: En chef hälsar inte på en vaktmästare eller städerska på arbetsplatsen.
Mikroaggression: Att inte se anställda på arbetsplatsen som man anser har lägre rang/betydelse.
Situation: En butiksanställd följer efter en person med utländskt utseende i en affär och kollar noga vad hen gör.
Mikroaggression: Förutfattade meningar om att utländska personer snattar i affärer.
Situation: Att skämta om att kvinnor är känsliga, otekniska, inte kan hålla sams, inte kan köra bil osv.
Mikroaggression: Förutfattade meningar om att kvinnor har vissa könsspecifika egenskaper.
Situation: En chef med utländskt utseende och eller namn antas ha en lägre befattning.
Mikroaggression: Förutfattade meningar om att utländska personer inte är chefer.
