Anne-Lie Högberg: ”Min man övergav mig för min väninna”
Anne-Lie och hennes första man träffades när hon var 19 år. De gifte sig tre år senare, köpte hus i Bålsta och skaffade tre barn.
En av Anne-Lies väninnor blev hennes mans arbetskamrats fru.
– Vi fick barn samtidigt och under mammaledigheten umgicks vi en hel del, även om hon bodde en bit bort. Våra familjer firade stora högtider som nyår och midsommar tillsammans, berättar författaren Anne-Lie Högberg, 54, som skrivit trilogin om Agnes som är hennes alter ego.
Vad Anne-Lie inte visste var att hennes man och väninnan hade börjat fatta tycke för varandra.
– Min man sa att han inte mådde riktigt bra. Men vi pratade aldrig ut om det.
Snart var det midsommar och hela familjen var bjuden till väninnan på fest. Solen sken från en klarblå himmel när de rullade från villan i Bålsta. Anne-Lie var förhoppningsfull och glad.
Han sa att han var förälskad i min väninna och att de båda hade börjat planera för ett liv tillsammans
På festen skålade alla glatt med varandra och stämningen var på topp. Men ganska tidigt signalerade Anne-Lies man att han var trött och ville gå upp och lägga sig i deras övernattningsrum.
– Det beteendet var olikt honom, säger Anne-Lie.
Festen tog slut och Anne-Lie drog sig tillbaka till rummet där hon och hennes man skulle sova. Men han sov inte. Däremot ville han berätta något. Hans ord kom som en blixt från den klara midsommarhimlen.
– Han sa att han var förälskad i min väninna och att de båda hade börjat planera för ett liv tillsammans. Han tänkte lämna mig.
Chockad och mållös över beskedet
Anne-Lie satt mållös när chocken borrade sig djupt in i hennes hjärta.
– Nu i efterhand minns jag knappt vad som hände. Det var så osannolikt, jag hade inte haft den minsta aning. Och med en av mina väninnor, där vi nu befann oss på fest! Helst av allt ville jag bara ta barnen och åka därifrån. Men jag hade druckit alkohol och vi var tvungna att stanna kvar tills dagen efter. Jag minns inget av natten och jag minns inget av nästa morgon. Det enda jag vet är att vi steg upp och gav oss i väg.
Bara någon vecka efter midsommar hade Anne-Lie flyttat till en egen lägenhet.
– Min man erbjöd mig att behålla huset eftersom jag var dagbarnvårdare. Men jag ville bara bort därifrån.
Anne-Lie berättar om bitterheten och ilskan. Samtidigt var hon tvungen att lösa den havererade familjesituationen.
– Vi skulle ha barnen varannan vecka. Jag avskydde att min före detta väninna skulle bli bonusmamma till mina tre barn. Men jag var noga med att aldrig visa det för barnen, säger Anne-Lie som mådde fruktansvärt dåligt.
– På tre månader rasade jag 15 kilo i vikt och fick konstiga nässelutslag på hela kroppen till följd av psykisk stress. Jag anpassade mig till ett varannan vecka-liv. När jag hade barnen höll jag tillbaka känslorna, när de åkt till pappan mådde jag skit igen.
Jag ville inte att mina barn skulle få en tillfällig styvpappa som plötsligt var borta
Första året hade Anne-Lie svårt att släppa taget om det som hänt. Eftersom hennes exman och väninnan bodde i närheten gjorde hon allt för att slippa möta dem.
– Jag handlade till exempel på tider när jag antog att de var hemma med barnen. Ofta tänkte jag på vad de gjorde. När jag fick höra att de varit ute och rest kändes det som att min väninna fick uppleva det jag aldrig hann göra med min man. Sedan var jag rädd att de skulle skaffa barn, det skulle kännas ännu värre för mig.
Träffade kärleken på nytt
Efter ett och ett halvt år sprang Anne-Lie och hennes exman på varandra på en parkering. De började prata.
– Han insåg hur dåligt jag mådde och bad om förlåtelse för att det blivit som det blivit. Efter det kändes det som att jag kunde börja mitt liv igen.
Det fanns samtidigt en del jobbiga vardagssituationer som skulle lösas.
– Vi hade barn i samma åldrar och att se varandra på föräldramöten var oundvikligt. När barnen var små och vi skulle fira födelsedagar så gjorde vi det var för sig.
Några år efter skilsmässan blev Anne-Lie bjuden på fest till några grannar. På samma fest fanns Mats som också var singel. Försiktigt började de närma sig varandra. Efter det Anne-Lie gått igenom var hon försiktig med att ge sig in i nya relationer.
– Jag ville inte att mina barn skulle få en tillfällig styvpappa som plötsligt var borta. De hade haft det jobbigt nog ändå.
Efter ett tag kändes det så rätt att Anne-Lie bestämde sig att satsa fullt ut på sin nya kärlek. De köpte hus, flyttade ihop och snart var hon gravid. De gifte sig när deras förste son var en månad gammal. Något år senare fick även hennes exman och väninnan sitt gemensamma barn.
– Eftersom jag själv fått barn, var det inget som kändes jobbigt.
Nya kärleken Mats var nära att dö
Ju längre tiden gick desto mer oundvikligt blev det att familjerna måste närma sig varandra.
– När våra gemensamma barn var så stora att de skulle konfirmeras och ta studenten fungerade det inte att ha kalas på var sitt håll, vi fick turas om att träffas tillsammans. Jag minns att det var jobbiga känslor när vi skulle ses allihop första gången. Vi hälsade ganska stelt, och pratade bara om saker som behövdes nämnas. Men sedan blev det mer naturligt. Vi fick en lite bättre relation med åren. Det gamla blev förlåtet, men det var på något sätt outtalat.
Snart fick Anne-Lie och Mats sitt andra barn. Några månader senare skulle hennes liv på nytt prövas när Mats fick en hjärnblödning, hamnade på sjukhus och var nära att dö.
– Vår yngsta son var fem månader och jag helt förtvivlad över att läkarna inte kunde ge några besked om utgången. Skulle jag än en gång bli lämnad ensam med mina barn?
Mats tillbringade tre månader på sjukhus och hade därefter en lång rehabilitering. Höger arm och hand kan han fortfarande inte använda, och han har även problem med balansen.
Skrivarkursen ledde till ny bana
När barnen blivit större kände Anne-Lie att hon ville fylla sin vardag med något nytt. Hon har alltid älskat att läsa, helst deckare och gärna Camilla Läckberg.
– Jag anmälde mig till en skrivarkurs som heter ”Lär dig skriva krim”, det var för övrigt samma kurs som Camilla Läckberg själv hade gått. Jag tyckte det var jättespännande, men frågan var vad jag skulle skriva om? Då sa kursledaren något som fastnade hos mig: ”Gräv där ni står.”
Det handlade om att överleva, för min familjs skull
Anne-Lie kom på att hennes eget liv var fullt av material till en bok, fast ingen deckare förstås. Agnes fick bli hennes alter ego i debutromanen Det kommer aldrig mer att vara du som handlade om hur det är att bli övergiven på det sätt som hon blev.
– Från början var skrivandet mest självterapi. Men när manuset var klart ville ett förlag publicera boken och då blev det helst plötsligt skarpt läge. Jag tvekade och frågade mina tre äldsta barn vad de tyckte. När de sa att det var okej bestämde jag mig för att köra. Att skriva en bok och släppa den är som att föda ett barn, så stort kändes det.
Men lyckan blev kortvarig.
Under skrivandet hade Anne-Lie känt en knöl i ena bröstet. Några veckor efter bokreleasen beställde hon tid för läkarkontroll. Knölen var långt framskriden bröstcancer. Hon kunde dö.
– All den glädje jag känt över att få min bok publicerad var som bortspolad. Nu gällde det att fokusera på den kommande operationen, cellgiftsbehandlingen och strålbehandlingen. Det handlade om att överleva, för min familjs skull.
Tacksam mot väninnan idag
Anne-Lie överlevde, boken sålde bra och läsekretsen ville ha en fortsättning med Agnes. Anne-Lie grävde på nytt där hon stod och i bok nummer två fick Agnes brottas med ett cancerbesked.
I somras kom tredje boken om Agnes med titeln Innan vi visste allt om varandra. Där knyter Anne-Lie ihop historien med första boken.
– Agnes lär känna en ny väninna, Vendela, som flyttar in i huset bredvid. Hon gör Agnes motvilligt nyfiken. Och trots att hon fortfarande har svårt med tillit till nya bekanta efter väninnans svek blir de snabbt goda vänner. Men Agnes kan inte skaka av sig känslan av att den nya grannen döljer något. Har Vendela en affär med hennes exman?
I dag är jag faktiskt jättetacksam för att hon blev en så bra bonusmamma
För Anne-Lie har de känslomässiga såren läkt och i dag kan hon till och med hylla väninnan som lade beslag på hennes man.
– Att bli bonusmamma till mina tre barn var ingen lätt uppgift, i synnerhet inte med tanke på omständigheterna och att hon dessutom hade två egna barn som var jämngamla. Hon stod ut med att mina barn hade svårt för henne i början och inte ville bo där. I dag är jag faktiskt jättetacksam för att hon blev en så bra bonusmamma. Nu har dessutom alla barnen en fin syskongemenskap.
När Anne-Lie summerar sitt liv konstaterar hon att hennes bittra livserfarenheter i slutändan ledde fram till hennes författarskap.
– Skillnaden mellan motvind och medvind beror på åt vilket håll man står.
Vem är Anne-Lie Högberg?
Ålder: 54.
Aktuell: Med tredje boken om Agnes, Innan vi visste allt om varandra, som nyligen släpptes som pocket.
Bor: Villa i Bålsta.
Familj: Maken Mats, 57, barnen Emma, 33, David, 31, och Elin, 28, från första äktenskapet. Arvid, 18, och Filip, 15, från andra äktenskapet. Tre barnbarn.
Yrke: Författare, samt arbete med ekonomi och administration.
Fritid: Läser och ser tv-serier för att hitta inspiration. Reser och umgås med vänner.