7 vanliga tankefällor – och hur du undviker att hamna i dem
1. Du drar förhastade slutsatser
Det största tankefel du kan göra, enligt Ebbe Lavendt, psykolog på Center för Positiv Psykologi i Köpenhamn, är när du snabbt bildar dig en åsikt om en person eller situation och sedan litar fullt och fast på din egen bedömning. Du gör den så snabbt att du inte ens märker att det är din egen värdering. Du tänker: ”Så är det ju bara!” Och när du tror fullt och fast på dina egna förhastade slutsatser så missar du helt att överväga situationen.
Detta kan du göra:
Det är viktigt att sänka tempot, så att du får tid att reflektera. Det handlar om att vara mindre automatisk i ditt sätt att tänka. Du kan hjälpa dig själv genom att ställa följande frågor:
- Vilka bevis finns för att det förhåller sig på det sätt som jag tror?
- Vilka alternativa förklaringar kan finnas?
- Vad skulle vara ett annat, mer adekvat sätt, att se det hela på?
2. Du vill inte ta ansvar
Du har en tendens att tro att allt beror på andra. Det är alltid någon annans fel – inte ditt. Så när du upplever motgång i livet så skyller du jämt på någon annan. Du tänker: ”Det beror på att mina lärare i grundskolan var för dåliga, min chef är dum, mitt ex är en idiot”, och så vidare.
Detta kan du göra:
Hitta modet att våga titta på dig själv, så att du kan börja ta ansvar. Kanske kan du ta hjälp av en psykolog eller en psykoterapeut, om det är svårt att jobba med det här på egen hand. Träna dig i att se hur du själv har bidragit. Om du är delaktig så har du också ett ansvar.
3. Du blåser upp saker eller gör dem till bagateller
Många av oss har en tendens att göra det dåliga värre, och det goda mindre bra. Vi kan blåsa upp saker och tänka att allt i livet är dåligt när vi upplever motgång, eller tycka att vi är totalt odugliga när det är något vi inte reder ut. Vi kan också få för oss det motsatta, nämligen att bagatellisera och göra saker mindre än de är.
Detta kan du göra:
Om du är benägen att förstora upp problem så kan du påminna dig själv om ordspråket: ”Det finns inget ont som inte har något gott med sig.” Om du tvärtom har en tendens att bagatellisera kan du påminna dig själv om att ifall något verkar för bra för att vara sant, så är det nog också det.
4. Du övergeneraliserar
När dåliga saker sker så gör du enskilda händelser till något generellt. Och kanske är du snabb att se någon annans beteende i en viss situation som generella personlighetsdrag. Kanske tänker du efter en politikerdebatt på tv: ”Den där politikern är ju bara en idiot! Hur kunde han överhuvudtaget bli vald? De som röstar på det partiet är verkligen inte riktigt kloka.”
Detta kan du göra:
Om du är snabb att döma folk, eller om du drar alla över en kam, så är din bedömning av dem högst sannolikt felaktig. Världen är mer komplex, och det finns i stort sett alltid nyanser. Så träna dig i att se andras beteende ur fler perspektiv. Var så konkret som möjligt. Fråga dig själv: Hur många är exemplen som jag generaliserar utifrån? Kanske kan det också hjälpa dig att tänka: Skulle en forskare anse att exemplen är så representativa att man kan generalisera utifrån dem?
5. Du har tunnelseende
Tunnelseende handlar om att bara se det som sticker i ögonen. Du har skygglappar och missar helhetsperspektiv. Det är som om du inte kan se skogen för alla träden. Tunnelseende kan hos vissa personer innebära att de bara fokuserar på detaljer, fel och brister. De kan nästan inte se det som är bra.
Detta kan du göra:
Det handlar om att inse att du har en alltför snäv syn på en situation eller person. Din utmaning ligger följaktligen i att träna dig på att inte se allt i svart eller vitt, utan bli medveten om att det finns nyanser. Det finns flera olika sätt att se på saker. Ebbe Lavendt rekommenderar att man ställer sig själv följande fråga: ”Vilken information har jag förbisett?” Du kan också fråga andra hur de uppfattar en situation eller person, för att få in fler nyanser i ditt sätt att tänka. Andra ser högst sannolikt något som du har missat.
6. Du tar allt personligt
Du har en tendens att tro att allting handlar om dig, oavsett vad som sker. Ett exempel: Du är ute och går och passerar två kvinnor som börjar skratta. Och då tänker du direkt: ”Gud, är det något med mitt utseende? Har jag gjort något?”
Detta kan du göra:
Släpp föreställningen om att allt handlar om dig, för du är inte jordens mittpunkt. Öva dig på att tänka att det högst sannolikt inte är dig det pratas om när någon säger något generellt.
7. Du tror att du vet vad andra tänker
Du är säker på att du vet vad andra tänker och varför de gör som de gör. Kanske låter du inte din partner tala till punkt, utan fyller i och avslutar meningarna, då du redan på förhand vet vad hen ska säga till dig. Eller så gör du saker för andra utan att fråga om det är vad de önskar, för du vet ju vad de tänker…
Detta kan du göra:
Du kan i princip inte veta vad andra människor tänker. Du kan se vad andra gör, men du kan inte se deras tankar, och du kan bara delvis avläsa deras känslor och sinnesstämningar. Det gäller även de personer som finns allra närmast dig. Så visa dem respekt och var nyfiken. Börja ställa frågor istället för att tro att du vet allt.
Av Annette Aggerbeck
Svensk bearbetning: Helena Schoug
Foto: Unsplash