SVT-profilen Malin Olsson: ”Julen är som en enda varm kram”

För Malin Olsson, 40, och hennes familj är det exotiskt att komma in med snö på sina overaller istället för den bruna, blöta sörja de är vana vid. Egentligen skulle fästmannen Simon Peyron inte vara med så mycket i programmet från början, men eftersom det spelades in under pandemin och flera i produktionen blev sjuka, fick han inta rollen som tv-bagare.

– Simon är jätteduktig inom både matlagning och bakning, så han tyckte mest det var kul. Han är inte heller den som är rädd för utmaningar, menar Malin.

Efter reklamen: Se också: Tre saker du vill veta om Malin Olsson

Genom sina julfixarkvällar vill Malin förmedla en känsla av gemenskap, inte minst för de som av olika anledningar inte har möjlighet eller av kanske religiösa skäl kan fira jul med sin familj. Och Malin menar att man kan börja fixa och pyssla inför julen redan lika tidigt som affärerna startar sin försäljning av julstjärnor.

– Jag börjar alltid julpynta och lyssna på julmusik redan i november, säger Malin, som den julälskare hon är.

Ändå är det så mycket som ska göras i december.

– Då är det hysteri kring olika luciatåg, julkonserter och julmarknader. Det kan vara skönt att ha det mesta gjort innan dess så att man faktiskt kan njuta av allt det där.

Malin har alltid varit kreativt lagd och har pysslat så länge hon kan minnas.

– Jag är en rastlös själ och skapandet har alltid varit ett sätt för mig att varva ner på. Den kreativa ådran kommer både från min mammas och pappas släkt. Mormor sydde och virkade en hel del med mig och farmor är den som lärt mig allt om att sylta bär och göra marmelader. Hon är också den som köpte en symaskin till mig när jag fyllde 13 år, en symaskin jag använder än idag.

Eftersom Malin har en arbetarbakgrund och familjen inte hade det särskilt gott ställt fick hon ofta fixa det hon ville ha i form av materiella ting på egen hand. Hon sydde till exempel sin egen himmelsäng och ville hon ha ett lila skrivbord fick hon se till att måla det själv.

– Jag ser mig själv som kreatör i rörlig bild. Hade jag inte jobbat som jag gör med TV i dag hade jag förmodligen blivit konstnär eller kanske florist. Jag älskar att få skapa. Det ger mig något slags självförtroende eftersom konst aldrig kan bli riktigt fel. Det är också enda gången som jag kan sätta alla andra känslor och tankar åt sidan. För mig är det meditativt att gå in i den där skaparbubblan och som högkänslig är det skönt att få filtrera bort en massa intryck runt omkring. Jag tror också att det är otroligt viktigt med den taktila delen, att få känna till exempel tyg eller lera mot sina händer.

diyÅrets finaste julpyssel – 5 enkla pynt du kan göra helt själv

Malin beskriver hur hon som barn brukade titta på Disneyfilmer som till exempel Lilla sjöjungfrun eller Skönheten och odjuret. Hon kunde pausa videobandet för att sedan lägga ett smörpapper mot skärmen och rita av de vackra sagomiljöerna. Hon brukade också drömma om de sagolika bröllopen och tänka att en dag skulle även hon hitta sin prins och gifta sig.

Simon Peyron friade till Malin Olsson

Sin prins har hon hittat och nu, efter nio år och två barn, planeras det för bröllop. Kanske inte ett megastort och pampigt som i Disney-filmerna, men det ska bli en tillställning där det allra viktigaste, enligt Malin, är att både hon och Simon ska få känna sig fullkomligt närvarande.

– Det får inte bli ett tillknäppt eller pretentiöst bröllop, men gärna känslosamt och det ska banne mig bli en riktig brakfest där man dansar på borden och glas går sönder. Det är min drömbild, säger Malin.

Hon visar upp sin enastående förlovningsring, men erkänner att det är långt ifrån den ring hennes fästman friade med i våras.

Simon tog med Malin på en resa till Rom som en 40-årspresent, den första gången paret var för sig själva sedan barnen kom. Malin hade längtat dit och menar att efter alla historiska vandringar i stan har hon fått mersmak.

– En dag besökte vi Fontana di Trevi, men det var otroligt mycket folk och då bestämde vi oss för komma tillbaka riktigt tidigt nästa dag så vi kunde ta lite foton som jag kunde använda som influensbilder.

Paret bestämde sig då för att åka tillbaka redan vid klockan sex följande morgon. Malin var klädd i en vit spetsklänning och Simon i skjorta. De tog lite bilder och Malin passade även på att spela in en vlogg.

Mitt i allt såg Malin hur Simon plötsligt ställde sig på knä och friade.

– Jag blev verkligen så överrumplad, vi hade inte talat om att gifta oss och efter barnen tänkte jag att det kanske inte skulle bli av.

Malin berättar att situationen var smått surrealistisk eftersom det mitt i frieriet rullade förbi en massa dånande sopbilar. Ringen Simon höll fram var inte heller den slags ring hon hade drömt om.

– Jag blev såklart jätteglad och sa ja direkt, men Simon kunde hålla med om att ringen inte blev som han hade tänkt sig heller. Han har beskrivit sina önskemål för guldsmeden, som i sin tur missuppfattat. Det såg ut som en sådan där nickelfri ring man köper när man är 12, helt vanlig slät och världens fulaste, utbrister Malin.

Malin Olsson om bröllopet med Simon Peyron

Ringen är nu alltså utbytt och Malin känner sig otroligt lycklig. Hon njuter av att vara nyförlovad och bröllopet kommer bli av inom ett par år lovar hon. Men viktigt är att ceremonin inte blir någon ytlig tillställning för att imponera på andra.

– Att gifta sig är något av det mest privata och personliga som finns. Jag vill verkligen vara här och nu med Simon den dag vi säger ja till varandra.

Relationen har gått upp och ner under dessa år. I början menar Malin att de båda var totalt störtförälskade i varandra.

– Jag var så där fnittrig och naivt kär. Nu skulle jag säga att vår kärlek är mer rotad och grundad. Vi har varit som ett träd som svajat och vi har behövt gå i en hel del terapi emellanåt, men wow vilket jäkla, stadigt träd vi är. Jag måste säga att jag känner mig impad över vår beslutsamhet i vår relation, säger Malin och menar vidare att de inte haft de bästa förutsättningarna:

– Till exempel är jag elva år äldre och när vi träffades befann vi oss på lite olika platser i livet. Det har varit en kamp vissa tider, inte minst när barnen kom. Men just nu har vi landat i en otroligt skön känsla. Jag älskar min familj och känner en enorm tacksamhet över att vi får ha det så bra.

Malin Olsson nära att bli utbränd

I dag känner Malin inte av åldersskillnaden och menar att Simon är lite som en äldre man i en ung mans kropp. Han, precis som hon, är en känslomänniska. Men han är lugnet som hon ibland känner att hon kan sakna. Malin är den typ av person som är full av energi, känslor och idéer. För henne går allt i rasande tempo.

– Jag går snabbt, jag klär mig mig fort och jag städar, tvättar och diskar i väldig fart.

nöjeCamilla Läckberg: ”Trodde Simon skulle bli en sommarkatt”

Sedan Malin höll på att bli utbränd för några år sedan och därefter blivit mer stresskänslig har hon fått se upp med olika varningsklockor, inte minst när andningen inte gjorts med magen under ett längre tag.

– När jag kommer hem efter en stressig dag och inser att jag bara ytandats har det blivit otroligt viktigt för mig att hitta sammanhang där jag djupandas. Yogan har blivit ett sådant, säger Malin som menar att även om det är svårt att få till regelbundna träningar i sitt minst sagt oregelbundna yrkesliv, inser hon att det är A och O för hennes välmående.

Malin Olsson om sig själv som mamma

Malins tjejer har hunnit bli 5 1/2 och snart 2 år. Som mamma beskriver sig Malin som lekfull, engagerad och lätt otålig. På grund av sin bakgrund med en begynnande utbrändhet har hon svårt att parera mellan stressigasituationer.

– Det är en utmaning för mig att inte låta min stress gå ut över en viss situation eller barnen.

I sin roll som mamma betonar Malin vikten av att värna om det lilla barnet inom sig. Hon berättar att det känns viktigt för henne att ge sina barn en trygg och kärleksfull uppväxt, där det är tillåtet och finns utrymme för samtal kring känslor. Hennes egen uppväxt i Dalarna var just både trygg och stabil. Men hon menar att i familjen pratades det aldrig känslor.

– Min pappa är en sådan där typiskt norrländsk tyst man. Han är lugn och snäll, men han har nog aldrig frågat hur jag mått eller känt.

Malins mamma växte upp i en rätt skral miljö.

− Mamma bodde i Portugal som då var en diktatur. Hon blev ofta slagen, mormor var analfabet och det pratades aldrig om känslor i den familjen. Under mina terapisamtal har jag insett att det här har påverkat min självkänsla. Det är lätt att bli besviken på dem, samtidigt som de ju gjorde så gott de kunde utifrån de förutsättningar de hade. Sedan jag själv blev förälder har jag insett hur svårt det är att göra rätt i alla lägen. Alla föräldrar är mänskliga och bär på skavanker. Jag tänker att det finns mycket förlåtelse bara i denna insikt?