Sigrid Bernson öppnar upp om tuffa förlossningen
”Det var verkligen traumatiskt” skriver Sigrid på sin Instagram.
Det har gått drygt en månad sedan Sigrid Bernson blev mamma för första gången tillsammans med sambon Robin Bengtsson. Paret hade valt att inte ta reda på om de väntade en flicka eller en pojke under graviditeten för att det skulle bli en överraskning på BB. Robins son William, som han har sedan en tidigare relation, blev storebror till en liten lillebror som fick namnet Viggo.
Nu berättar Sigrid om den tuffa förlossningen som blev en långdragen process för att äntligen få träffa sonen.
”Jag var verkligen rädd”
Sigrid hade ställt in sig på en vaginal förlossning, men den slutade istället på ett helt annat sätt än hon hade tänkt sig. I ett inlägg på sin Instagram delar nu den nyblivna mamma sin förlossningsberättelse.
”Jag ville föda vaginalt och vi gjorde allt för att det skulle bli så. Jag hade problem med att ”öppna” mig och när vi väl provade oxytocin-dropp och testade att höja det så sa Viggos hjärtrytm ifrån. Jag fick hög feber, frossa och kräktes av värkarna.”
Trots att man under förlossningen provade man många olika metoder funkade inget riktigt. Och efter att 36 timmars värkarbete föddes till slut lilla Viggo med ett akut kejsarsnitt, något som var tufft för Sigrid och menar att hon aldrig klarat utan Robin vid sin sida.
”Jag vet inte hur jag hade klarat av kejsarsnittet utan Robin intill mig. Jag var så säker på att jag skulle föda vaginalt att jag inte hade känt in hur det skulle vara att behöva göra ett snitt. Det kändes mycket obehagligare än vad jag var beredd på och det vill jag inte sticka under stolen med. Jag var verkligen rädd men Viggo behövde komma ut och det var det viktigaste.”
Sigrids hyllning till vården
Trots att det slutade bra ser Sigrid tillbaka på förlossningen som en traumatisk upplevelse, men passar även på att hylla barnmorskorna som tog hand om henne.
”Även om jag tyckte att själva kejsarsnittet verkligen var traumatiskt så var mötet med Viggo lika vackert och stort som jag alltid föreställt mig att det skulle bli. Mina dagar på BB var kämpiga både fysiskt och psykiskt men vården jag fick måste jag säga var fantastisk. Trots en svår förlossning längtar jag nästan tillbaka. Till er barnmorskor där ute, tack för det ni gör. Ni är så värdefulla och jag önskar att ni får bättre löner och arbetsvillkor för det otroliga arbete ni gör.”