Rachel Mohlin om att förnya sig själv efter 50: ”Min bästa tid är nu”

Efter reklamen: Se också: 5 saker om skådespelarna i Kvarteret Skatan du kanske inte visste

Många radiolyssnare har nog hört henne i Sveriges Radio P1, men kanske inte vetat vem som gömmer sig bakom rösterna. De senaste 22 åren har Rachel Mohlin nämligen imiterat drottning Silvia, Lill-Babs, Gudrun Schyman, Annie Lööf och hundratals andra kändisar i radions satirprogram Public Service som sänts i veckomagasinet Godmorgon Världen på söndagar.

Rachel Mohlin har länge längtat ut från radiostudion till publiken, och nu när Public Service lagts ner på grund av radions besparingspaket blir det äntligen av. Hon både skriver manus, regisserar och spelar med i nyhetsteatern Extrainsatt.

Arbetet inleddes redan i våras och när vi ses på Stadsteatern i Stockholm i slutet av augusti är repetitionerna i full gång. Det som kan repeteras vill säga – en stor del av innehållet i Extrainsatt blir dagsaktuellt.

– Den ena föreställningen kommer inte att vara den andra lik. Vi har en stark manusstomme som vi utgår ifrån men ändrar sedan lite grann utifrån nyhetsflödet. Jag är väldigt svag för att improvisera och är inte ens främmande för att skriva om under föreställningens gång, säger Rachel.

Föreställningen Extrainsatt: ”Spännande för alla”

Hon tycker om att ha det så, att det är lite farligt när hon möter publiken.

– De som ser Extrainsatt ska också veta att vi skådespelare inte är helt supersäkra, att det glipar lite. Då blir det mer spännande för alla inblandade.

Med i Rachels manusgrupp är Mattias Konnebäck, även han känd från Public Service, författaren och komikern Kristoffer Svensson, kulturskribenten Essy Klingberg samt psykologiprofessorn Mats Lekander – den sistnämnda ett överraskande namn.

– Alla i gruppen bidrar på sitt alldeles unika sätt till att få ett superkul manus och att hålla publiken ständigt uppdaterad. Med Mats täcker vi också in forskning och vår hälsa och hur vi mår, en viktig del av samtidskommentaren som också ska rymmas i Extrainsatt, säger Rachel.

– Jag vill också att det ska kännas lätt att glida in och titta på föreställningen. Tidsmässigt ska det vara överkomligt att avvara sin kväll, föreställningen är drygt en och en halv timme inklusive paus.

nöjeAnna Blomberg om Kvarteret Skatan: ”Både på gott och ont att börja på topp”

Rachel Mohlin började imitera som barn: Lill-Babs är en favorit

Till Extrainsatt skapar Rachel flera helt nya, påhittade karaktärer, ”personer som oss själva”, förklarar hon. Och så utlovar hon mycket imitationer. För imiterat har Rachel gjort i hela sitt liv. Hon började redan i femte klass i Landsjöskolan i Skärstad utanför Jönköping.

– Jag och min kompis Sofia Rönnegård gjorde ”TV3 tv night”, en knäpp parodi för föräldrarna. Vi imiterade Lill-Babs, som hade ett gympingprogram på den tiden. Och jag tog mig an Malena Ivarsson som då gjorde succé med sitt program Linje lusta, berättar Rachel.

– Jag tror att vi just den torsdagen när vi spelade upp allt för föräldrarna också skapade en karaktär som var dansbandsångare och hette Tor Dance, numret kan ha hetat ”Torsdag med Tor Dance”.

Just Lill-Babs är en favorit som Rachel fortsatt imitera genom åren. Hur många personer hon imiterat hittills har hon ingen aning om, men gissar att det är ”närmare tusen än noll”. Gudrun Schyman är en annan favorit.

– Jag har alltid jobbat och tragglat med min röst och hittat en form för vad jag ska lyssna på med rösterna jag imiterar. Gudrun blev en slags start, när jag liksom hörde för mig själv att det jag gjorde blev ganska likt. Jag ringde till och med min telefonsvarare och pratade in ”hej det är Gudrun som söker Rachel”, och när jag lyssnade av lät det precis som henne!

När Rachel ska imitera någon kopplar hon på en speciellt sorts lyssnande.

– Jag är ganska noga med att skriva ner som ett litet partitur hur jag ska ta mig an den rösten. Ofta har vi ju ett sätt att börja en mening när vi pratar. En del säger ”va” hela tiden … sådana där små samtalssignaler.

– Sen är det ett gediget arbete att hitta tonen. Just nu håller jag på med författaren Stig Larsson. Jag har faktiskt gjort ganska många män genom åren!

Har du träffat många som du imiterat?

– Gudrun Schyman har jag mött och hon tyckte bara att det var roligt. ”Men hur låter jag, pratar jag verkligen så?” frågade hon och skrattade.

Andra favoriter är Magdalena Andersson, Mona Sahlin och Maud Olofsson.

– De är kul att göra. Det är röster som går av sig själv på nåt sätt. Maud har en väldigt hög pitch. Anna Lindmarker som var på TV4 tycker jag också väldigt mycket om. Jag gillar att falla in i den där nyhetsuppläsarimitationen.

Besökare i Vitabergsparken i Stockholm kan ibland se och höra Rachel Mohlin värma upp rösten när hon är ute och rastar sin hund:

– Jag är noga med rösten. Går ofta runt där och tjoar. Sen ser jag nån jag känner och får ofta lite svårt att förklara mitt beteende. Men nu kan jag lite offentligt gå ut med vad jag sysslar med, säger Rachel och skrattar.

Rachel Mohlin uppträdde i frikyrkan: ”Väldigt tillåtande”

Rachel har även komponerat mycket av musiken i Extrainsatt. Idéerna får hon också under hundpromenaderna. När hon får en musikslinga i huvudet sjunger hon in den på mobilen.

– Sen skyndar jag hem, tar ut den på pianot och skickar en hjälplig inspelning till min musiker Jonas Öijvall. Sen sätter han sig och arrar upp musiken!

Rachel visste tidigt att hon ville hålla på med skapande och kunde sitta i timmar och rita och berätta. Hennes pappa jobbade med brandbesiktningar och Rachel skrev på baksidorna av hans uttjänta anteckningsblock.

– Allianskyrkan, den lilla församlingen som vi tillhörde, var jättesträng i vissa avseenden. Men väldigt tillåtande med att använda kyrkorummet som scen. Vid jul var det julspel, De tre vise männen och sånt. Var det inte helt klart fick vi improvisera, berättar Rachel.

Vid Lucia i åttonde klass gjorde hon till och med en revy i kyrkan.

– ”Jag kan göra det”, sa jag … Och då fick jag det. Det är klart att en del av de äldre i församlingen reagerade på vissa saker. Ganska tidigt lärde jag mig att alla inte kan skratta åt allt, men också hur underbart det är att faktiskt få en publik att skratta.

Rachel Mohlins okända karriär som fotbollstränare: ”Liknar teater”

När Rachel inte repeterar handlar det mesta om sport. Hennes son Jacob började spela fotboll 2016 och redan då klev Rachel in som fyscoach för Hammarby IF:s pojk- och flicklag.

– Trots att jag älskar att jobba i grupp så var jag i början lite blyg och osäker inför föreningslivet. Men det gick snabbt över. Jag tycker så mycket om att träffas kring fotbollen, att träna barnen och lära känna en massa nya människor, säger hon och tillägger:

– Herregud … fotboll och teater liknar ju varandra. Det är ett lag som ska prestera något tillsammans på kort tid, det finns ett ögonblick när allt ska sitta. Jag tycker det är superintressant att se hur tränare jobbar. Det är på många sätt likt regissörens uppdrag på teatern.

Men Rachel tränar inte bara sina barn och deras kompisar. Hon löptränar också själv – och har alltid gjort.

– Jag är väldigt explosiv till min karaktär. Som ung sprang jag korta distanser. Började typ i fjärde klass och var riktigt vass på 60 meter. Sen gick det över till att jag i vuxen ålder började boxas. Det är ju också väldigt intensivt, man måste leverera snabbt i de korta ronderna, säger hon.

Så får Rachel Mohlin ihop vardagspusslet: Väljer bort sömn

De senaste åren har Rachel börjat springa allt längre distanser. Hon springer på löpband på ett gym eller runt Södermalm, en sträcka på en mil.

– Löpning kan ju vara ohyggligt tråkigt. Men den 9 juni sprang jag tjejmilen i New York och det var helt underbart att starta klockan åtta på morgonen i Central Park. Det var mitt första lopp men inte mitt sista. Nu siktar jag på maraton.

Rachel berättar att hon älskar utveckling och förändring och att förnya sig.

– Men med det sagt vill jag ändå säga att jag trivs ohyggligt bra med att vara där jag är nu. Min bästa tid är nu!

Manusskrivande, repetitioner, fotbollsträning … hur hinner du med allt?

– Jag sover lite, behöver inte så mycket sömn. Barnen är viktigast, de går alltid först. Sen får man planera och se till att ha bra kollegor och samarbeten. Det måste flyta på för att allt ska funka.