Malou von Sivers: Jag har inte förlåtit pappa
I P1-programmet Sommar 2016 berättade Malou von Sivers för första gången om den traumatiska uppväxten i Täby, med en pappa som utsatte henne och syskonen för både fysisk och psykisk misshandel. Upplevelserna har på många sätt påverkat henne som person, men också format en karriär som präglats av viljan att förstå.
– Jag har alltid haft ett intresse för komplexa människor. Det tror jag kommer från min uppväxt, att min pappa kunde vara så charmerande och kärleksfull för att sedan förvandlas till en mycket farlig person som man inte kunde lita på. Den märkliga mänskliga gåtan försöker jag fortfarande förstå.
Under årens lopp har Malou von Sivers suttit mitt emot brottslingar, politiker, kungligheter och privatpersoner, som hon alla mött med samma inställning. Att komma nära och försöka se den komplexa människan.
– Jag vill veta varför människor blivit som de blivit och varför de agerat som de gjort. Människors berättelser kan vara oerhört drabbande och säga mycket om samhället och tiden vi lever i.
Men för att få svaret på varför hon från början sökte sig till journalistiken måste vi backa bandet till 1975. Malou är 22 år och vill bort från Sverige. Hon tar jobb som reseledare i Grekland, där militärjuntan precis fallit och gett plats för ett nytt politiskt klimat.
Läs också: Tilde de Paula: Min familj flydde från militärjuntan i Chile
– Landet exploderade i poesi, journalistik och det fria ordet som tidigare varit förbjudet. Jag hamnade mitt i motståndsrörelsen och upptäckte att de allra modigaste människorna jag mötte var antingen advokater eller journalister. Då insåg jag vad jag ville bli.
Mötte Nelson Mandela
1979 tog Malou steget in i kvällstidningsvärlden. Först på Expressen och sedan på konkurrenten Aftonbladet. Som kvällstidningsreporter gjorde Malou många uppmärksammade reportage, bland annat en serie om äldrevården där hon wallraffade som vårdbiträde och en serie om belastningsskador som blev ämne för en riksdagsdebatt.
– Jag vill ge en röst till människor som inte har någon. Jag har alltid drivits av att få göra skillnad och berätta om samhället ur ett underperspektiv, genom människors historier. Man fick ofta försvara att man jobbade på kvällstidning, men jag tycker att det finns en sådan kraft i dem. När de är som bäst är de lysande och folkliga.
Men arbetet hade även sina baksidor. Många decennier från dagens MeToo-rörelse hörde kommentarer om kropp och utseende till vardagen för de kvinnliga anställda.
Läs också: Sofia Rågenklint: ”Jag skulle klä av mig naken och han skulle ta på mig”
– På kvällstidningarna fick jag lära mig den hårda vägen hur det är att vara ung kvinna på en redaktion. Killarna var journalister – jag var journalist och ett objekt. Men det är lätt att vänja sig vid en viss kultur när den finns överallt, så jag såg det nästan inte som nedvärderande på den tiden. Den insikten fick jag först långt senare.
Även om jämställdheten har förändrats till det bättre sedan sjuttiotalet har samhället fortfarande en bit kvar, konstaterar Malou som blev feminist i unga år.
– Det är skandal att vi inte har lika lön för lika arbete. Med tanke på att vi skryter om att vara världens mest jämställda land så är det inte klokt. i dag ser vi duktiga kvinnor på höga positioner överallt, och det är lättare att få gehör för det man tycker och tänker. Men pengarna och makten är fortfarande hos männen, och det måste förändras.
Läs också: Lill Lindfors strid: Män försöker behållla makten
För de flesta svenskar är Malou mest känd för sina exklusiva intervjuer i Malou möter, det hade premiär 1995 och har sedan dess sänts i nästan 60 avsnitt. Där har hon bland annat pratat med svenska nationalhjältar som Monica Zetterlund och Ulf Lundell och internationella ikoner som Britney Spears, Yoko Ono, Aung San Suu Kyi och Pelé. Ett av de möten som berört henne mest är det med Sydafrikas före detta president Nelson Mandela.
– Det fanns någonting i hela hans person som är sällsynt, och det märktes även på hur omgivningen betedde sig runt honom. Det var tydligt att det var en hövdingson som trädde in i rummet.
Trots att hon fått rådet att det inte var någon idé att ställa personliga frågor valde hon att göra just det. Det blev en unik intervju om både den politiska och den privata Mandela.
– Det privata är ju politiskt så jag tycker att man måste prata om båda aspekterna. Personen Mandela är ju en del av Sydafrikas historia så jag ville inte utelämna den delen, och det blev ett jättebra samtal.
Få trodde på idén
Malous personliga intervjuteknik har lett till många uppmärksammade intervjuer genom åren. År 2000, när hon träffade Ingmar Bergman och Erland Josephson, fick hon regissören att öppna sig på ett sätt som ingen förväntat sig.
– Jag inledde med att fråga om deras barn. Det var de inte beredda på och samtalet tog en helt annan vändning. Bergman skrattade både hjärtligt och generat, och pratade för första gången om sorgen efter sin hustru. Så hade ingen sett eller hört Bergman förut och programmet har sedan dess sänts över hela världen.
Sedan 2006 har Malou även välkomnat gäster i programmet Malou efter tio. Det tar upp aktuella teman och lyfter ofta vanliga människors livsöden för att belysa viktiga frågor.
Sändningstiden, klockan tio på förmiddagen, gjorde enligt Malou att det var få som vågade tro på idén till en början. Men formatet visade sig bli en succé och programmet är snart inne på sin 26:e säsong med cirka en halv miljon tittare per avsnitt.
– Det var ett kamikaze-uppdrag, men jag tror att vi har vunnit på att ge plats åt de långa samtalen. Den typen av journalistik, den som får ta tid, finns nästan ingen annanstans. Men jag tror att den uppskattas mycket av folk, och i dag har själva sändningstiden inte lika stor betydelse.
Sommaren 2016 var det däremot Malou själv som stod i fokus. Då berättade hon öppet i P1 om det familjetrauma hon själv genomlidit som barn – med en pappa som slog.
– Programmet var ett stort steg att ta för mig. Jag ville skildra min komplicerade relation till min pappa på ett ärligt och nyanserat sätt, med alla olika känslor av rädsla och kärlek jag kände för honom. Innan det sändes ringde jag runt till de närmast berörda för att berätta vad jag skulle ta upp.
Läs också: Eva Rydberg om uppväxten: Trodde det var normalt att få stryk
Malous sommarprogram fick enormt starka reaktioner från lyssnarna.
– Det var en historia som inte bara var min. Det var väldigt många som kände igen sig, men som inte hade berättat om sina egna upplevelser för någon. Jag tror att mitt program satte igång många samtal och processer, och det hade jag faktiskt inte räknat med.
Kan aldrig förlåta
Året efter släpptes hennes debutroman Mitt hjärtas oro. I boken använder hon fiktiva karaktärer för att utforska sin egen släkthistoria. Vi får möta Axel, baserad på Malous egen farfar, som förälskar sig i Sara i början av 1900-talet. Berättelsen skildrar deras kärlekshistoria, men också hur ett sår kan gå i arv och påverka flera generationer.
– Jag går bakåt i historien för att försöka förstå. Att som barn bli utsatt för våld och övergrepp borde innebära att man aldrig gör detsamma mot sina egna barn – men det märkliga är att det ofta är tvärtom.
Det temat utvecklas ytterligare i Malou von Sivers senaste bok, Olycksbarnet, som är en fortsättning på hennes första roman. Här har Axels älskade Sara precis dött i barnsäng, och den nyfödde sonen Edwin får i faderns ögon bära skulden på sina axlar. Edwin får under hela sin uppväxt lida för sin fars stora sorg och blir i vuxen ålder rädd att bära smärtan vidare.
Karaktären Edwin är skriven utifrån Malous pappa, vars drivkrafter och inre kval hon på det här sättet försöker närma sig. Böckerna är ren fiktion betonar Malou, men förståelse är nyckelordet som genomsyrar berättelserna.
– Jag kan aldrig förlåta att han gjorde oss illa, men jag kan försonas tack vare att jag förstår. Det har hjälpt mig att gå vidare i livet och vara säker på att jag aldrig kommer att göra samma sak som han gjorde.
Läs också: Sanne Gottlieb: Jag skulle gått efter första örfilen
Malou konstaterar att pappans svek under barndomen har påverkat hennes personlighet, till exempel förmågan att snabbt uppfatta andras sinnesstämningar.
– De enormt sensibla tentakler jag utvecklat under uppväxten hjälper mig att läsa av hur människor mår. När jag kommer in i ett rum kan jag direkt känna om det är något som inte stämmer. I mitt arbete har det gjort att jag är mycket försiktig med att gå över människors gränser och utsätta dem för saker de egentligen inte vill.
Malou har funderat mycket på sin mamma och varför hon inte försökte stoppa vad fadern gjorde mot barnen. Enligt mamman själv kände hon inte till misshandeln, även om makens stränga sinnelag mot barnen fick henne att avvisa honom känslomässigt.
– Nu när jag blivit äldre har jag insett hur oförstående jag har varit inför hennes situation. Det är inte så enkelt att bara lämna någon när man själv inte har någon utbildning, ingen egen ekonomi och tre barn man inte vill vara ifrån. För att aldrig behöva leva ett sånt liv som hon gjorde har jag varit extremt noga med att aldrig bli ekonomiskt beroende av en man.
Tillsammans i 40 år
Malou menar att hon i efterhand haft lättare att se vad hennes mamma ändå gjorde för henne och syskonen.
– Hon fanns alltid där för oss, på det sättet var hon stark. Det faktum att hon aldrig skällde på oss var också en välsignelse i våra liv, men pappa tog så mycket fokus att jag aldrig riktigt reflekterade över det då. Senare berättade hon att det berodde på att vi redan hade tillräckligt som det var. Nu på gamla dar är hon väldigt hatisk mot vår pappa för det han gjort.
I dag är Malou själv mamma – till Julia, Sebastian och Malcolm – och lever tillsammans med maken Sten sedan 40 år tillbaka.
Läs också: Sebastian von Sivers tar gärna råd från mamma Malou
– Att jag som skilsmässobarn lyckats hålla ihop min familj och mitt äktenskap är en av de saker jag är allra mest stolt över. Att jag inte stuckit när jag blivit arg, besviken eller rädd – det är större än allt annat.
Hemligheten ligger bland annat i att familjen lyckats med att föra en ömsesidig dialog, menar Malou.
– Vi har tillit till varandra och för ett levande och pågående samtal inom familjen. En väg till att försöka förstå varandra är att kunna säga förlåt, det är något jag lärt mig av min mamma. Det är enormt förlösande för barnen när de vuxna kan erkänna att de har fel. Jag och mina barn har ett kärleksfullt förhållande med ömsesidigt förtroende, det är en ynnest att få ha en sån relation till sina barn. ■
Läs också: Psykologen: Lär dig förlåta – och bli fri!
Malou von Sivers om…
…att gå i pension?
– Jag blir alltid lika förvånad över den frågan, men nej jag tänker faktiskt inte alls på pension. Jag tycker att det är bra att en kvinna i min ålder sitter i rutan, så jag är kvar så länge TV4 och tittarna vill ha mig. Dessutom har jag så mycket energi att jag inte vet vad jag skulle göra annars. Och om jag inte skulle orka vara i tv längre ska jag bara fortsätta skriva.
…jobbigaste journalistuppdragt?
– När Gösta Bohman avgick som partiledare 1981 skickade Aftonbladet ut mig till hans sommarhus i skärgården. Hans fru Gunnel öppnade och visade in oss, men när Gösta upptäckte oss blev han fullständigt rasande och kastade ut oss handgripligen. Det visade sig ju senare att Gunnel hade fått Alzheimers och att det var därför hon betedde sig som hon gjorde. Det var en fruktansvärd och laddad situation, efteråt åkte jag hem till Sten och sa att nu slutar jag som journalist.
…hur hon och maken vårdar kärleken?
– Man får ge och ta, och försöka att inte leva med bilder av hur det borde vara. Man lever med den personen man har framför sig, inte med en fantasi. Det har jag fått träna på. Det fysiska är också så mycket viktigare än man tror, att man kysser varann eller ger varann en kram i vardagen.
Läs också: Malou von Sivers om parterapin: Har varit helt avgörande
Detta är Malou von Sivers!
Yrke: Journalist, programledare och författare.
Ålder: 65 år.
Familj: Barnen Malcolm, Sebastian och Julia, maken Sten Haage.
Bor: Lägenhet i Birkastan, Stockholm.
Aktuell: Med romanen Olycksbarnet.
Text: Adrianna Jalming
Foto: Kajsa Göransson, IBL