Lasse Åberg om plankningsanklagelserna mot Sällskapsresan : ”Absurt”
– Jag har inte ens sett de filmerna, säger Lasse Åberg.
När farfar var ung var det inte ovanligt att både låna material och hämta inspiration från utländska förlagor. Svenska artister kunde ta en hit från en amerikansk artist, översätta den efter bästa förmåga och vips så hade de en hit. Samma med musikalproducenter som flög över till London för att hitta ett riktigt skrattpiller att lägga rabarber på för den svenska marknaden. Vi pratar om en värld innan internet. Det tog tid för sånger, filmer, tv-serier och musikaler att korsa landsgränser.
Brittiska TV-serien Only when I laugh (1979 - 1982) om gnälliga gubbar inspirerade till exempel Sjukan i TV4 på 90-talet. ”I manegen med Glenn Killing” tog intryck och idéer från Vic Reeves Big Night Out.
Snodde mellansnack i Melodifestivalen
Sedan är det skillnad på inspiration och plankning. Något kolumnisten Kjell Häglund slår ner på efter ett mellansnack i Melodifestivalen 2013. Ett mellansnack som han identifierar som en stöld rakt av efter en några år gammal amerikansk förlaga.
”Detta är en återgång till Lennart Hylands SVT. Till ett 1900-tal där Magnus & Brasse kunde slå igenom med sketchen Flygplanspiloterna utan att svenska tv-tittare hade en aning om att den var stulen från en BBC-komediserie av John Cleese från 1968; där Lasse Åberg kunde tota ihop de första två Sällskapsresan-filmerna utan att riskera att svenska folket skulle kunna upptäcka att båda var flagranta stölder av de franska filmerna Les Bronzés och Les Bronzés font du ski”, skrev Häglund i Journalisten.
Men sakta i backarna. Vad är det här? Skulle VÅRA Sällskapsresor vara stulna från fransoserna? Vad vet Jean Pierre om Pepes Bodega, Bajen och Liftwaffe? Hur skulle han kunna blicka in i den svenska folksjälen på semester.
Häglund är inte den enda som jämfört och hittat likheter. Ingen rök utan flashbacktråd som det brukar heta. Och på Flashback menar signaturen MrOrdonne att sällskapsresan ett och två är ”rip offs” på Les Bronzés. Signaturen Blåbärskungen säger nja.
– Jag har bara sett den första Les bronzés och visst är den något L.Å har tagit från, men jag vet inte om jag tycker att den är så lik att det kan kallas plagiat.
Den första Les Bronzés (De solbrända) släpptes 1978. Plotten är följande, enligt IMDB: Vanliga fransmän åker till till en resort på Elfenbenskusten för att komma från vardagens bekymmer. De badar, bränner sig i solen, leker lekar och inleder affärer. Uppföljaren från 1979 handlar om att åtta personer som var med på charterresan strålar samman på en skidresa.
Det påminner onekligen om Sällskapsresornas upplägg. Fast det var inte där Stig Helmer, Berra och de andra föddes.
– Jag har inte sett de franska filmerna. Jag och Bosse Jonsson (producent) hade en träff i Skåne runt 1977 där vi skissade på filmer vi ville göra. Redan då listade vi repmånad, solresa, skidresa och båtliv som ämne för en komedi, säger Lasse Åberg
– Vi hade en tes om att svensk film, så kallat bred film, hade rätt låg nivå. Det var Åsa-Nisse och 47:an Löken. Vi ville göra Recognition Comedy som visar hur vi svenskar gör.
"Antar att de är gjorda efter samma princip"
Han låter inte stött över insinuationen men konstaterar att det inträffar att filmer utspelar sig i samma miljö. Det behöver inte innebära att den ena är en plankning av den andre. Det vore ju absurt att påstå att det finns likheter mellan Apocalypse now och Trazan & Banarne bara för att båda utspelar sig i djungelmiljö.
– Men det skulle ju vara kul att se de franska filmerna. Jag antar att de är gjorda efter samma princip som mina.
Stig-Helmer har definitivt ingen fransk förebild. Rollfiguren finns redan i Repmånad, spelad av Lasse Åberg, fast där heter han Helge Jonsson. När samma figur dyker upp i Sällskapsresan har han bytt namn.
– Helge var inte tillräckligt nördigt. Så vi valde Stig-Helmer, jag hade en morbror som hette det.
Några likheter i övrigt?
– Nej, det var en rar man min morbror. Men han jobbade vid järnvägen och Stig-Helmer kör ju gärna modelltåg.
Vanligaste frågan
Miljontals biobesökare har sett Sällskapsresan och uppföljarna. Det har blivit sju stycken. Frågan om en ny uppföljare än en av de två vanligaste frågor som Lasse Åberg får.
– Nej, min norske kompis (Jon Skolmen) och min producentvän har gått bort så det blir inga fler filmer i serien.
Vilken är den andra frågan?
– Det andra är ”varför samlar du på Musse Pigg”? Jag brukar svara för att det kul. Det adderar något till min personlighet.
Det finns ett längre svar också. Lasse Åberg pluggade på konstfack när popkonsten slog igenom. Konstnärer som Andy Warhol och Roy Lichtenstein visade att man kunde måla vardagliga ting, som soppburkar och serierutor, utan att knussla med verkshöjden.
– Så jag köpte ett par mussefigurer och började måla dem.
För den som är intresserad av att jämföra Les Bronzés med Sällskapsresan så finns de franska filmerna på Netflix. Om man vill fråga Lasse Åberg om varför han samlar på Musse Pigg så ställer han ut sin konst i seriefrämjandets lokaler i Malmö med vernissage 3 mars.
