Lasse Åberg om hustrun och tankar om döden
Lasse Åberg uppmuntrades tidigt att slå in på den konstnärliga banan. Redan när han var tio hade den unge Lasse bestämt sig för att bli tecknare. Då hade släktingarna hunnit bygga upp hans självförtroende rejält. Fastrar och mostrar sa att hans teckningar var lika verkliga som bilder.
– Jag är ett geni tänkte jag då, säger Lasse Åberg i podden ”Nemo möter en vän”.
Teckningarna ledde vidare till studier vid konstfack och en karriär som grafisk designer. Lasse Åberg gjorde mycket reklamjobb men halkade tidigt in i tv-världen och gjorde banbrytande humor med Ardy Strüwer på 60-talet.
”Förtjust i igenkänningskomedi”
Under den här tiden gjorde han också korta filmer om till exempel segling och golf. Kortfilmer som åratal senare skulle bli långfilmer i Sällskapsresan 3 (SOS – En segelsällskapsresa) och Sällskapsresan 4 (Den ofrivillige golfaren).
– Jag är förtjust i igenkänningskomedi. Att man håller upp en spegel och visar hur vi människor bär oss åt, säger Lasse Åberg i podden.
På den oundvikliga frågan om Lasse Åberg skulle kunna tänka sig att göra ännu en del i serien om Sällskapsresan är huvudrollsinnehavaren och regissören inte helt avvisande. Han förklarar att allt han gjort och allt han gör handlar om lust.
– Det hänger helt och hållet på om jag får en idé som jag orkar jobba med. Jag har ju inget behov av pengarna eftersom jag är en glad pensionär.
Lasse Åberg om hustrun Inger
Lasse Åberg konstaterar att Stig-Helmers son Karl-Helmer borde vara 40 år vid det här laget. Själv är han 77 och har hunnit med att bli morfars far.
Han och hustrun Inger träffades på Konstfack och har varit gifta i 52 år. Det gemensamma intresset håller dem fortfarande tillsammans.
Det är Inger som är den första som får se vad Lasse skapar. Om Inger tycker det är bra eller roligt så håller det att visa för fler.
Och hustrun kan både hylla och såga.
Lasse Åberg om döden
På frågan om han någon gång tänker på döden och får ångest är Lasse Åberg ganska lakonisk. Det är inget som styr vardagen även om tankarna dyker upp då och då.
Då handlar det mest om praktiska saker som var alla prylar ska bli av. Ska ”ungarna” ta hand om det eller ska han börja rensa och åka till tippen.
– Jag är inte rädd för att dö, jag är rädd för att mista livet. Döden är ju samma tillstånd som du var innan du föddes. Det går inte att snacka sig ur, inte ens om man är politiker.
Och om han någon gång skulle få mörka tankar så har han en del positivt att bekämpa det med.
– Jag kan klappa mig själv på axeln och säga: ”Ta det lugnt grabben, du har hunnit med hel en del”.