Katarina Ewerlöf – rösten i ditt huvud
– Jag brukar säga att text är musik. Man ska, förutom att tolka texten väl, förvalta musiken i den. Detta hoppas jag är hemligheten i mitt fall.
Katarina Ewerlöf har en klangfull röst som hon tackar sina föräldrar för och tydliga rötter. Själv anser hon att hennes dialekt är en ”ganska gräslig stockholmska med ruggiga eeeeeeeee:n”. Precis som för de flesta av oss har hon väldigt svårt för att lyssna på sin egen röst.
– Gud ja. Om jag hör mig själv på videoklipp till exempel. Gud åh, fy farao. Det där skrattet är ju genomvidrigt, säger hon och skrattar.
– Men det är väl så att alla upplever sin egen röst i huvudet där klangen ligger och då blir det en chock att höra den utifrån.
Katarina Ewerlöf må vara skämtsamt förminskande om den egna rösten men den är allmänt populär och igenkänd. När de digitala bokförlagen släpper sina topplistor är det allt som oftast Katarina som läst in texten på bästsäljarna. Hon är, har det sagts vid åtminstone ett tillfälle, drottningen av ljudböcker.
Folk kan komma fram på stan och säga ”Åh, jag har levt med dig hela helgen” eller ”jag har dig i lurarna och nu står du här, det är helt sjukt!”. Det är ganska intimt ändå.
– Jag förstår ju att det blir lite kortslutning i huvudet på dem. Jag är nästan inne i deras hörselgångar, i deras hjärna och plötsligt kommer jag stolpande. Det är ju en liten egen värld mellan lyssnare och uppläsare i den stund man lyssnar.
Hon har fått frågan om vad som gör henne så populär förr.
– Det är ju en angenäm fråga att få….men egentligen inte min sak att svara på? Jovisst, rösten ska ju vara trevlig men det handlar ju om hur man tolkar text. Det är därför vi skådespelare strömmar till de här uppdragen, säger Katarina Ewerlöf som har en guldbagge någonstans i huset och som spelat såväl Norén som Strindberg på de stora scenerna.
Så hon har förmedlat text för publik förr om man säger så.
– Sen tror jag att det är väldigt subjektivt vem just du vill ha i ditt öra. Man ska ju få ha sina favoriter och kunna välja mellan olika sätt att tolka text. Var och en gör det på sitt sätt. Det finns ett personligt signum över uppläsningen.
Läste in för synskadade
Katarina Ewerlöf egen väg in i svenska folkets öron började egentligen innan hon hade gått scenskolan. Hon jobbade inom hemtjänsten och var ibland hemma hos en ung kille som pluggade till journalist. Den här killen led av diabetes och hade blivit blind. Han brukade be Katarina att läsa upp vad han skrivit.
– Han tyckte att jag läste bra och att jag borde göra det för Synskadades Riksförbund. Så jag sökte dit och fick börja läsa in. Det var en enormt bra skola för mig.
Mellan de inläsningarna och dagens ljudboksboom hade Katarina Ewerlöf både hunnit gå på scenskolan och etablera sig som skådespelare.
Du kanske såg henne i ”Tomten är far till alla barnen” eller som journalist i "Snoken"? Eller så har du sett henne på Dramaten eller Stockholms stadsteater där hon ingår i ensemblen.
När bokförlagen hörde av sig för att fråga om hon var intresserad av att tala in böcker hade det gått länge sedan sist. Men Katarina tackade glatt ja.
Det är fortfarande något hon gör bredvid det andra skådespeleriet.
– Egentligen hinner jag inte. Men jag kan inte låta bli, säger Katarina som skaffat sig förutsättningar för att kunna jobba när tillfälle ges. Hon har en inspelningsstudio på landet och en i en etta bredvid bostaden.
– Jag tar en timma här och en timma där, oftast mitt i natten.
Slav under texten
Vid det här laget har Katarina talat in mer än 200 böcker av namn som till exempel Camilla Läckberg, Liza Marklund, Kerstin Ekman och Majgull Axelsson. Det är allt från barnböcker som ”Jim möter Herr Älg” till ”I skuggan av Tingsten (En släktberättelse).
– Det är alltid förlagen som ringer mig. För det mesta tackar jag ja. Jag får uppdragen med ett halvårs framförhållning så att jag kan planera in det.
Trots den uppenbara genrebredden finns det innehåll som hon säger nej till.
– Allt som har med kvinnoförnedring och pedofili har jag sagt stenhårt ifrån om. Det är många deckare i omlopp och även om uppsåtet är gott blir det exploatering av väldigt allvarliga ämnen. Jag har läst in texter med sådant innehåll några gånger och tog väldigt illa vid mig, så det säger jag nej till.
Deckare är som bekant ett populärt segment i utbudet. Och det är förlagen så klart medvetna om.
– Det är ljuvligt med välskrivna deckare, inget ont om dom. Men det hade varit roligt med mer romaner. Men det där tjatar alla vi som läser in böcker om. Och klassikerna.
Lyrik skulle hon också gärna läsa in mer av även om hon inser att det ”inte är någon kioskvältare”, för förlagen.
– Det jag tycker är vackrast med hela ljudbokssvängen är att så många som inte trodde att böcker var något för dom har hittat in till litteraturen genom en annan form. Till exempel män som sagt att ”böcker det somnar jag bara ifrån, det är inget för mig” har blivit helt trollbundna. Såna saker tycker jag som ständigt är ute på kulturtåget om. Det gör mig oerhört yster och glad.
Och på tal om yster och glad så menar Katarina Ewerlöf att allt skådespeleri i mycket handlar om musikalitet. Att det gäller att hitta svänget och timingen oavsett om hon står på scen eller i sin inspelningsstudio. Skillnaden 'är att på scen arbetar hon med en bunden komprimerad berättelse under en kväll. Där finns en tydlig början, en mitt och ett slut.
– Inläsningen av en bok är mer vidsträckt; ett landskap av prosa med inslag av dialog som sträcker sig långt. Det är många timmars lyssning och jag ska hålla ihop berättelsen och känslan länge.
– Där gäller om något att hålla det musikaliska anslaget, säger Katarina.
– En bok kan ha ”marschtakt” där du måste driva på. En annan text kan kräva ett mer ”jazzigt" anslag som att jag tar lite längre pauser innan jag fortsätter. Man ”slavar" under texten.
– Det kanske låter skumt och flummigt men det är oerhört handfast. Lyssna! du kommer upptäcka olika anslag mellan böckerna.
Balansen i leveransen
Precis som en översättare sätter sin prägel på texten så gäller samma sak för uppläsaren. Och en skådespelare har en hel uppsättning av verktyg att ta till just för att förmedla känsla.
– Det är en balansgång det där. Jag vill nog fara iväg lite, säger Katarina.
– Vissa är superneutrala men det är inte för mig. Sedan finns det de som gör helafton av varje replikskifte och tar i för kung och fosterland. Det kan också bli för mycket. Några av mina favoritinläsare är Sten Ljunggren, Johan Rabeus och Gabriella Boris. De kör på lite.
– Jag försöker ge karaktär åt persongalleriet men inte för mycket. Man måste också lämna lite till lyssnarna att fylla i.
Läser du hela boken innan?
– Det beror lite på. Med Författare som till exempel Kerstin Ekman eller Maj-Gull Axelsson där går jag noga igenom texten inför varje pass. De skriver med en sådan omsorg om varje mening. Annan prosa kan vinna på att jag vet hur persongalleriet förhåller sig till varandra men att jag liksom rullar med i texten. I deckare till exempel. Då blir det att jag upptäcker texten med lyssnaren, det ger en valör.
– Det har absolut hänt att jag inte vet vem mördaren är förrän på slutet även om jag brukar kunna lista ut det i de flesta fall. Men allt det där beror på vilken typ av bok det är.
Vissa inläsningar skakar om mer än andra:
Majgull Axelssons ”Jag heter inte Miriam” var en sådan. Huvudpersonens öde i de nazistiska koncentrationslägret berörde personen Katarina på ett sätt som fördröjde processen för skådespelaren Katarina.
– Den är otroligt stark den boken. Jag fick stanna upp och gråta under inspelningen. Då blev det till att pausa, dricka te och göra röstövningar för att samla ihop mig och rösten. För detta är ju mina privata känslor inför texten, som jag inte får pådyvla läsaren. Det var en oerhört svår inspelning men viktig för mig.
Författaren och psykologen Helena Kubicek Boye är en av de som fått sina böcker inlästa av Katarina Ewerlöf. Och det är hon mer än nöjd med.
– Det har varit helt avgörande för mig. De som har henne som favorit väljer att lyssna på min bok tack vare henne och det ger mig nya lyssnare. De lyssnar på en och så upptäcker de de andra.
Att uppläsaren spelar roll märks inte minst när förlagen slåss om vilka som ska läsa in nya släpp. Och om man som Helena Kubicek Boye har en serie med psykologiska thrillers och en gemensam huvudperson (Anna Varga) så vill man ju helst att lyssnarna ska möta samma röst genom serien.
– Jag tror att folk hade reagerat på om det blir någon helt annan.
Men det finns faktiskt två röster med i Helenas bok ”Den ljusaste natten” om Anna Varga. Huvuddelen är inläst av Katarina Ewerlöf men i den del som handlar om vad som rör sig i en pedofils huvud så hörs den skånske skådespelaren Mattias Linderoth.
Ett litet oortodoxt grepp som verkar ha funkat ändå.
Helenas texter om sömn har haft en annan känd skådespelare som uppläsare. Somna med Mikael Persbrandt är som namnet antyder en text om att somna med Persbrandt vid mikrofonen. En text som Helena läste in på 20 minuter. När Persbrandt tolkat materialet klockade det in på över 40. Han ville göra det på sitt sätt.
Bokfloden i siffror
Bokbranschen hade, av förklarliga skäl, ett uppsving under pandemin. Särskilt strömmade ljudböcker. Under de senaste åren har digitala ljudböcker svarat för ungefär en fjärdedel av bokförsäljningen, enligt bokhandlarna- och förläggarnas statistik. Totalt såldes cirka 27 miljoner tryckta böcker under 2021. Under samma år strömmades cirka 44 miljoner ljud- och e-böcker i Abonnemangstjänsterna.