Karin Magnusson: Pappa tog livet av sig när jag var 4

Få tv-program har väckt så starka känslor inför sin premiär som SVT:s nya satsning Morgonstudion. Men så ersätter också programmet en av svensk tv-historias största långkörare. Föregångaren Gomorron Sverige, som sänts sedan 1993, går i graven i och med att det nya morgonprogrammet lanseras.

Redan i januari offentliggjordes det att Karin Magnusson värvats som en av programledarna för Morgonstudion. Trots att Karin trivdes förträffligt på sitt förra jobb som programledare på Aftonbladet TV behövde hon inte lång betänktetid för att tacka ja när SVT uppvaktade henne med sitt erbjudande.

relationerÅsa Avdic om barndomen: Jag var annorlunda och kunde inte koderna

– Det känns som ett nytt och spännande steg att få vara med och bygga upp ett tv-program helt från grunden. Jag tycker att man som public service-företag har en skyldighet gentemot licensbetalarna att emellanåt förnya och förändra, säger Karin.

– För mig är det inte så dramatiskt med förändringar. Jag har startat många nya projekt i mitt liv, både i radion och inom tidningsvärlden. Det är nog därför som SVT har gett mig det här förtroendet.

– Jag tror att det är helt rätt att satsa på ett morgonprogram som ligger mer i nyhetsflödet, men det gäller att göra det på ett personligt sätt och med gott humör och energi, konstaterar Karin när vi ses i tv-huset.

Karin Magnusson drabbades av en tragedi

Hon öser lovord över sina programledarkollegor som allihop är nya bekantskaper.

– Jag älskar dem redan! De är sympatiska, roliga och kunniga. Jag kunde inte önska mig ett bättre gäng. Var och en av dem skulle jag kunna sitta och sända med tills korna går hem.

En barndomsvän påminde nyligen Karin om att hon redan som liten pratade om att hon ville bli journalist. Inte så konstigt med tanke på hennes påbrå.

Farmor Naemi skrev kåserier i Västervikstidningen under signaturen Maj. Pappa Folke Magnusson var redaktionssekreterare på samma tidning.

När Karin var fyra år begick han självmord.

– Det var såklart en total tragedi. Jag har inga minnen alls av min pappa, men utifrån fotografier och det som andra har berättat tycker jag ändå att jag till viss del har lärt känna honom.

Läs också: Jakob var 10 år när hans mamma tog sitt liv: Jag sörjer att mina barn aldrig får en farmor

– Även efter sin död var han en väldigt närvarande person i familjen, inte minst eftersom han var journalist. Västervikstidningen, som var vår lokaltidning, var alltid en påminnelse om pappa.

Pappans tidiga bortgång har haft stor effekt på Karins liv.

– Det har gjort att jag inte är rädd för någonting. Den största katastrofen hände ju redan när jag var liten, säger hon.

Även om saknaden efter pappan är livslång är Karin noga med att understryka att hon så småningom fick en ny fadersfigur.

– Min lillasysters pappa Rune kom in i mitt liv några år efter pappas död. Han har varit en extremt viktig person som har präglat mig starkt.

– Rune var född på 1930-talet och kom från arbetarklassen. Han jobbade som snickare och hade en gammaldags arbetsmoral.

Av honom lärde jag mig plikttrogenhet, att hålla löften och att komma i tid.

Tyvärr gick Rune bort i januari i år.

– Han var en anspråkslös person som skulle ha hatat att jag framhävde honom på det här sättet, men gud vad han har betytt mycket för mig.

Gjorde ett undantag

Karins mamma har jobbat inom psykiatrin, mestadels med barn och ungdomar. På grund av hennes jobb flyttade familjen 1984 från Västervik till Boden.

Karin fann sig aldrig till rätta på den nya hemorten. Efter nian åkte hon till Minnesota som utbytesstudent.

– Det var bra på så sätt att jag fick språket gratis och blev bekant med den amerikanska kulturen. Året i Minnesota födde en djup kärlek till USA.

Karin beskriver att hon har en lättsam social sida, vilket gör att hon känner sig hemma i USA.

– Men det finns inte en chans att jag skulle släppa iväg mina egna barn dit i så unga år. Det är en känslig ålder som jag inte tycker att man behöver stöka till ännu mer.

Hemkomsten och omställningen till den norrländska vardagen blev svår. Karin hoppade av gymnasiet och jobbade i ett år, för att sedan läsa in gymnasiet på Kalix folkhögskola.

Egentligen var hon för ung för att bli antagen till skolans journalistutbildning, men intagningsjuryn såg hennes talang och gjorde ett undantag.

Via praktik kom Karin sedan in på Sveriges Radio i Stockholm. I början av 1990-talet rekryterades hon vidare till SVT, där hon frontade programmet Dynamo som blev en gigantisk flopp.

Tillbaka på radion ledde hon under åtta år kultur- och samhällsprogrammet Flipper som däremot var en framgång av stora mått och gav Karin en rejäl skjuts i karriären.

Karin Magnusson älskar sitt jobb

Karins meritlista är så lång att den lika gärna skulle kunna tillhöra en 20 år äldre person.

– Jag har jobbat hårt i mitt liv, men det är också för att jag älskar mitt jobb. Journalistik är ett av mina huvudintressen. Till stor del är det prestationsångesten som driver mig. Jag vill hela tiden göra saker och ting lite bättre än förra gången, förklarar hon.

En av milstolparna i yrkeslivet är uppbyggnaden av Aftonbladet TV. De senaste åren har Karin lett tidningens nyhetsprogram Aftonbladet Morgon.

– Det är fantastiskt att jobba morgon när man har barn, eftersom det innebär mindre stress i vardagen. När vi började sända Aftonbladet Morgon sa min äldsta dotter Essy: ”Mamma, det känns som att du har blivit hemmafru.”

Se också: Toppolitikern Annika Strandhälls sambo tog sitt liv

Efter reklamen: Toppolitikern Annika Strandhälls sambo tog sitt liv

Förutom någon enstaka dag i veckan kunde hon alltid vara hemma när Essy och hennes bror Jakob kom hem från skolan.

Essy och Jakob föddes i Karins första äktenskap. Med sin nuvarande man Micke Hagerman, som är manager åt flera stora svenska artister, har hon tvååriga dottern Liv.

– Från början hade vi inte tänkt skaffa något gemensamt barn. När Liv sedan kom var det en enorm lycka. Det är ju inte en självklarhet att kunna få barn i min ålder. Jag närmade mig 44 när Liv föddes.

Det skiljer nästan 16 år mellan döttrarna Essy och Liv. Och visst är Karin delvis en annan person nu jämfört med då hon som 28-åring blev mamma första gången.

– Den där stressen som jag kände när jag var runt 30 är helt borta. Jag har en helt annan tålmodighet i dag.

– Numera tycker jag det är underbart att titta på På spåret, lösa korsord och vara med vår lilla sladdis. Jag tror att jag var en bra mamma när jag var 28 också, men det är stor skillnad att få sitt tredje barn jämfört med att få sitt första.

Lycklig tid i livet

Karin och Micke träffades genom gemensamma vänner för tio år sedan.

– Vi är väldigt olika. Medan jag är utåtriktad och har ett enormt synligt jobb tycker Micke om att verka i det fördolda. Han är en oerhört trygg och stabil person som det är härligt att ha en familj tillsammans med.

Karin tycker att hennes tillvaro inte kunde vara så mycket bättre än vad den är just nu. Eftersom hon också upplevt tunga perioder har hon något att jämföra med.

Läs också: Pekka Heino: ”Pappa ville inte veta av mig”

– Jag har alltid kravlat mig upp ur mina motgångar. När det varit som tuffast har jag vetat att det kommer att vända, vilket gett mig styrka. Insikten om att det kommer en vändpunkt har varit en trygghet som jag har börjat förstå värdet av först nu på senare år.

– Jag känner stor tacksamhet över mitt liv. Förändringar kan jag göra i jobbet, men privat vill jag behålla saker och ting som de är. Jag befinner mig på en otroligt lycklig plats i livet.

Foto: Thomas Hjertén och IBL