Allas nya bloggare Isabella Löwengrip: Familjesåren har läkt

Isabella Löwengrip levde ett intensivt liv med diagnoser, ätstörning och såriga familjerelationer.
I dag kretsar tillvaron kring matlagning, barnen, vännerna, kärleken – och bloggen som du nu hittar på allas.se!
Fästmannen Paul kommer nerför trappan och bjuder på ett leende innan han omfamnar ”Bella” som är i färd att sätta en hembakad kaka på bordet.
– Det är Silviakaka, jag gillar ju kungafamiljen, säger Isabella Löwengrip som tar emot Allas i sin vackra och hemtrevliga villa på Lidingö.
Hon är på glatt humör och har nära till skratt – och till bakning.
– När Paul och jag träffades kunde jag inget om matlagning eller bakning, jag hade ju haft en egen kock, säger Isabella.
Hon är på en helt annan plats i livet än för sex år sedan, då när den uppmärksammade kraschen täckte alla löpsedlar. Då när hon depressionen var så djup.
Isabella Löwengrip ny bloggare på allas.se – läs här
Isabella Löwengrip har varit i strålkastarljuset i många år, faktum är att hennes blogg fyller 20 år i år. Blott 14 år blev hon känd för hela Sverige som ”Blondinbella”.
Nu är hon 34 år, även om hon känner sig tio år äldre, vilket inte är konstigt med tanke på tempot hon har hållit.
Isabella har gått från bloggerska, till businesswoman, till ja – vem är Isabella i dag?
– Jag är på en helt annan plats än innan kraschen, säger Isabella och vänder på handflatan för att visa att det är som natt och dag.
Det här är Isabella Löwengrip
Ålder: 34 år.
Familj: Sonen Gillis, 12, dottern Sally, 11, och fästmannen Paul Sundvik.
Bor: Lidingö i Stockholm.
Gör: Influencer och investerare.
Aktuell: Ny bloggare på allas.se.
Då, år 2019, var Isabella uppslukad i sina bolag. Hon reste över Atlanten i privatplan som tog henne till New York. Hon hade över 50 anställda och varje dag blev hon sminkad av en sminkös, maten lagades av en kock och barnen passades av en barnflicka.
Kalendern var fullspäckad flera månader framåt och planerad ner till minsta minut.
– Jag hade ingen tid för ett privatliv. I kalendern kunde det till exempel stå att jag hade 15 minuters fika med min vän Sheila i Sturegallerian mellan två möten, säger Isabella som efter kraschen lovade sig själv att förändra det.
Hon ville hinna vara mamma till sina barn Gillis och Sally. Göra sådana saker som andra mammor tar för givet, som att byta påslakan och se till att det finns fingervantar när vintern kommer. Och få tid till vänner, inte bara vännen Sheila utan Isabella ville ha fler, hon saknade att vara en del av ett tjejgäng.
Fick en svår depression
Isabellas plan hade varit att storsatsa i USA. Så blev det inte. Bolagen kraschade och Isabella förlorade både dem och alla pengar på kontot, hon fick sälja sitt stora lyxhus och säga upp all sin personal. Isabella blev inlagd på sjukhus för svår depression där hon genomgick flera elbehandlingar.
– Det fungerade, men biverkningarna var stora. De sa att man kunde få minnesförluster men att minnena skulle komma tillbaka. Men nu har det gått flera år och jag har fortfarande stora luckor från min barndom, säger Isabella.
– Ja, vi kan ju möta människor på stan som du gått i skola med men inte minns, säger Paul.
Han kom in i Isabellas liv bara ett par månader efter att hon skrivits ut från sjukhuset. De möttes på en väns båt och där, i den varma sommarbrisen, sa det ”klick”.
Isabellas djupa depression var visserligen borta, men hon var vingklippt och sökande. Vem var Isabella utan framgångarna och bolagen?
Även Paul befann sig i en brytningspunkt i sitt liv. Han hade tänkt flytta till Indonesien men det satte covid stopp för.
– Jag tror vi båda längtade efter det här, säger Isabella och syftar på det, förhållandevis, vanliga livet som de lever i dag.
– Hade någon sagt till mig då att jag skulle leva villaliv med två bonusbarn hade jag inte trott dem, säger Paul, som i många år trivdes med sitt kringflackande ungkarlsliv, men med Isabella kände han sig redo att slå ner bopålarna.
Fick panikångest bland folk
När Paul lärde känna Isabella var hon innesluten och folkskygg. Mediedrevet och bolagskrascherna hade satt sina spår.
– Du ville inte vara bland folk, säger Paul.
– Jag fick världens panikångest om jag var bland fler än sex personer, och det var jobbigt att blotta de sidorna för dig, för jag undrade om du skulle orka vara kvar, säger Isabella och vänder sig om mot sin fästman.
– Men du mådde bättre och bättre hela tiden, det är ju så du är, när du bestämt dig för något går det fort, säger Paul som såg Isabella komma ur askan och bli starkare för varje dag.
– Jag hade levt ett extremt strukturerat liv med min kalender, men Paul fick mig att börja leva mer spontant. Det fanns ingen plan längre, vi kunde åka iväg när vi ville
Jag har hittat tillbaka till en mer kravlös tillvaro
Isabella kände att Paul tog fram de bästa sidorna i henne.
– Jag började hitta tillbaka till mitt ”core-jag”, sidor som jag kan känna igen från mitt tonår.
Vilka sidor är det?
– Att livet är lätt, glatt och okomplicerat. Att livet är kul! Det behöver inte vara så svårt och komplicerat. Tidigare hade jag så höga krav på mig själv, och även andra hade höga krav på mig, och då kunde det vara svårt att ens gå upp på morgonen.
Hur har du gjort för att släppa kraven?
– Dels har jag inga anställda i dag. Som chef ska du se till att personal trivs och utvecklas, och det är ett stort ansvar. Nu är det bara jag. Så när jag vaknar på morgonen är det inte längre någon som förväntar sig något av mig, förutom mina barn såklart. Så jag har hittat tillbaka till en mer kravlös tillvaro.
Uppväxt med alkoholiserad far
Isabella har hunnit med att leva flera liv, men så tog hon också klivet in i vuxenlivet i en mycket ung ålder. Hon flyttade hemifrån när hon var 14, hoppade av gymnasiet när hon var 16, gifte sig när hon var 22, och fick barn när hon var 23 och 24.
Varför flyttade du hemifrån redan vid 14 år?
– Det var tumult hemma. Min pappa hade alkoholproblem. Men det var inte bara dåligt. Jag fick också se min pappas bra sidor. Han var entreprenör och jag såg honom göra en klassresa. Han hade en tuff uppväxt i fosterfamilj, men tack vare bolagsbyggen kunde han flytta in till stan. Så jag fick också se en stark pappa.
I dag är Isabellas pappa nykter sedan fyra år tillbaka.
– Jag har en jättefin relation med honom och har förlåtit honom. Han är världens finaste morfar. Jag var med honom på AA-möte som anhörig och det var fantastiskt. Jag är inte troende men det var en häftig energi, som även jag påverkades av som annars är väldigt pragmatiskt lagd, säger Isabella.
Fri från sin ätstörning
Något som också har förändrats med Isabella är att hon i dag är ”diagnosfri”. När Isabella var runt 20 år och precis i början av sitt bolagsbygge fick hon diagnosen adhd.
– Jag var energisk och glad, och jag hade fyra bolag. Det anses väl konstigt för vissa, säger Isabella som inte kan låta bli att känna bitterhet över hur kvinnor och män behandlas olika.
Hade en ung man gjort något motsvarande hade han fått ryggdunkningar medan Isabella klassades som ”för mycket”. Hon drar en jämförelse med hur det varit historiskt för kvinnor som brutit mot normen.
– Vi kallades för hysterikor, häxor, och man opererade bort livmodern och lobotomerade.
I samband med kraschen utreddes Isabella på nytt och fick i stället diagnosen bipolär, men inte heller den har hon kvar i dag.
– Vi har varit ihop i fem år och jag har inte sett någon tendens att du skulle vara bipolär. Det är ju inte konstigt att du mådde så dåligt efter allt som hänt, säger Paul.
Nu älskar jag att stå i köket
Däremot finns det en diagnos som hon kan identifiera sig med, och det är att hon har haft en ätstörning. Ända sedan tidiga tonår hade Isabella hetsätit och svultit sig, och ständigt burit på ett starkt kroppshat. Men så fick hon nog. För fyra år sedan skickade hon in en egenremiss till ätstörningsvården och ett år senare fick hon börja gå på behandling en gång i veckan. I dag är hon frisk och fri från sin ätstörning. Hon lagar mat och bakar bakverk utan ångest, och njuter av att äta och koppen har hittat sin trivselvikt.
En fena på matlagning och bakning
Innan kraschen förknippade Isabella framgång med att ha många bolag. Ja, hon var som en ”företagsknarkare”.
– Jag startade sammanlagt tolv bolag och levde för nästa Dagens industri-artikel. Blev jag omnämnd där kände jag mig nöjd i alla fall ett par dagar, säger Isabella.
I dag har prestation bytts ut mot kreativitet – och den hittar hon i sitt bloggande och i sina sociala medier-kanaler. Fortfarande efter 20 år tycker hon att det är lika roligt att dela med sig av sitt liv, och i och med flytten till sajten allas.se får hennes bloggande en nytändning som hon ser fram emot.
Att Isabella valde att komma till just Allas har sin förklaring. Hon har blivit en fena på matlagning och bakning.
– När vi träffades kunde du på din höjd steka fiskpinnar i brödrosten, säger Paul skämtsamt.
– Men nu älskar jag att stå i köket, säger Isabella nöjt.
– Ja, nu har du ju blivit grym på matlagning! säger Paul.
Isabella har dock inte helt släppt näringslivet – i dag investerar hon i andras bolag, särskilt företag som fokuserar på kvinnors hälsa.
– Jag har ena benet i näringslivet och andra benet i sociala medier. Det är ett jättekul liv.
Men du kommer väl inte starta ett eget stort bolag med massa anställda igen?
– Det vet man aldrig …
6 snabba om framtiden
1. Ni är ju förlovade, men när ska ni gifta er?
– Vi har inte haft tid till att gifta oss. Jag ville egentligen gifta mig traditionellt inom ett år men det dyker alltid upp något emellan, som nu när vi ska bygga hus Idre, säger Isabella.
2. Kan bröllopet inte vara litet och enkelt då?
– Jag skulle kunna tänka mig att gå till Rådhuset, säger Isabella.
– Men hur tråkigt är inte det? säger Paul. Hela poängen är väl att ha en fest!
3. Hur skulle ditt drömbröllop se ut, Paul?
– Oh, don’t go there, säger Isabella och skrattar medan Paul lutar sig fram.
– Tre dagar, massa galna grejer som rökmaskiner, Cirkus cirkör-artister …
4. Vad tänker du om det Isabella?
– Jag tycker faktiskt det är kul också. Paul får göra allt galet och så hänger jag på, säger hon och tittar kärleksfullt på sin fästman.
5. Hur ser ni på gemensamma barn i framtiden?
– Jag är extremt barnkär och det hade varit jättekul med egna barn. Men jag har också så kul med dina barn och deras barn, säger Paul.
– Du är den mest populära föräldern i området, säger Isabella.
– De brukar säga till mig att ”du är inte som andra föräldrar, du är liksom fejkvuxen”. Det gillar jag, säger Paul.
– Men det påverkar relationen så mycket att ha barn, säger Isabella och låter tveksam.
6. Är du rädd för att ett barn ska påverka relationen, Isabella?
– Ja, barnens pappa och jag separerade när vår yngsta var två år. Man blir inte sitt bästa jag. Till slut handlade allt bara om praktiska frågor. Det finns en rädsla att det ska bli som sist. Paul och jag har ju ett så levande, kul liv, så jag är rädd att förändra det. Vi får se …