Har du börjat göra tantljud? Kolla vår lista!
Plötsligt en dag händer det. När du snabbt ska hoppa över en vattenpöl på promenaden släpper du ur dig ett ljudligt ”oooooh” som nästan tuppar sig i slutet. Om du är i sällskap med jämnåriga kanske det till och med bildas en liten oooooh-kör.
– Ooooooh, flöjtar ni och skrattar lättat: det gick ju bra!
Se också: 5 positiva saker med att bli äldre
Och du slås av en tanke: Var det inte så här dina mostrar och fastrar lät när du var liten? Det där små ljuden som avslöjade att nu var ett gäng kvinnor i en viss ålder ute och gjorde någonting tillsammans.
Det finns inte bara ett sånt läte – utan en hel rad. Låt oss för enkelheten skull kalla dem tantljud.
Här är vanligaste tantljuden
Kanske känner du igen några av de vanligaste:
”Ojojoj”
Inte ett “oj” utan en hel rad i snabb följd som antyder att nu är något bekymmersamt. Hur ska det gå? Används mest om man upptäcker något som inte blir som det ska, till exempel när man inser att man kört vilse, eller när hunden viftat ner en blomvas hemma hos grannen.
”Hmmmmpf”
Passivt aggressivt ljud som sägs på en utandning. Betyder att något inte är bra, kanske till och med upprörande. Används ofta i offentliga miljöer, till exempel när folk tränger sig i köer eller knuffas med ryggsäcken i tunnelbanan. Tyder på viss konflikträdsla.
”Ooohhhh”
Förvånat, lite gällt, utrop som går upp på slutet. Här handlar det om överraskning. Används till exempel om man krockar med någon i en dörröppning, eller lyckas träffa bollen med brännbollsträt. Följs ofta av en känsla av lättnad.
”Tut-tut”
Dubbeltutet kommer aldrig ensamt, utan består alltid av två i snabb följd. Betyder ur vägen. Används när man vill gå förbi någon, men inte ropa något som låter aggressivt på riktigt som ”flytta på dig för i helvete!”
”Mmmm”
Långt njutningsfullt ljud som sägs med emfas. Betyder att man älskar mat och inte är rädd för att visa det. Används när man äter något riktigt gott. Antyder att man vill ses som en livsnjutare.
”Hohoooo”
Inte ett entonigt uggle-hoande utan ett glatt flöjtande ljud som kan ha flera betydelser. Till exempel ”här kommer jag” eller ”hör du vad jag säger”. Används när man vill ha uppmärksamhet. Hänger ihop med ett underförstått ”det är bara lilla jag”.
…
Det tantljuden har gemensamt är att främst kvinnor använder dem – och att det är något som kommer med åren. Få 20-åringar säger ”ojojoj” eller ”tut-tut”.
Men varför börjar man med dem?
– Det kanske har med försiktighet att göra. Att vi drar tillbaka våra mustiga uttryck med åldern, tror Marie-Louise Thorman, beteendevetare och expert på klimakteriet.
Yngre säger baaam istället
Med andra ord lugnar vi ner oss och slutar svära och skrika. Hon har också en annan teori – att det kan vara en generationsfråga:
– Kanske har med tiden att göra också? Fortfarande i dag har ju många äldre kvinnor, och män, kvar sina sätt att uttrycka sig, säger hon.
Hon får medhåll av retorikexperten Elaine Eksvärd:
– Unga människor säger ju baaam, eller snap istället.
Elaine Eksvärd vill inte gissa varför vi börjar ge ifrån oss tantljud. Men hon har en teori om vad den här sortens korta utrop och ljud har för funktion.
– Det kan vara en förstärkning eller en förminskning av det man säger. Det beror på kontexten, säger Elaine Eksvärd.
Nackdelen med tantljud är otydligheten
Kanske är det också så att många kvinnor som fått lära sig att inte ta plats, blir kaxigare när de blir äldre. Men de vågar inte löpa linan ut och vara tydliga. Alltså visar sig deras känslor och reaktioner som – tantljud.
Och det här är en nackdel. Vill du nå fram med ditt budskap är det bättre att säga som det är.
– Såna här ljud är mångtydiga. Risken är att man inte förstår vad den personen säger, konstaterar Elaine Eksvärd.
Foto: TT