Gustaf Skarsgård om rollen i Utvandrarna: ”Mitt ego spökade”
Kristina och Karl Oskar flyr undan svält och svåra tider. De har redan mist en dotter på grund av flera års dålig skörd och fattigdom. Nu reser de över haven mot drömmen om ett bättre liv på andra sidan Atlanten. Det är en resa utan återvändo.
Berättelsen känner vi igen från Vilhelm Mobergs böcker och Jan Troells film. Men den nya filmen om svenskarna som utvandrar till Amerika är ändå en ny berättelse.
– Troells version av Utvandrarna är väldigt trogen böckerna. I vår version finns många älskade karaktärer inte alls med. Filmen skiljer sig från den tidigare filmatiseringen på många sätt, inte minst för att den är ultrasubjektiv utifrån Kristinas perspektiv. Det finns inte en enda scen där hon inte är med, säger Gustaf Skarsgård och berättar att just det har varit hans största utmaning under inspelningarna.
Detta är Gustaf Skarsgård
Ålder: 41
Yrke: skådespelare.
Familj: Sambon Caroline, 29 och dottern November, 9 månader. I familjen ingår också dvärgpinscher-chihuahuan Torro, 13 år.
Bor: I lägenhet på söder i Stockholm.
Aktuell: Som Karl Oskar i nyfilmatiseringen av filmen Utvandrarna med premiär den 25 december.
På fritiden: Skriver spoken poetry.
På gång: Ny filminspelning – What remains - där han bland annat spelar mot pappa Stellan. Gustaf är mentalpatient och Stellan polis i filmen som bland annat spelas in i Finland och regisseras av en kinesisk konstnär.
Brinner för: Klimatfrågan. Är Havsambassadör hos Greenpeace.
– Under den första veckan satt jag på hotellrummet och frågade mig ”men jag då?” Det var den lilla, bekräftelsesökande Gustaf som kom fram. Jag tog upp problemet till diskussion med regissören Erik Poppe. Det var mitt ego som spökade. Jag måste ta ansvar för karaktärernas och situationens integritet och vara sann i situationen – även om de väljer att filma Kristina. Jag fick särskilja på egot och på vad som var min arbetsuppgift. Jag fick axla manteln som kavaljer. Karl Oskar gör det här för Kristina. Jag gör det för Lisa, förklarar Gustaf.
Intervjuer med flyktingkvinnor
Utvandrarnas perspektiv är från en kvinna på flykt. Manusförfattarna har bland annat intervjuat flyktingkvinnor som delat med sig av sina erfarenheter. Filmen är modern, med vår tids tempo och bildspråk. Den är inspelad med modern teknologi och utifrån den tid vi lever i idag. Tonaliteten är också en annan.
– Nej, vi pratar inte låtsassmåländska. Ett alternativ hade varit att köra riktig rotvälska, som vi gissar att småländska lät på den tiden, med textning. Vi vill komma människor nära och talar rikssvenska.
Gustaf Skarsgård har själv inte haft någon relation till karaktären Karl Oskar förrän han blev tillfrågad om rollen för sju år sedan.
Då läste jag den första boken Utvandrarna, men jag har fortfarande inte sett Troells film
– Då läste jag den första boken Utvandrarna, men jag har fortfarande inte sett Troells film. Jag började se den, men kände att karaktärerna färgade av sig på mig, så jag slutade titta.
Gustaf beskriver sin rollkaraktär som svårkuvad, stark och stolt. Envis som en åsna och mån om sin egen frihet.
Se också: Fem snabba med Lisa Carlehed från filmen Utvandrarna
– Han har en enorm kärlek till Kristina, han gör allt för henne och sorgen är stor när Karl Oskar inser att hon inte lyckas trivas i HANS dröm. Hela familjen får ju utstå mycket tragedier för att han driver igenom beslutet att ”flytta till Mars”. Det är en one way ticket till något okänt. Parallellerna till flyktingvågen med migranter som färdas i gummibåtar åt vårt håll är smärtsamt uppenbara, säger Gustaf och berättar att förberedelserna för filmen startade ungefär i samma veva som den stora flyktingvågen kom till Sverige 2015.
Svenskar flydde fattigdom
Filmen blir en påminnelse om att det bara är 150 år sedan svenskarna flydde fattigdom och förtryck och riskerade sina liv i en båt på havet.
– Det är viktigt att komma ihåg att den demokrati och rättvisa som vi har byggt upp är en färskvara. Den är ny och vi ska inte ta den för given. Vår demokrati är värd att försvara, men den är inte hotad av att det kommer människor hit som vill ta del av våra principer.
Gustaf säger att han utgår ifrån att hans tolkning av Karl Oskar kommer att bli jämförd med Max von Sydows version, men konstaterar att det bara är så, och inget han kan bry sig om. Själv har han en något annorlunda koppling till von Sydow.
Utvandrarna av Vilhelm Moberg
- Utvandrarserien är en romansvit i fyra delar som handlar om den stora emigrationen från Sverige till Nordamerika, som tog sin början i mitten av 1850-talet.
- Utvandrarna, Invandrarna, Nybyggarna och Sista brevet till Sverige skrevs av Vilhelm Moberg och gavs ut under perioden 1949-1959.
- Kristina och Karl Oskar lämnar Sverige för USA och Minnesota för att undgå fattigdom och svält. Tillsammans med dem reser en hel grupp människor från Ljuders socken i Småland.
- Vilhelm Moberg gjorde flera forskningsresor till svenskbygderna i samband med att böckerna skrevs.
- Romansviten är översatt till en rad olika språk och har också bearbetats till radioteater och musikalen Kristina från Duvemåla. Böckerna har också filmatiserats i regi av Jan Troell.
Källa: wikipedia.se
– Han var en vän till familjen och introducerade ett glöggrecept som används under släktjularna på Ljusterö år efter år. Själv dricker jag den inte längre eftersom jag är nykter sedan många år, säger Gustaf och berättar att han drack för mycket så fort han började festa som 12-åring.
Han förstod det inte förrän han gick en kurs hos sin mamma, som blev alkoholterapeut sedan hon själv tillfrisknat från ett missbruk.
– Jag tyckte ju bara att jag festade och hade roligt, men jag var alltid lite för full. Är man den som inte kan sluta dricka när man väl börjat så har man problem. Jag blev nykter som 30-åring men trillade dit igen efter nio månader när suget tog över. Efter en andra kurs hos mamma har jag varit nykter sen 2013. När jag fråntogs den flyktvägen i min beroendesjukdom har jag tvingats jobba med det emotionella. Man kan ju även bli beroende av bekräftelse, som när jag satt på hotellrummet och tänkte ”men jag då?” Måttlighet är svårt över lag.
Se också: 5 snabba med Gustaf Skarsgård
Gustaf Skarsgård Havsambassadör för Greenpeace
Gustaf Skarsgård är inte bara känd som skådespelare och en av många syskon i den stora familjen där flera av barnen har valt att gå i pappa Stellans fotspår. Han är också känd som Havsambassadör hos Greenpeace och har ett starkt miljöengagemang. För ett och ett halvt år sedan följde Gustaf med Greenpeace till Antarktis, där en grupp forskare bland annat undersökte hur klimatförändringar, plastföroreningar och industriellt fiske påverkar Antarktis och dess djurliv. Det var en resa som gjorde ett starkt intryck på Gustaf.
– Det var den häftigaste miljö jag någonsin upplevt, med glaciärer och bergstoppar som människor aldrig satt sin fot på. Vi såg valar, pingviner och sjöelefanter. Ja, det var en fantastisk naturupplevelse.
För Gustaf blev det också smärtsamt tydligt hur nära vi står inför en potentiell klimatkatastrof.
– En enad forskarkår beskriver hur illa det står till och vi måste ändra på hela systemet NU. Allt annat är underordnat det. Vi kan inte ha ett kapitalistiskt samhälle på en planet med ändliga resurser, säger Gustaf och frågar sig hur man kan äga land, eller säga att oljan tillhör någon.
Själv undrar jag var alla insekter tagit vägen?
– Jag är en primat på en planet och resten är hittepå. Det vi hittat på kan vi förändra och vi är många som vet att något måste göras. Alla man pratar med, var man än reser, har reagerat på klimatförändringarna. Det är kallare, varmare, regnigare, torrare än normalt. Själv undrar jag var alla insekter tagit vägen? Förr var vindrutan tjock av insekter när man åkte ut på landet!
Gustaf Skarsgård samäger bil med brodern Sam
Gustaf menar att det är svårt att göra rätt i ett system som är fel men försöker ändå. Han byter inte mobiltelefon förrän den gamla slutat funka, samäger en ärvd bil med brorsan Sam, sopsorterar och undviker onödig shopping.
– Förändringen måste ske både individuellt och kollektivt. Jag har en plattform och har möjlighet att påverka, genom att låna ut den för att nå ut med budskapet. Som den repost jag gjorde på min Instagram från Greenpeace när jag fick veta att våra länder i väst, de rikaste regeringarna, lagt 132 miljarder euro i stödpaket till den fossila bränsleindustrin för att täcka upp för pandemin. 132 miljarder euro! För de pengarna kunde man ha löst världsfattigdomen.
Gustaf har trots allt hopp om att klimatkrisen fortfarande går att stoppa.
– Det krävs både individuella och strukturella förändringar. Jag tror att människan vill göra rätt, men det ska vara lätt att göra rätt och man måste veta vad man ska göra. Jag lär mig, försöker göra rätt och bidrar med det jag kan som utbildad historieberättare.