Edward Blom om sin barndom: ”Vägrade äta burkmaten”
Han kommer ut och hälsar välkommen till Almhagsvägen, hans barndoms gata på Ekerö. I händerna har han en tallrik nyplockade blåbär. Som sann gourmet ställer han inte ifrån sig tallriken förrän det sista solmogna bäret smält i gommen.
Edward Blom är känd för sitt breda leende – men det är hans snälla ögon och varma blick som är mest påtaglig.
Se vilka kändisar vi intervjuar för sommarens ”Mammas gata”:
I trädgården har föräldrarna, James och Ninnie Blom, dukat upp eftermiddagskaffet och lille Melchior, som fått följa med pappa Edward, väntar ivrigt på sin mugg.
– Jodå, visst dricker han kaffe, fast med mjölk i. Gunilla och jag har varit noga med att låta barnen försiktigt få smaka på all mat. De följer ofta med oss på restaurang, och eftersom vi älskar mat vill vi ju att de också ska få utveckla sina smaksinnen, säger Edward som själv var åtta månader när han ratade barnmat.
Edward Blom vägrade burkmat
– Vi var i Österrike och jag grät, tjöt och vägrade äta burkmaten. Till slut bjöd mina föräldrar mig på en bit finhackad wienerschnitzel, jag tystnade innan jag skrek efter mer. Efter det ville jag bara ha kött!
Edward visar runt i den stora och lummiga trädgården. Det är han själv som gjort mycket av planeringen och planteringen här. Han gillar trädgårdsskötsel, att beskära buskar och träd, klippa gräs – och naturligtvis att ta tillvara frukt, bär och grönsaker.
– Mina föräldrar har behållit mycket av det jag en gång planterade, men en blodbok har redan fått tas ner eftersom den blev för stor. En trädgård ger en känsla av livets förgänglighet, säger Edward eftertänksamt.
Han plockar några hallon intill den gamla lekstugan där han och tre år äldre systern Anna ordnade kafferep och lekte tillsammans när de var barn.
– Det var mammas stuga från början, hennes farfar snickrade den till henne 1947, och vi tog med den från vår tidigare sommarstuga när vi flyttade hit.
Familjen Blom bodde fram till 1977 i ett litet radhus där syskonen fick dela rum och där det blev extra trångt sedan de också fått ett dagbarn, Patrik. Edward skulle fylla sju år då och ville absolut inte flytta.
– Jag var väldigt ledsen. Det går inte att definiera riktigt men jag hade ju bott där på Bandygränd i hela mitt liv. Jag grät och ville inte bort från kamraterna och mina kusiner, som bodde i gränden intill. Jag minns att jag trodde att jag skulle sakna garagen och stenrundlarna på parkeringen så förskräckligt mycket. Jag tyckte det kändes jätteläskigt att lämna tryggheten bakom mig. Men jag ogillade förändringar och hade väl en nostalgisk livssyn redan som barn, säger han och skrattar.
Sanningen var att familjen bara flyttade fem minuters gångväg bort.
Tegelvillan de köpt på Almhagsvägen var sliten och hade klotter på väggarna, men när huset fått nya tapeter och sina prylar på plats blev lille Edward också nöjd.
Precis nedanför höjden fanns en härlig badvik och vatten hade alltid lockat honom. Den stora och då lite vilda tomten blev snart världens bästa lekplats för syskonen och deras kamrater.
– Jag tror det kom att prägla mig att jag hade hela min egen värld här ute. Vi älskade att leka riddare och kunde hålla på hela sommarnätterna igenom. Vi hade svärd och det var kungar, riddare, väpnare och så fantiserade vi ihop olika äventyr, inspirerade av prins Valiant.
De byggde kojor och startade hemliga klubbar.
– Och jag fick hjälp av min kompis att fixa en swimmingpool. Ja, det var ju en stor grop vi grävt fram, mitt i gräsmattan, som vi fyllde med vatten och badade i. Det var rena lervällingen men kul hade vi!
– Jag var ett gladlynt barn, vild och full av upptåg, lite som Emil i Lönneberga. Mamma var hemmafru och pluggade om kvällarna, hon startade senare egen bokföringsbyrå. Pappa var lärare, och jag överöstes med kärlek av dem båda och av storasyster Anna som alltid lät mig leka med henne och hennes kompisar.
Edward Blom var nära döden
Livet gick dock inte bara i dur. När Edward var fem gick hans morfar hastigt bort och för första gången upplevde Edward en djup sorg.
– Gråtit hade jag gjort många gånger, för småsaker, men det här var något annat. Jag blev alldeles tom och alldeles tyst.
Året efter var Edward själv nära döden.
– Jag blev sjuk, men varken jag eller mina föräldrar förstod hur allvarligt det var. Det visade sig vara epidemisk hjärnhinneinflammation och läkaren sa att om vi hade kommit in en halvtimme senare hade mitt liv inte gått att rädda.
Han fick ligga kvar på sjukhuset ett par veckor och lyckligtvis fick han inga skador av sjukdomen. Men nästa bakslag kom när han började första klass i Träkvista skola.
– Jag som levt i en skyddad värld hemma kom nu tillsammans med jämnåriga som gått på dagis och redan byggt en hierarki.
Mobbad i skolan
Det blev en total chock och Edward blev mobbad.
– Jag var tjock, udda och lillgammal, men jag var också van att säga vad jag tyckte och ta kommandot. Jag fick spö ibland och var rädd, för det gjorde ju fysiskt ont. Men jag gick inte omkring och var ledsen, jag visste ju att jag hade kompisar hemma.
Klasskamraternas mobbande avtog efter första året. Kanske för att Edward inte vek sig, dock hände det att han fick glåpord och spottloskor efter sig från äldre elever.
– Lärarna var sämre på att se och agera mot mobbning på den tiden. Skolan ville att barnen skulle lösa det själva, säger Edward och visar oss klippan vid skolgården.
– Här hade vi mycket skoj. Det var helt crazy, men vi lekte bergsbestigning – i träskor. Helt livsfarligt! säger han.
Klädde sig i kavaj och trenchcoat
I fjärde klass slutade Edward vara barn, som han själv uttrycker det. Barntavlorna åkte ner och barnskivorna ersattes av syntmusik. Nu fick tjejerna också vara med när det hölls kalas.
På högstadiet läste han världslitteratur: Hesse, Göthe, von Heidenstam och Bergman men fortsatte samtidigt med sin prenumeration på Kalle Anka. Inspirerad av Herman Hesses Stäppvargen och Stieg Trenters romanfigur Harry Friberg började Edward klä sig i pressvecksbyxor, kavaj, slips och trenchcoat. Klädkoden har han behållit, så när som på slipsen som senare ersatts av fluga.
I sjunde klass blandade han sin egen glögg och hittade på massor av recept.
– Matintresset har jag haft sedan födseln, jag har alltid varit road av mat och pappa lät mig vara med när han var i köket.
Han inspirerades också av sin mormor, Karin Eriksson, som var en riktig matmor och lagade fantastisk husmanskost.
– Jag var inte gammal när jag själv började laga mat och experimentera med olika rätter, med väldigt skiftande resultat, säger Edward och skrattar.
– Jag valde och serverade också vinet till rätterna, även långt innan jag själv drack vin.
Fick inget jobb
På högstadiet tog matintresset rejäl fart och Edward slukade alla böcker om mat och vin som han kom över.
– Jag minns hur lycklig jag var då jag fick klassikern Måltider ur världshistorien i present.
Religion är ett annat av Edward Bloms många och innerliga intressen. Han är katolik, nionde generationen i Sverige, och har sedan barnsben gått på högmässa varje söndag. Efter konfirmationen fortsatte han också att ta kurser i filosofi och teologi för sin katolske präst.
– Men det var främst författare jag drömde om att bli. Efter ett långt och galet studentliv i Trier och Freiburg i Tyskland, Stockholm och Uppsala tog jag äntligen min fil kand i humaniora med inriktning på litteraturvetenskap. Men jag fick inget jobb, och ingen ville publicera det jag skrev, berättar Edward.
Det var en tuff tid. Så småningom lyckades systern hitta en liten lägenhet åt honom, och han fick ett riktigt drömjobb som arkivarie på Centrum för Näringslivshistoria.
– Senare blev jag erbjuden att göra Mellan skål och vägg med Edward Blom i TV8.
Någon hade sett den ”gammaldags gourmeten” och tänkt att han borde passa bra i tv-rutan.
– Det var ännu en lycklig slump och ännu ett drömjobb.
Hustrun Gunilla mötte Edward på en champagnebuffé före Årets kock-banketten.
– Jag friade efter två veckor – och då hade jag ändå kämpat för att inte verka för angelägen. Gunilla bad om betänketid, men tackade ja efter fem minuter!
Resten är historia, som man säger.
– I dag är jag glad att vi flyttade till huset med den stora, vilda tomten. Jag antar att jag utvecklades lite mer individuellt där än jag hade gjort om vi bott kvar i radhusområdet.
Det här är Edward Blom
Ålder: Född 1970.
Familj: Hustrun Gunilla Kinn Blom, barnen Melchior, född 2015, Wilhelmina född 2017 år och Zacharias född 2018.
Bor: Villa i Huddinge.
Yrke: Kulturhistoriker, gastronom och matboksförfattare.
Intressen: Familjeliv, umgås med vänner, litteratur, musik, resor mm.
3 Ekerötips
- Drottningholms slott på Lovön i Mälaren, i Ekerö kommun, kungafamiljens permanenta bostad och upptagen på Unescos världsarvslista. kungligaslotten.se
- Blå lagunen, eller Husbygropen, en konstgjord sjö på Munsön i Ekerö kommun. Badpats med klart turkost vatten.
- Upptäck historien och vikingalivet på Birka! Båt går från Jungfrusund på Ekerö birkavikingastaden.se
Av Maud Holmberg Klyft
Foto: Stefan Nilsson, privat