Doktor Mouna: ”Att känna sig som ett offer har aldrig hjälpt någon”

I serien Svenska powerkvinnor får vi följa fem kvinnor i deras vardags- och arbetsliv. Förutom Mouna medverkar Kristina "Keyyo" Petrushina, Camilla Läckberg, Laila Bagge och Antonija Mandir, fem kvinnor vars karriärer skiljer sig åt markant. Även om vissa namn i serien kanske är okända för en del av tittarna så är de alla välkända inom sin egen bransch, men någon risk för att bli starstruck av sina nya kollegor fanns det inte för Mouna som fick googla vem som var vem innan serien, något hon skyller på sin ”kändisblindhet”.

– Det är inte så att jag är ointresserad, jag har bara inte koll på kända människor. Jag vet vilka Madonna och Michael Jackson är typ, sen är det blankt.

Om några unga tjejer plötsligt blir inspirerade till att börja plugga, forska och se en värld utanför allt det här ytliga, då bjuder jag på att få kallas för powerkvinna.

<span class=" t38" data-lab-text_size_desktop="38"></span>Mouna Esmaeilzadeh

Mouna säger att olikheterna mellan de medverkande säkert kommer vara ganska uppenbara för tittarna, men att de fem kvinnorna absolut har en gemensam nämnare.

– Alla är på olika sätt väldigt målmedvetna och drivna i det vi gör, det är nog det som är mest framträdande hos oss.

I serien får tittarna främst följa kvinnorna individuellt, men ibland sammanstrålar de och gör saker tillsammans. Där vissa medverkande är mer privata och visar upp en stor del av sin vardag inklusive familjelivet så är det Mounas arbetsliv som har varit i fokus när tv-teamet har följt henne under inspelningarna.

– Jag har varit ganska restriktiv med att filma mina barn och det privata har jag hållit utanför, det blir inget fredagsmys hos mig. Där är vi som medverkar också väldigt olika och jag tycker att det är fantastiskt att det är så, jag bjuder istället på att vara personlig på andra vis.

”Brukar inte vara bjuden till tjejmiddagar”

Att Mouna helst bara delar med sig av sitt arbetsliv handlar bland annat om hennes mission att göra vetenskap ”sexigt” och sprida fakta och framtidshopp, och det var även den största anledningen till att hon tackade ja till att medverka. Trots att hon har synts i rutan på såväl SVT som Nyhetsmorgon i TV4, varit expert vid Nobelsändningar och pratat om både vetenskap och medicinteknik så finns det en ny publik i det här programmet, mycket tack vare att den blandade gruppen medverkande redan har varsin stor och trogen följarskara i sociala medier.

Att nå en bredare och yngre publik var också anledningen till att hon till slut valde att medverka i programmet efter en del initial tvekan.

– Jag ställer i regel inte upp på saker där jag är inbjuden för att jag är kvinna. Jag brukar inte ens vara bjuden till tjejmiddagar eftersom jag inte står ut med att hamna i det facket. Jag är född till kvinna och känner mig inte som något annat, men jag är jag och för mig är det att jag är kvinna lika intressant som att jag har bruna ögon. Men jag ser ändå en poäng i ett sådant här program, om några unga tjejer plötsligt blir inspirerade till att börja plugga, forska och se en värld utanför allt det här ytliga, då bjuder jag på att få kallas för powerkvinna.

Familjen flydde till Sverige från Iran

Även om hon inte nödvändigtvis ser sig själv som just en powerkvinna är tillgången till förebilder något som har varit viktigt för Mouna Esmaeilzadeh genom livet. Familjen flydde från Iran till Sverige via Turkiet 1983 efter den iranska revolutionen. Mounas politiskt aktiva föräldrar var förföljda av mullaregimen och de fortsatte sin kamp för demokrati och frihet även efter att de kommit till Sverige.

– Jag har aldrig haft idoler, men jag har många kvinnor som jag beundrar i min närhet. Min mamma är en enorm förebild, den starkaste och modigaste jag känner och en av de första kvinnorna i iranska motståndsrörelsen. Dessutom den mest kärleksfulla människan som existerar här på jorden.

Påpekar vikten av att ha rätt inställning

Att växa upp i ett sammanhang där det finns en ständig påminnelse om vad det innebär att inte vara en fri människa har gjort det lätt för Mouna och hennes syskon att se vilka möjligheter som erbjuds i ett fritt land med gratis skolgång. Då går det också att tro på att vem som helst kan bli vad som helst.

– I Sverige är vi ju de mest priviligierade i hela världen. Jag är en person som struntar i vad jag är född in i, jag utgår inte från att jag är kvinna och invandrare, jag utgår ifrån vad jag vill uppnå och behöver åstadkomma. Om samhället sedan sätter käppar i hjulet och jag tvingas kämpa dubbelt så hårt, så får jag bara göra det.

För många kan det kanske vara provocerande att läsa om någon som har en så positiv inställning även till svårigheterna i livet, men Mouna betonar att det inte alltid är ett guldskimrande filter över hennes liv, tvärtom beskriver hon sig som ”en ganska melankolisk person”. Men hon tycker att det är viktigt att människor inser att de själva faktiskt har makten över sitt eget liv och ansvaret för sitt mående och gör en koppling till de klassiska Rocky-filmerna; att det inte handlar om hur många gånger du faller eller hur många gånger du slår, utan om hur många slag du får och ändå reser dig igen.

Se också: Camilla Läckberg – om näthatet och systerskapet

Efter reklamen: Camilla Läckberg – om näthatet och systerskapet

– Vi föds med ett gäng gener som vi inte kan påverka, och vi föds även in i en familj som vi inte kan påverka. Om du föds som man eller kvinna, rik eller fattig, vit eller svart, det är faktorer som du inte kontrollerar. Det enda du faktiskt kan påverka är ditt mindset, säger Mouna.

Trauman kan fungera stärkande

Hon berättar att det finns ny forskning som visar att det faktiskt är så att det gamla talesättet ”allt som inte dödar härdar” stämmer, och att det förutom PTSD, posttraumatiskt stressyndrom, också finns något som heter PTG, posstraumatisk tillväxt (från engelskans posttraumatic growth). PTG innebär att vi tar med oss erfarenheter från svåra händelser och sedan skapar bättre förutsättningar för att ta oss vidare i livet.

– Jag och min bror brukar tala om att trauman ger superkrafter, att det går att använda det hemska till att få perspektiv och ta sig framåt. Att känna sig som ett offer har aldrig hjälpt någon människa, det spelar ingen roll om det är tuffare att vara tjej, invandrare eller ha en annan sexuell läggning. Det enda som spelar roll är hur du tacklar det. Så fort du tar på dig en offerkofta har du förlorat.

Menar du att det är skillnad på att känna sig som ett offer, och på att vara ett offer?
– Vi är inte robotar, vi är människor som ibland mår dåligt och det är okej, vi ska inte motverka våra känslor. Åker du på en rejäl smäll så att du hamnar på golvet – ligg där ett tag och tyck synd om dig själv! Slicka dina sår en stund. Men sen måste du ta dig uppåt och framåt igen.

Åker du på en rejäl smäll så att du hamnar på golvet – ligg där ett tag och tyck synd om dig själv! Slicka dina sår en stund. Men sen måste du ta dig uppåt och framåt igen.

Mouna Esmaeilzadeh

Arbetar förebyggande med genteknik

Kanske beror Mounas inställning på erfarenheterna hon fått från sin hjärnforskning där hon främst studerat hjärnans belöningscentrum och betydelsen av dopamin, en av de viktigaste signalsubstanserna för centrala nervsystemet och det må bra-hormon som påverkar mycket av vår tillfredsställelse och lust till livet. När hon läste till läkare blev hon förvånad över hur mycket av det medicinska tänket som körde vidare i gamla hjulspår.

Kämpar för sonens skull.

relationerSmåbarnsmamman Adiba har obotlig cancer: ”Jag ska leva fullt ut den tid jag har kvar”

Hon intresserade sig tidigt i karriären för hur man kan arbeta förebyggande istället för att lägga fokus på att bota människor som redan blivit sjuka. Med dagens teknik är det relativt enkelt att se vem som ligger i riskgrupp för olika cancer-, hjärt- och kärlsjukdomar och på så sätt förhindra sjukdom innan den uppstår. Som en del i sitt arbete startade hon därför en klinik som arbetade med att göra avancerade hälsoundersökningar med hjälp av bland annat genteknik.

– Jag var lite före min tid då, men jag kände att jag varit så omringad av död under hela min uppväxt att jag har blivit besatt av livet. Vi har hela tiden utvecklat forskningen, men det finns ändå de som fortsätter som de alltid gjort och tycker att det är bättre. Men på det sättet utvecklas man inte, hade alla läkare tänkt på det sättet skulle vi fortfarande smaka på urin för att se om någon har diabetes.

”Livet är inte rättvist”

Efter vårt samtal är det uppenbart att det finns hur mycket power som helst i Mouna Esmaeilzadeh, även om hon själv kanske skulle säga något annat. Jag lämnas kvar i en känsla av att jag kan göra vad jag vill i livet och att det med rätt verktyg och inställning går att skapa precis vad som helst med en demokrati och ett fritt samhälle i ryggen. Och är det något som symboliserar en äkta powerkvinna så är det väl just det, att hon kan inspirera andra till att precis som Rocky resa sig på nio.

Man behöver inte ha utstått tortyr för att tycka att livet är svårt.

Mouna Esmaeilzadeh

– Jag är uppvuxen i en militärrörelse och kvinnor i motståndsrörelsen har en stark roll, men de är även de största offren. De har blivit torterade, våldtagna, sett sina systrar bli våldtagna, de har utstått det värsta en människa kan uppstå. Ändå är så många av dem starka och har en positiv energi. Livet är ju inte rättvist. Livet är inte lätt. Man behöver inte ha utstått tortyr för att tycka att livet är svårt. Men även i ett tryggt liv kommer du att genomgå trauman, och det handlar inte om hur du har det, utan om hur du tar det.