Bibi Rödöö: ”Vi strävar efter de magiska ögonblicken”
S
ommar hade premiär i Sveriges Radio den 29 juni 1959 efter en idé av dåvarande underhållningschefen Tage Danielsson. Det blev snabbt populärt, men 1992 beslutade man sig för att lägga ned programmet – på grund av en kombination av minskade lyssnarsiffror och att P3, där Sommar då sändes, skulle inrikta sig mer på ”den unga publiken under 37,5 år”.
När Ewonne Winblad blev kanalchef för P1 lyckades hon 1993 få in Sommar i tablån där i stället, och några år senare fick nytillträdda programchefen Bibi Rödöö uppdraget att vitaminisera programmet och försöka öka intresset. Något hon också lyckades med, även om det till en början var lite kontroversiellt.
– Tidigare kom sommarvärdarna oftast från kultursfären, det var framför allt författare, journalister och medarbetare på radion. Jag ville skapa en större bredd genom att ta in personer från näringslivet, akademiker och idrottare, berättar Bibi.
Hur hon orkade och hann ro i land hela det stora projektet – med bara en kollega nästan hela året och som ensamstående trebarnsmamma – är närmast ofattbart.
– Ja, det var helt galet. Barnen var små på den tiden och deras pappa fanns inte med i bilden. De fick följa med mig till jobbet på helgerna och jag minns att de åkte fram och tillbaka på rollerblades till printern för att hämta utskrifter åt sin mamma, haha.
Topphemliga sommarpratare
I början hade Bibi kontakt med 64 sommarvärdar, även kallat sommarpratare, på mer eller mindre egen hand – en stor skillnad mot i dag.
– Det är bara jag som arbetar året runt med Sommar och Vinter, som har åtta värdar. Men numera har jag under vår och sommar en redaktion bestående av fyra redaktörer, fyra tekniker, fyra webb- och sociala medieredaktörer, en administratör och en musikredaktör. Sedan tillkommer de 58 sommarvärdarna och ett 40-tal producenter till dessa. Efter varje säsong sker en utvärdering i september, innan arbetet med att få fram namn till nästa sommar börjar.
Innan alla sommarvärdar presenteras i juni är det ett topphemligt uppdrag för alla inblandade att inte avslöja någon värd. Under presskonferensen brukar runt hundra representanter från olika medier finnas på plats, och förra året recenserades programmen dagligen av 15 olika tidningar.
– Ingen i namnkommittén vågar ta med sig något skrivet papper ut från våra möten längre.
För sex år sedan kom nämligen ett på villovägar till Aftonbladet som avslöjade dittills inbokade namn. Även personer som inte var klara läckte ut, vilket inte får inträffa.
Programmet är populärare än någonsin och har över 700 000 lyssnare i direktsändningen varje dag, samt nådde i fjol ända upp till 1,2 miljoner lyssnare på podden varje sändningsvecka.
– Det känns helt fantastiskt att vi efter 60 års sändningar behåller vår stora publik och att vi lockar så många nya lyssnare. Jag är stolt och glad över att vi gör Sveriges största podd och att programmet har lyssnare över flera olika generationer, säger Bibi och ler.
Ett speciellt minne för Bibi var när regissören Ingmar Bergman till slut tackade ja till att vara sommarvärd – efter åtta års förfrågningar. Men även att dåvarande statsministern Göran Persson ställde upp under hennes första år som ansvarig, och att en man på hans post ledde ett radioprogram, fick internationell uppmärksamhet.
Har många starka minnen
– Ett av de starkaste programmen är författaren Mustafa Cans. Han avslutade med orden: ”Mor, jag älskar dig”, och han överöstes med hyllningar från lyssnarna. Mixen av hans starka berättelse om moderns liv och flykt från Kurdistan med hans vackra språk och Skövdedialekt blev magiskt.
– Sedan går det ju inte att glömma all uppståndelse som författaren Lena Andersson orsakade i sitt Jesus-program. Det omskrevs i 35 tidningar, fick tio anmälningar till Granskningsnämnden och två till Justitiekanslern för hädelse. Men det avskrevs och friades.
Bibi älskar sitt jobb och det finns garanterat inga planer på att sluta.
– Det är en ynnest att berikas och jobba med så många intressanta och kunniga människor. Jag får mycket näring i samarbetet med alla livskloka sommarvärdar och begåvade kollegor. Och vi strävar alla efter att nå de magiska ögonblicken för våra lyssnare, säger hon och ler.
Vem är Bibi Rödöö?
Ålder: 58 år.
Familj: Barnen Christoffer, 32, Christina, 29, och Caspar, 25.
Bor: I en taklägenhet i Stockholm och ett semesterboende i södra Frankrike.
Intressen: Pilates, bergsvandringar, tennis.
Aktuell: Programchef för Sommar i P1 som firar 60-årsjubileum i år. Tillsammans med en namnkommitté tillsätter hon 57 sommarvärdar och plockar fram alternativ till den 58:e – som lyssnarna får rösta fram.
Sommarpratare vi minns:
Marianne Mörck, 2015
Vad har du för relation till Sommar?
– De gånger man lagt sig i trädgården och det plötsligt bara dyker upp i radion så blir man ju jättelycklig! Jag lyssnade mer förr, hade nog ett lugnare liv då kanske. Det bästa är ju att man på något sätt kommer in i presentatörens tankar och själ och det fortsätter under deras val av musiken också tycker jag. Spännande.
Hur var det att själv sommarprata tycker du?
– Jag är ju en van föreläsare, så det var inga nerver, men förarbetet var mycket svårt. Jag trodde själv att det skulle handla om mitt yrke, men annat tog över och plötsligt fanns det inte mer plats kvar, ha ha. Det kändes stort att få vara sommarvärd.
Varför tror du ditt program toppade listan över flest lyssnare i direktsändning?
– Jag har varit samma person hela livet, men i och med Wallander blev jag bekant med publiken på något sätt, eller de med mig. Jag tror att bara nyfikenheten var den bidragande orsaken bakom lyssnarsiffrorna. Efteråt blev jag totalt nerringd, mailad och sms:ad. Jag fick kort, presenter och glada tillrop. Gissa om jag var överraskad av responsen. När jag får tackapplåder på scenen vill jag helst gömma mig i en garderob, och efter detta … ja, jag blev generad på något sätt. Men också glad och tacksam. Och jag ångrar inget jag pratade om. För mig finns ingen gräns, så länge jag inte sårar eller ställer ut någon. Sanning är sanning och jag skäms aldrig för den. Jag kunde ha pratat sju timmar till, ha ha.
Alexandra Pascalidou, 1998
Vad har du för relation till Sommar?
– Jag växte upp i Rinkeby och kände inte till programmet innan jag fick förfrågan om att vara värd. Ingen av mina vänner och släktingar hade lyssnat så det var nytt territorium för mig. Jag valde att sända på midsommardagen som var en trist dag för oss som aldrig blev inbjudna till midsommarfiranden eller hade tillgång till lantställen och koll på traditionerna. Det blev mitt livs bästa midsommar minns jag.
Hur var det att leda programmet?
– Att få tala fritt ur hjärtat direkt till svenska folket är en förmån och en ynnest. Berättarglädjen och dramaturgin gör det till en härlig utmaning. Det var en av höjdpunkterna i mitt liv, trots att det var mitt i den mest turbulenta tiden efter att jag blivit mordhotad av nazister som stått utanför min dörr beväpnade och maskerade och som jag skulle möta i rättegångar. Jag hade fått sparken från jobbet och befann mig i ett vakuum av sorg, så det svåraste var att inte bryta ihop under sändning. Men det blev fantastiskt med all kärlek och uppmuntran jag fick efter programmet.
Samtidigt blev det ramaskri över att en person som inte hade svensk bakgrund fick prata på den ”fina, svenska midsommardagen”?
– Ja, det var en sådan avgrundsdjup sorg som jag tyvärr hade vant mig vid, för så var det alltid oavsett om jag skulle leda Uppesittarkväll i SVT eller andra program. Rasismen kom som ett brev på posten. Nu tycker jag att det är hög tid att jag får sända igen efter alla dessa år. I synnerhet med tanke på att jag inte bara överlevt utan också överträffat alla förväntningar mot alla odds.
Malou Von Sivers, 1994 och 2016
Vad har du för relation till Sommar?
– Jag har en lång relation till programmet. Jag minns hur jag som barn låg på badberget och lyssnade med en transistor och senare överallt på platser som har med sommaren att göra. Sol, värme, vinbär och klunkande under bryggor.
Hur var det att själv sommarprata?
– Första gången 1994 handlade om mina barn, mitt liv som sångerska i Grekland och vad som hände bakom kulisserna på Nyhetsmorgon som jag precis hade startat. Men den enorma respons jag fick 2016 var överväldigande. Det var då jag berättade personligt om min komplicerade relation till pappa och jag hade aldrig kunnat drömma om att det skulle få en sådan genomslagskraft. Det fortsätter att komma starka mejl och berättelser som liknar min egen.
Var det responsen efteråt som gjorde att du skrev böcker om allt det tuffa du upplevt?
– Nej. Trilogin har jag skrivit på i tio år, men det var tack vare Sommar som bokförlaget Norstedts hörde av sig. Nu är min tredje roman och sista delen i min trilogi på gång. Att öppna upp sig var ett stort steg som jag funderade mycket över innan jag tackade ja. Men samtidigt var det viktigt att göra eftersom så många människor berättat sina historier för mig och gett mig ett så stort förtroende. Det unika med Sommar är att du får tala med dina egna ord utan att bli avbruten.
Lyssnarstormar i Sommar genom åren
- 1979 hotades Jan Guillou till livet efter att ha förtalat före detta statsministern Per Albin Hansson. Guillous påstående om att Hansson tagit emot mutor av hans morfar vållade stor uppståndelse och programmet fälldes i Radionämnden.
- 1980 kritiserade Bodil Malmsten organisationen Rätten till vår död i sitt Sommar. Även det programmet fälldes av Granskningsnämnden. Totalt två fällningar har gjorts under Sommars 57-åriga historia. Desto fler anmälningar har det blivit under senare år.
- När Filip Hammar och Fredrik Wikingsson gjorde programmet tillsammans 2007 orsakade det en sådan anstormning av lyssnare att Sveriges Radios server brakade ihop.
- 2014 sommarpratade poeten och dramatikern Athena Farrokhzad om fascism och rasism och lyssnarreaktionerna blev massiva. Programmet hyllades av somliga och upprörde andra. Granskningsnämnden fick in 107 anmälningar, vilket är det högsta antalet i Sommars historia. Programmet friades.
Hur startade Sommar i P1?
Våren 1959 skissade Sveriges Radios dåvarande underhållningschef Tage Danielsson på en programidé. ”Det ska vara lätt musik och prat med mening i”, sa Danielsson till producenten Jörgen Cederberg.
Så föddes programmet som blivit en del av den svenska sommaren sedan dess. Det första programmet sändes den 29 juni 1959, och det var Jörgen Cederberg själv som var värd.
De första åren var det bara ett begränsat antal sommarvärdar som återkom flera gånger. Det var först efter ett par år som det blev en ny sommarvärd varje dag.
Det innebär att man i Sommars arkiv upptäcker att vissa sommarvärdar har gjort programmet många gånger.
Signaturen Sommar, sommar, sommar är skriven av Sten Carlberg och inspelad 1952 av Åke Jelvings orkester.
Utrikeskorrespondenten och kåsören Torsten Ehrenmark är den sommarvärd som Sommarpratat flest gånger – hela 50 program blev det.
På andra plats kommer radioprofilen Jörgen Cederberg med 49 program.
Efter 1992 års upplaga lades programserien ner då det inte längre passade i P3 som skulle bli en kanal ”för den unga publiken under 37,5 år”.
P1:s nya chef Ewonne Winblad plockade då upp Sommar ur papperskorgen och fick in det i P1:s tablå, trots att programmet innehöll musik. Sommar har sedan 1993 sänts i P1
Av Joakim Löwing
Foto: TT, Fredrik Sandberg/TT, SVT Bild, Mattias Ahlm/Sveriges Radio, Anders Roth/Sveriges Radio, Janerik Henriksson/TT och Rolf Adlercreutz/TT