Allt du behöver veta om Agatha Christie och hennes böcker och filmer
I år är det hundra år sedan En dos stryknin kom ut – en detektivroman som förändrade (bok)världen och livet för en engelsk kvinna vid namn Agatha Christie. Den var ingen omedelbar succé, men när den kluriga kriminalberättelsen väl hittat sina läsare blev den och efterföljarna älskade klassiker som står sig än i dag.
Vem har inte läst Mordet på Orientexpressen, Liket i biblioteket, Döden på Nilen, ABC-morden eller Dolken från Tunis?
Det blev så småningom 66 böcker och 14 novellsamlingar som har översatts till över hundra språk och sålts i ofattbara två miljarder exemplar världen över, vilket gör Agatha Christie till den mest sålda romanförfattaren genom tiderna.
Se också: Böcker du borde läsa på kvinnodagen – och annars också
Queen of Crime
Flera av böckerna har filmats och blivit tv-program, och dessutom skrev Agatha Christie radioteater och pjäser. Den mest kända teaterföreställningen Råttfällan (The Mousetrap) har spelats oavbrutet i London sedan 1952 och är uppe i över 27 000 föreställningar – ett världsrekord det också.
Agatha Christie är utan tvekan den största och mest framgångsrika deckardrottningen – Queen of Crime – någonsin. Många anser att hon fortfarande är oöverträffad när det gäller att komponera en deckarintrig där mördaren alltid är den man minst anar och därmed bjuder läsarna på ett överraskande slut. Åtskilliga deckarförfattare uppger Agatha Christie som förebild och inspirationskälla.
Lika berömda som sin skapare är de odödliga romanfigurerna Hercule Poirot och Miss Marple, en färgstark belgare med karakteristisk mustasch och en timid, äldre dam från en by på engelska landsbygden.
Sladdbarn med låtsasvänner
Agatha Mary Clarissa Miller föddes den 15 september 1890 i Torquay på engelska sydkusten. Pappa Frederick var amerikan och finansman, mamma Clara kom från Irland och ska ha varit bra på att berätta sagor. Familjen tillhörde en välbeställd medelklass som hade råd med tjänstefolk och utlandsresor.
Som sladdbarn med två äldre syskon var Agatha ofta ensam och hade tid att fantisera. Hon tyckte om att läsa, hade låtsasvänner, lekte med sina djur – första hunden hette George Washington – och började tidigt skriva dikter.
Agatha tog senare lektioner i sång och piano – och kunde ha blivit professionell pianist om inte en förlamande blyghet omöjliggjort scenframträdanden.
Blygheten och en motvilja mot offentliga framträdanden satt i längre fram i livet och då beskrev Agatha sig så här i en intervju: ”Jag ogillar folksamlingar, höga ljud, grammofoner och biografer. Jag tycker inte om smaken på alkohol och ogillar rökning. Jag tycker om solen, havet, blommor, att resa, annorlunda mat, sport, konserter, teatrar, pianon och att brodera.”
Sedan fadern dött när Agatha var elva år stod hon sin mamma mycket nära. De var bästa vänner och tillbringade mycket tid tillsammans även sedan Agatha blivit vuxen. 1910 spenderade de tre vintermånader på hotell i Kairo. De besökte pyramiderna och Agathas intresse för arkeologi väcktes, men danstillställningar och partyn lockade också den 20-åriga Agatha. Umgänget i Egypten ledde till flera frierier, men det var först två år senare hon mötte flygaren Archibald ”Archie” Christie och blev hals över huvud förälskad.
Debuterade med En dos stryknin
De gifte sig på julafton 1914, några månader efter första världskrigets utbrott. Kriget skilde dem sedan åt till 1918, då Archie tjänstgjorde i flygvapnet. Själv arbetade Agatha på ett Röda Kors-sjukhus i Torquay, där skadade soldater från skyttegravarna fick vård. Sedan tjänstgjorde hon på ett apotek, där hon fick användbara kunskaper om olika gifter som kom till nytta i flera böcker.
Under kriget började Agatha skriva på sin första deckare En dos stryknin – det var faktiskt ett vad med hennes äldre syster Margret som gjorde att den blivande deckardrottningen fattade pennan. Redan i den första boken gjorde Hercule Poirot entré.
Det tog tid för Agatha att hitta ett förlag som ville ge ut boken, hon refuserades flera gånger, men 1920 fanns den till slut ute i bokhandlarna (i Sverige gavs En dos stryknin ut 1929).
Då hade Agatha och Archie flyttat till London och 1919 blivit föräldrar till dottern Rosalind. Agatha fortsatte att skriva samtidigt som hon 1924 följde med maken på en jordenruntresa för att marknadsföra utställningen The Empire Exhibition. De var borta i tio månader och besökte bland annat Sydafrika – där Agatha lärde sig att surfa – Australien, Nya Zeeland, Hawaii och Kanada.
Försvann under mystiska omständigheter
1926 fick hon sin första framgång – inte minst försäljningsmässigt – med boken Dolken från Tunis där detektiven Hercule Poirot återkom. 1927 uppfann Agatha amatördetektiven Miss Marple, med förnamnet Jane, och fortsatte därefter att skriva växelvis om de två detektiverna. Det sägs att Agatha själv tyckte bäst om Miss Marple.
Det gick allt bättre för Agatha som författare, men i privatlivet krisade det när Archie var otrogen och ville skiljas. I samband med detta var deckarförfattaren inblandad i ett eget mysterium, som innehöll både dramatik och uppståndelse.
Efter ett gräl med maken försvann hon en kväll i december 1926. Hennes bil hittades övergiven vid ett kalkbrott och det skrevs spaltmeter om försvinnandet, som hamnade på tidningarnas förstasidor både i England och USA. Vad hade hänt med Agatha Christie undrade alla hennes läsare. Över tusen poliser, 15 000 frivilliga och flera flygplan letade efter henne. Sherlock Holmes-författaren Arthur Conan Doyle engagerade ett medium som förgäves försökte lokalisera Agatha med hjälp av hennes handske.
Först efter elva dagar hittades Agatha på ett hotell i Harrogate, inskriven under falskt namn. Hon hävdade själv att hon hade haft ett nervöst sammanbrott och tappat minnet, på grund av det kraschade äktenskapet och sorgen efter mamman som nyligen gått bort. Det spekulerades i att det i själva verket var en hämnd på maken eller ett publicitetstrick, men än i dag finns inget svar på gåtan om varför Agatha egentligen försvann.
Reste med Orientexpressen
Det blev skilsmässa och Agatha fick vårdnaden om dottern Rosalind. Agatha som alltid tyckt om att resa tog med sig dottern till Kanarieöarna i tre månader för att vila upp sig. Sedan förverkligade hon själv drömmen om att resa med Orientexpressen till Istanbul och fortsatte vidare till Bagdad.
1930 återvände hon till Irak och blev presenterad för den 14 år yngre arkeologen Max Mallowan. De gifte sig i september samma år. Den här gången höll kärleken livet ut och Agatha ska skämtsamt ha sagt: ”En arkeolog är den bäste make en kvinna kan ha, ju äldre hon blir desto mer intresserad av henne blir han.”
Agatha följde med Max på flera utgrävningar i Mellanöstern och fick inspiration till deckare som Döden på Nilen och Mord i Mesopotamien. Hon både skrev och hjälpte till vid utgrävningar i Iran och Syrien, som brukade vara tre-fyra månader.
Resorna inspirerade även till Mordet på Orientexpressen som Agatha Christie skrev på Pera Palace Hotel i Istanbul. Hennes rum där är nu ett minimuseum. Hon fortsatte att vara produktiv och skrev två till tre detektivromaner om året, och dessutom noveller och pjäser både för radio och scenen.
Christie dog 1976
Till det framgångsrika konceptet hör förutom de omtyckta detektiverna Hercule Poirot och Miss Marple ett mindre sällskap, ofta i överklassmiljö, antingen i ett hus på engelska landsbygden eller på resa. Romanfigurerna är i övre medelåldern, präster och bridgespelare är vanligt förekommande.
Trots att böckerna utspelas i en svunnen tid är de ändå tidlösa och romankaraktärerna är lätta att identifiera sig med. Detta tillsammans med de kluriga intrigerna har gjort att kriminalromanerna, enligt litteraturforskarna, än i dag är läsvärda och populära.
I sin självbiografi berättade Agatha att hon fick idéer till mordmysterierna på de märkligaste platser: ”när jag är ute och går på stan eller tittar i en hattaffär kan jag få den mest fantastiska idé”.
Hon har också avslöjat att hon alltid hade med sig en anteckningsbok för att kunna skriva ner idéer, intriger och karaktärer. Det finns 73 anteckningsböcker bevarade och de har förstås studerats av litteraturforskarna.
Agatha skrev alltid för hand och lät en sekreterare skriva ut manuskripten på maskin, på 1950-talet började hon använda diktafon och läste in det hon skrivit till sekreteraren.
Deckardrottningens långa karriär varade i över 50 år – hon fortsatte att skriva till hon passerat 80, men var de sista åren i livet sjuklig. Ridå – Hercule Poirots sista fall, 1975, och Miss Marples sista fall, 1976, skrevs dock flera år i förväg.
Agathas sista offentliga framträdande var vid premiären av den stjärnspäckade filmen Mordet på Orientexpressen 1974.
Agatha Christie somnade in i sitt hem Winterbrook House i Oxfordshire den 12 januari 1976.
Vem är Hercule Poirot?
Hercule Poirot – före detta belgisk polis, verksam som privatdetektiv i England. Har en karakteristisk mustasch, äggformat huvud, är kort – bara 162 centimeter – och klär sig prydligt, något han sätter en ära i. Talar ofta om de små grå cellerna, som viktigast då det gäller att lösa ett brott, och framhåller gärna sin egen skicklighet.
Hercule Poirot förekommer i 33 romaner och över 50 noveller. Agatha Christie skrev den sista boken om honom – Ridå – Hercules Poirots sista fall – redan på 1940-talet och det har spekulerats i om hon hade tröttnat på detektiven, men övertalades av förlaget att fortsätta skriva om honom på grund av hans stora popularitet. Själv ska Agatha Christie ha tyckt att den excentriske belgaren var olidlig.
Vem är Miss Marple?
Miss Marple – med förnamnet Jane och bosatt i den fiktiva byn St Mary Mead. Hon är en äldre, ensamstående och lite försynt vithårig dam, som ska vara inspirerad av Agatha Christies mormor. Den osannolika detektiven Miss Marple som gillar stickning, trädgårdsarbete och skvaller är en mästare på den mänskliga naturen och lägger märke till det ingen annan ser – och kan på så sätt avslöja mördaren.
Agatha Christie trodde aldrig att Miss Marple skulle bli lika populär som Hercule Poirot, men deckarläsarna gillade henne från första stund. Miss Marple ska också ha varit Agatha Christies egen favorit.
Miss Marple medverkar i tolv böcker och 20 noveller från 1927 och framåt. Sista boken Miss Marples sista fall gavs ut postumt, enligt författarens eget önskemål.
Råttfällan spelades rekordlänge på teatern
Råttfällan (The Mousetrap) – Agatha Christies mest kända pjäs har världsrekordet som det teaterstycke som spelats längst sammanhängande tid. Pjäsen hade premiär den 6 oktober 1952 och går sedan den 25 mars 1974 på St Martin’s Theatre i London. Råttfällan är nu uppe i över 27 000 föreställningar.
Pjäsen handlar om det unga paret Mollie och Giles som har startat ett hotell på herrgården Monkswell. Under ett snöoväder då fyra gäster och en förbipasserande resenär är fast på hotellet begås ett mord. Kriminalassistent Trotter som kommit dit för att varna för en mördare inleder jakten på brottslingen – vem som helst kan vara skyldig.
Publiken ombeds efter pjäsens slut att inte avslöja vem mördaren är och succépjäsen kan fortsätta att spelas år efter år.
Så många böcker har Agatha Christie sålt
- Agatha Christies böcker har sålts i över två miljarder exemplar – bara Bibeln och Shakespeare har större upplagor.
- Böckerna har översatts till minst 103 språk och är de mest översatta i världen.
- Tio små negerpojkar/Och så var de bara en är den mest sålda boken med över 100 miljoner exemplar.
- Dolken från Tunis utsågs 2013 till den bästa kriminalromanen någonsin i en omröstning av 600 deckarförfattare.
- Agatha Christie skrev sex kärleksromaner under pseudonymen Mary Westmacott.