Ingemar och Anne-Maries förvandling med second hand: ”Vi klär oss i vintage”
– Jag gick in med en svart labrador och kom ut med en gentleman, skojar Anne-Marie.
Ingemar Albertsson tar emot oss iklädd en rutig kostym med en röd blomma på kavajslaget. Blomman matchar den röda västen och en slips i röda toner. Till och med skorna i röd mocka är valda med omsorg.
Det är detaljerna som gör det – och Ingemar har koll på både dem och helheten.
– Det här är en av mina favoritkostymer som jag hittat på second hand, liksom resten av min klädsel, säger Ingemar och påpekar att hans signum är att matcha kläder och att bära väst.
Anne-Marie Lindstedt är lika elegant i kjol och en liten knäppt kofta, och även om det ser ut som om paret planerat sina outfits tillsammans råkar det bara vara så att de matchar varandra.
Jobbade på samma arbetsplats
Ingemar och Ann-Marie möttes mitt i livet när de jobbade på samma arbetsplats, mejeriet Arla. Han var teologen som blev reklamkille och värvades till mejeriet som informationschef. Hon var marknadschef på samma ställe och de hade ett tätt samarbete i sina roller på jobbet.
– Anne-Marie hade ansvar för mjölkpaketets framsida och jag för baksidan, den som alla satt och läste vid frukostbordet.
Till en början var deras relation med varandra strikt professionell och även om båda genomgick skilsmässor privat så kände de inte till varandras separationer. De var två olyckliga själar som satt på jobbet och dolde hur dåligt de verkligen mådde. Tills en dag när de var på väg hem från en konferens.
– Vi var överbelamrade med jobb och jag berättade att jag hade det lite jobbigt hemma eftersom jag var mitt uppe i en skilsmässa. Då berättade Ingemar att han också var i skilsmässa, och där bröts isen kan man säga, berättar Anne-Marie.
Hon var väldigt ledsen och såg skilsmässan som ett misslyckande. Hon bodde kvar i familjens radhus med sina femåriga tvillingpojkar.
– I efterhand kan jag ju se att allt så småningom blev till det bättre, ler Anne-Marie och ger Ingemar en blick.
Det här är Ingemar och Anne-Marie
Namn: Ingemar Albertsson, Anne-Marie Lindstedt.
Ålder: 72 år, respektive 64 år.
Bor: På Gärdet i Stockholm samt på landet utanför Västerås.
Familj: Anne-Marie har sönerna Emil och Axel, 33, samt barnbarnet Felicia, 4.
Aktuella som: Vintagemannen och Vintageqvinnan samt med bloggen Vintagemannen.se
Instagramkonton: @vintagemannen @vintageqvinnan @vintagemannensmat
Flyttade ihop
Anne-Marie och Ingemar började dejta och fann varandra på ett djupare plan. Då var de 36 och 45 år. Ett år efter att de blivit ett par flyttade Ingemar in i radhuset där Anne-Marie och hennes två söner bodde.
– Nej, du flyttade inte in – vi flyttade ihop, säger Anne-Marie och berättar att hon och Ingemar tömde huset på all inredning.
De målade om väggar och valde ut de finaste möblerna och sakerna ur bådas bohag. På så vis skapade de sitt gemensamma hem från start. Trots att pojkarna Emil och Axel var ganska små var det ingen dramatik kring den nya familjebildningen.
– Pojkarna kände mig redan som den roliga lekfarbrorn på mammas jobb. Jag hade en hörna full av leksaker som olika företag skickade till mig för att de ville ha reklam på baksidan av mjölkpaketen. Det fanns alltid något nytt att leka med när pojkarna var på besök, säger Ingemar.
Vid den här tiden var Ingemars klädkod den svarta reklam-looken. Han hade långt hår, skäggstubb och var stöpt i en form som många andra i reklambranschen. Anne-Maries jobbuniform var i neutral färgskala.
– Jag hade svindyra tröjor från fina gatan. De kostade mer än en hel kostym, berättar Ingemar.
När han fyllde 60 år befann sig han och Anne-Marie i Chicago. Det var där och då Ingemars mörka reklam-look sakta började förändras. Anne-Marie tyckte att Ingemar hade vuxit ifrån den där coola stilen med svarta kläder. Han hade lagt på sig rätt många kilo och blivit äldre. Hon tyckte i stället att han skulle klä sig efter sin egen ålder och köpte därför en hatt till honom i present. Kanske såddes ett frö hos Ingemar redan i den där hattbutiken.
När paret kom hem till Stockholm efter resan besökte de Nordiska museet som hade en utställning med temat dandy. Där fanns fem uppklädda dockor som besökarna kunde rösta på. Oberoende av varandra röstade Ingemar och Anne-Marie på samma docka. Dockans kläder kom från second hand- butiken Herr Judit.
– Under en promenad lite senare råkade vi gå förbi just den butiken, säger Ingemar.
Bytte stil
När paret gick in i second hand-butiken var Ingemar klädd som en reklamare, helt i svart och med halvlångt hår.
– Jag kom ut i en italiensk ulster i irländsk tweed, en Borsalinohatt och matchande halsduk. Allt för 800 kronor, mindre än vad mina jeans hade kostat. För att inte tala om min kavaj, säger Ingemar.
Förvandlingen från att vara en snobb med dyra märkeskläder till en modemedveten sprätt hade börjat och Ingemar slank allt mer ofta in i second hand-butiker. Men det fanns ett problem. Ingemar vägde nästan 100 kilo, vilket är betydligt mer än vad folk gjorde förr i tiden. Då var människor smalare och därför var det svårt för Ingemar att hitta storlekar som passade honom. Urvalet i second hand-butikerna var litet. Han bestämde sig för att gå ner i vikt för att komma i en kornblå kostym som han spanat in. Både han och Anne-Marie började äta mindre portioner och när Ingemar minskat nästan 20 kilo i vikt passade den kornblå kostymen perfekt. Den hänger nu i hans garderob, tillsammans med en rad andra klenoder från förr.
Färgglatt klädspråk
Ganska snart började även Anne-Marie att botanisera bland fina, gamla kläder. Det var som att hon hittade hem igen, till välskräddade snitt och glada färger.
– Under studenttiden lånade jag ofta kläder av mamma. Jag hade inte råd med annat och samtidigt gick det att hitta en rolig stil. Jag hade ofta färgstarka plagg och hittade en del fint i mammas garderob, säger hon.
När hon tog examen och började jobba på en stor konsultfirma fick hon rådet att skippa de där kornblå manchesterbyxorna som hon gillade att bära. Anne-Marie lydde rådet och bytte stil till byxor, kjol och kavaj i neutrala färger.
– Nu har jag hittat tillbaka till ett färggladare klädspråk igen. Jag har alltid gillat stickade plagg och letar ofta efter stickade koftor, tröjor, skidbyxor och funktionskläder i ylle. Något annat som både Anne-Marie och Ingemar uppskattar är exklusiva skor som går att hitta för en spottstyver i gott begagnat skick.
Lagar mat från olika årtionden
Ingemar och Anne-Marie visar runt i lägenheten på Gärdet i Stockholm och bakom dörrarna till klädkammare och garderober döljer sig rader av fina rockar, kostymer, västar, klänningar och byxor. Här finns också mängder av accessoarer som hattar, scarves och skärp.
Det nya intresset för vintagekläder och Ingemars nya stil väckte till en början muntra tillrop bland hans kamrater. De trodde att han klätt ut sig! Men så småningom var det tack vare en kamrat som Ingemars blogg Vintagemannen kom till.
– Min vän var själv en tidig matbloggare och skulle visa mig hur man gör när man bloggar. I en handvändning hade han skapat en ny blogg åt mig och frågade vad den skulle heta. Jag hade inte tänkt på något så jag kastade bara ur mig det jag kom på i stunden: Vintagemannen.
Med tiden har Ingemar skapat ett Instagramkonto med samma namn och senare har även Anne-Marie skapat kontot: Vintageqvinnan. Ingemar driver även kontot: Vintagemannensmat. Förutom att visa fina kläder från svunna tider testar paret också mat från olika årtionden.
– Vi har en stor samling av Husmoderns köksalmanacka, vi har nästan alla exemplar ända från 1933 när första utgåvan kom. Just nu äter vi mat från 30-talet minst en gång i veckan. Vissa årtionden bjuder på godare mat än andra. En dag i veckan letar paret fram ett recept ur de gamla kokböckerna. Maträtterna recenseras sedan på Instagramkontot.
– 50-talet var ingen hit, det var mycket halvfabrikat. Ett recept var exempelvis att blanda ihop två färdigköpta soppor, men 30-talet har börjat bra, säger Ingemar och visar det senast prövade receptet; grönsaker i buljong, bräckt skinka med legymer, samt fruktsallad.