Måns Zelmerlöw: Sex behöver inte betyda något alls
Måns Zelmerlöw mår bättre som singel
Ända sedan Måns Zelmerlöw deltog i Idol 2005 och vann Let’s dance 2006 har han gjort sig känd för att alltid vara glad och trevlig – en helyllekille och svärmorsdröm att luta sig mot.
En bild den numera 28-årige artisten själv varit med att skapa – och som förstärktes ytterligare under de tre somrarna som programledare för Allsång på Skansen 2011–2013.
– Jag har bidragit till det mycket själv, att en del tror att jag är mer eller mindre ofelbar. Men så är det självklart inte. Precis som alla andra har jag fel och brister, berättar Måns över en fika på Södermalm i Stockholm.
Kärlek och sex
I Kristoffer Triumfs podcast Värvet i somras avslöjade Måns att han varit otrogen på grund av sitt starka bekräftelsebehov från kvinnor.
– Jag ville visa att jag har fläckar också. Att jag precis som alla andra gör misstag. Det finns mycket som jag inte precis är stolt över. Jag har alltid tyckt att det varit kul att få bekräftelse av kvinnor och det har ju varit svårt att kombinera med ett förhållande. Så länge man håller på så ska man förstås egentligen inte vara i ett förhållande – även om sex inte behöver betyda något alls. Att älska någon är något helt annat för mig. Jag har verkligen tyckt om tryggheten att vara i ett förhållande, men samtidigt haft svårt att kontrollera den andra bekräftelsetörstande sidan, säger Måns.
Efteråt har situationen blivit ohållbar för Måns som mått väldigt dåligt.– En lång tid efter en otrohet är det total ångest. Sedan är man rädd för att förlora det man har och vågar inte vara ärlig med det. Jag försökte bättra mig, men insåg till slut att det är bättre att vara singel och leka av mig helt enkelt.Nu har Måns Zelmerlöws son fått sina namn!Läs mer
Fått terapi
Efter att tidigare också funderat på att gå i terapi tog han steget i våras och tycker sig ha fått bättre bukt med sitt bekräftelsebehov.
– Det är ju ett måste om man någon gång i framtiden vill bilda familj och få barn, säger Måns. Men då är det också viktigt att vara så redo man bara kan för den biten och det är jag inte ännu. När jag gick till samtalscoachen snackade vi om allt möjligt från yrkesliv till privatliv.
Efter avslutade förhållanden med först artistkollegan Marie Serneholt och senast Azra Osmancevic är Måns alltså singel. Tills vidare är det tvååriga labradoren Messi – döpt efter den argentinska fotbollsstjärnan – som öses med kärlek.
– Han är min familj just nu och det duger väldigt gott för mig. Det är heller inga problem att få hundvakt, trots att jag inte har några släktingar i Stockholm. Både mina föräldrar och min lillasyster bor kvar i Lund. Men jag har många vänner här och Messi är så snäll. En hel del av dem jag växte upp med har faktiskt flyttat hit också.
Ideellt arbete
Måns har tre, fyra kompisar som han träffar ofta, bland annat för att spela favoritnöjet tennis med flera gånger i veckan. Dessutom är de ett gäng på totalt 16 killar från Lund som fortfarande håller kontakten och träffas två gånger om året.
– Vi har något så enormt töntigt som en aktiespararklubb tillsammans, skrattar Måns. Roligt att vi lyckats behålla vår gemenskap. Jag är glad att jag har dem, det är viktigt med riktigt nära vänner i den här lilla nöjessfären.
På tal om tennis är Måns även vän med förre tennisstjärnan Jonas Björkman – som han driver stiftelsen Zelmerlöw & Björkman Foundation ihop med.
– Genom olika företagsevent samlar vi in pengar till tre skolor i Sydafrika. I år ska vi utöka med en skola i Kenya och en i Etiopien. När jag besökte min första skola 2012 möttes jag av ett nerbrunnet skolhus, elevtoaletter utan rinnande vatten och 70–80 elever i varje klassrum. Rektorn pratade också om hiv-problem och tonårsgraviditeter. Ändå träffade jag många ungdomar med stor framtidstro och hoppfullhet. Vi vill verka för en bättre värld för utsatta barn och ungdomar.
Det ideella arbetet att hjälpa andra människor har också hjälpt honom själv – både som artist och privat.
– Mina vistelser i Sydafrika har gett en helt annan bild på livet. Det blir inte på så blodigt allvar, säger Måns och tar en tugga av sin surdegsmacka.
Nere vid fötterna på golvet har Messi efter en stunds sökande på den perfekta platsen äntligen lagt sig till ro.
– Han följer med mig nästan överallt och lyssnar oftast på mig, fast ibland tar nyfikenheten överhand, ler Måns och får en bestämdare röst när han hämtar tillbaka vovven som har smitit in i kaféets kök.
Hoppas på vinst
Till Melodifestivalen blir det svårare för Messi att följa med – där kommer husse att stå på scenen som artist för första gången på sex år.
Måns var programledare 2010 med Christine Meltzer och Dolph Lundgren, samt skrev Erik Segerstedts och Tone Damlis låt Hello Goodbye 2013.
Men han har inte deltagit i tävlingen som artist sedan 2009 med Hope & Glory, som slutade på fjärde plats. 2007 blev Måns dessutom trea med sin stora genombrottshit Cara Mia.
– Melodifestivalen har betytt mycket för mig och jag har längtat efter att vara tillbaka. Jag älskar hela den här cirkusen. Har fått frågan flera gånger de senaste åren, men först nu är det en låt som verkligen känns rätt för mig. Heroes är storslagen och episk, den kan nå långt.Kanske hela vägen till vinst och att få representera Sverige i Eurovision Song Contest…– Klart att det vore svinroligt att ta hem finalen, jag har ju varit nära att göra det två gånger förut. I vilket fall är jag övertygad om att låten är en hit och det allra viktigaste är att jag kommer ut på turné i sommar.Måns Zelmerlöw på tjuvjakt – backades upp av polisLäs mer
Under våren kommer även ett nytt album – det andra sedan han återupptog den egna artistkarriären efter åren som programledare för ”Allsång på Skansen”.
– Det var fantastiskt kul och utvecklande att vara programledare för ett sådant stort och folkligt program. Det var något som gjorde att jag fick en bredare målgrupp. Jag kan absolut tänka mig att återkomma dit någon gång i framtiden, men nu vill jag fokusera på att bara vara artist. Vid förra plattan var det lite som att komma tillbaka på ruta ett. Folk förknippade mig knappt längre med sång. Så det var bara att kämpa lite extra.
Fick stort stöd hemifrån
Måns – som tidigare spelat i Grease, Footloose och Romeo & Julia – hade förra hösten och våren också huvudrollen i musikalen Spök på Cirkus i Stockholm.
Vilken bransch han skulle arbeta inom som vuxen bestämde Måns redan som liten.
Föräldrarna i den akademiska familjen – där pappa arbetar som läkare och mamma som forskare/professor – försökte aldrig tvinga på honom att gå samma bana som dem.
– De har alltid varit oerhört förstående och stöttande i mitt val att bli artist. Samtidigt har de tyckt att det är viktigt att ha en utbildning att falla tillbaka på. Fast nu blev det inte så att jag skaffade en sådan ändå. Efter att ha läst naturvetenskap på gymnasiet kom jag in på Idol och sedan har det bara rullat på.
Dit var det hans bästa vän Felix som fick honom att söka.
– Första året försov jag mig och missade uttagningen i Malmö, men 2005 var jag på plats och ställde mig i kö halv sex på morgonen. Och sedan gick det ju bra. Att jag blev femma totalt i finalen är jag väldigt nöjd med i efterhand. För egentligen sjöng jag falskt och hade även dålig hållning, jag skäms över att se bilder därifrån i dag, haha.
Som liten lärde sig Måns både att spela gitarr och piano.
– Mamma tvingade mig ibland att uppträda när vi hade gäster hemma. Hon tyckte att jag var duktig och var säkert lite stolt. Fast jag var inte alltid lika förtjust i det…
Innan Måns slog igenom på allvar hann han arbeta som städare, servitör, i en djuraffär och som reseledare.
– Jag trivdes bra på restaurang och hade funderingar på att bli krögare ett tag. Däremot var städyrket inget för mig. Det var alldeles för tidiga morgnar, haha.
Fakta Måns Zelmerlöw:
Namn: Måns Zelmerlöw.
Född: 13 juni 1986 i Lund.
Familj: Mamma Birgitta, pappa Olle, lillasyster Fanny. Är singel och har en labrador som heter Messi.
Bor: Lägenhet på Kungsholmen i Stockholm.
Intressen: Bollsporter, löpning, musik, resor och min hund förstås.
Aktuell med: Deltar i Melodifestivalens fjärde deltävling i Örebro den 28 februari med låten ”Heroes”.
Av Joakim Löwing