Estrella fyller 65: Här är chipsens historia i Sverige
Kombinationen är lika enkel som naggande god. Tunt skivad potatis som friteras, smaksätts och som går att äta med fingrarna. Det råder olika bud om ursprunget. Rätten Potatoes fried in slices or shavings finns med i William Kitchiners The Cooks Oracle (1817) . Även kocken George Crum har pekats ut som chipsens skapare. Han ska ha friterat sin variant på en restaurang i Saratoga Springs sommaren 1853. Vid den tiden och in på tidigt 1900-tal var chipsen inget snack. Det var ett tillbehör i den breda potatispaletten.
– Man åt det till mat, säger måltidsforskaren Richard Tellström.
Fritösens ankomst 1929 förenklade förutsättningarna. Strax efteråt uppfanns en sorts vaxade förpackningar som förlängde hållbarheten och ökade distributionsmöjligheterna. Chipsen blev snart en del av en minglande barkultur i USA. Och det beteendet färdades över Atlanten och influerade svenskt umgängesliv.
– Snacksätandet drar igång med cocktailumgänget. Men dricker lättgrogg och äter cashewnötter och umgås i salongen istället för vid matbordet. Det är ett friare umgänge som är villkoret för snackset, säger Richard Tellström.
Men det är företaget Estrella som tar chipsen till Sverige. Eller närmare bestämt företagets grundare Folke Andersson. En selfmade man från Dalsland som grundlagt en förmögenhet på att, bland annat, importera bananer från Sydamerika. "Banankungen" ska ha smakat chips på en boxningsmatch i Madison Square Garden, New York 1957 och blivit golvad. Han tog idén till Sverige och började tillverka potatischips i Alingsås.
1967 introducerar grillchips
Nu började Estrella förse svenskarna med chips och popcorn. 1967 kom nästa smakrevolution. Grillchipsen, med smak av lök, introducerades och har inte försvunnit ur sortimentet sedan dess. Sedan dess har fler smaker lanserats undan för undan. Några har etablerat sig, andra har slagits ut.
Valde bort gräddfil
På sent 80-tal ville Estrella slå sig på något helt nytt influerade av internationella smaken au gratin. Produktutvecklarna började testa sig fram till en svensk variant som, likt potatisgratängen, skulle kombinera en mejeriprodukt och lök. Grädde gick bort, yoghurt gick bort men gräddfilen föll smakpanelerna på läppen.
– Ingen snackskrydda hade fått så höga poäng i våra smaktester innan. Den var helt rätt i tiden och helt rätt för våra svenska smakpreferenser, kommenterar Inger Gustavsson, Produktutvecklare på Estrella som var med vid utvecklingen 1988.
Efter att ha sonderat folkopinionen valdes gräddfil och lök bort mot det mer internationellt klingande namnet Sourcream and onion. En storsäljare både då och nu.
Rent smakmässigt har det varit en lång resa sedan potatischipsen introducerades i Sverige. Idag finns till exempel varianter gjorda av linser och bönor och ett lyxigare segment som signalerar småskalighet och närodlat. Allt flyger inte.
– Vi har lite olika värderingar vad mat ska få sin syra av, säger Rickard Tellström.
– Den där brittiska varianten med med vinäger har till exempel aldrig slagit stort. Det är en syra vi inte gillar.
Chipsvännen Richard Tellström menar att den svenska konsumenten gärna testar en ny smak samtidigt som han eller hon tar den gamla favoriten också. Så det finns utrymme för tillverkarna att testa kombinationer under en avgränsad period. Som till exempel en julig smak eller en kombo som knyts till ett populärt tv-program till exempel. Men även om vi är öppna för nytt så har vi våra favoriter.
– Min favorit är lantchipsen, hårda och inte så hemskt mycket smak. Men det är för att jag är en dippare. Men jag är inte nödbedd när det kommer till chips.
”Banankungens” våldsamma öde
Folke Andersson, som alltså var pionjär på den svenska chipsmarknaden, flyttade till Sydamerika redan 1948 och startade flera fruktodlingar där. Han bodde i staden Esmeralda i Ecuador och gjorde avtryck. 1958 lät han bygga en fotbollsarena som än idag bär hans namn Estadio Folke Andersson. Fattigpojken från Ödskölts socken blev med åren väldigt välbärgad. 1968 hittades han dock mördad i sitt hem, berättar GT. Mordet är ännu olöst.