Så julpyntar du hemmet på klassiskt vis
De flesta kan nog hålla med om att det finns något tryggt i att varje år äta samma julmat och titta på Kalle Anka på tv.
Men även i juldekorationerna sitter mycket historia. Så att köpa den där granen och hänga upp julstjärnan och ljusttakarna ger även det en känsla av trygghet.
Vill man ytterligare förstärka den nostalgiska känslan i hemmet kring jul, kan det vara en idé att satsa på juldekorationer i klassisk stil. Ja, helt enkelt sådant som svenskar i generationer har pyntat sina hem med.
Så vad är då det? Låt oss börja med julbocken.
Julbocken har länge haft en given plats i hemmet
Bocken är en mycket gammal svensk tradition som går att härleda ända tillbaka till asatron där åskguden Tors vagn drogs av två bockar. Under juletid fick bocken en central roll på 1700-talet då ungdomar, utklädda till bock, gick runt på gårdarna och sjöng visor. Under 1800-talet förändrades traditionen och det blev i stället så att bocken delade ut julklapparna så som tomten nu gör.
Vill man dekorera i klassisk stil bör man ha julbocken med. Men vill man inte putta ut tomten, kan man nöja sig med att låta julbocken stå som prydnad vid dörren eller varför inte hänga i granen. Förslagsvis dekorerad med ett vackert rött sidenband.
Julhalm fanns på golven
På tal om bocken – halm har under lång tid varit ett viktigt inslag i julfirandet. Halm breddes ut över golven hemma i stugorna och man kunde både roa sig med att leka med halmen, men också skapa olika figurer. Halmkronor var populärt och sattes upp som prydnad i taken.
Julhalmen minskade i populäritet under 1800-talet, och det berodde nog mycket på brandrisken ...
Däremot finns fortfarande fina figurer i halm, som änglar, som kan hängas i granen för en vacker, klassisk känsla.
Julgranen stod i centrum redan på 1800-talet
Många av våra svenska jultraditioner härstammar ifrån Tyskland, som till exempel granen. I slutet av 1800-talet var granen utbredd och fanns i både koja och slott.
I dag använder många plastgran, men vill man få till den där klassiska känslan i sitt hem är en äkta gran att föredra.
Pappershjärtat klipptes av H.C Andersen
Visste du att det första kända julhjärtat klippts och veks av författaren H.C. Andersen på 1860-talet? Det förvaras i dag i hans födelsehem i Odense.
Broderad bonad prydde gråa väggar
I bondesamhället, i de enklare hemmen, var väggarna nakna och inte särskilt roliga att titta på, särskilt om vintern när mörkret la sig över stugorna. För att liva upp, särskilt kring jul, började folket göra färgstarka bonader med vackra motiv som sa något om dåtidens seder och föreställningar.
I dag har många ärvt bonader från gamla släktingar, men har man inte den turen finns de kanske att fynda på loppisar eller köpa nya.
Julkula
Julkulor har en självklar plats i granen och har så haft ända sedan1860-talet. Men hur de kom till är en rolig slump. De tillverkades nämligen i en glasfabrik i liten stad i Tyskland som heter Lauscha redan på 1600-talet. Glasfabriken var känd för att tillverka ögonproteser men år 1597 började de alltså göra enkla, runda glaskulor som inte passade ögonhålor utan julgranar.