Inspiration från Mittens rike – inred med kinesiska former och färger
Ända sedan antiken har Europa haft handelsförbindelser med Orienten och det är på så vis varor som kryddor kom hit. Även kaffe, te, choklad, bomulls- och sidentyger och inte minst porslin importerades i stora mängder med kulmen under 1700-talet.
Se också: 5 saker du inte visste om kaffe
Kina var trots detta i äldre tider ett slutet land, vilket så klart spädde på längtan efter det exotiska. Som bekant är gräset alltid grönare på andra sidan och fascinationen ledde under 1600-talet till fantasiföreställningar om Kina som ett paradisiskt idealland där ett lyckligt folk levde i ständig sommar. Den bild som målades upp visade harmoniska kineser klädda i färgglada sidentyger, drickande te ur porslinsskålar i prunkande trädgårdar med flygande Fenixfåglar.
Kineseri
Västerländsk efterbildning av kinesiska motiv, dekorer och former. Förekom redan under början av 1600-talet, exempelvis inom tapetmåleri, men fick sin kulmen inom konsthantverket omkring 1700-talets mitt. Det är inte alltid förlagan är rent kinesisk, i vissa fall kan den exempelvis knytas till Japan.
Lustslottet Trianon de Porcelaine i kinesiserande stil
I den europeiska överklassen och i hoven i synnerhet uppstod en längtan att lämna den strikta vardagen och fly in i den kinesiska fantasivärlden. Platser för lek var lustslotten, som därför kom att uppföras i kinesiserande stil.
Först ut var man i Frankrike, där arkitekten Louis Le Veu (1612–70) ritade lustslottet Trianon de Porcelaine i Versaillesparken. I likhet med den berömda kinesiska pagoden i Nanjing fick byggnaden ett blåvitt porslinstak, eller snarare plattor av bly som var målade för att efterlikna porslin.
Allt som den franske kungen lät bygga ville alla andra kungligheter och furstar ha.
Runt om i Europa planerades för otaliga lustslott i kinesiserande stil, eller åtminstone för någon form av trädgårdspaviljong med kinesiska drag. De tyska furstarna gjorde allt för att återskapa den franska förebilden och i Tyskland fick den kinesiska stilen överlag stort fäste.
Lustslottet Kina slott byggdes vid Drottningholm
Ett av de främsta exemplen finns i parken vid slottet Sanssouci där Fredrik II (1712–86) under mitten av 1700-talet lät uppföra ett kinesiskt tehus. Hans lillasyster Lovisa Ulrika (1720–82) kom till Sverige 1744 då hon gifte sig med Sveriges kronprins Adolf Fredrik (1710–71). År 1753 fick hon det så kallade Kina slott vid Drottningholm i födelsedagspresent av sin make. Men lustslottet var byggt i trä och efter endast tio år var byggnaden svårt angripen av röta.
Eftersom slottet blivit kungaparets favoritplats under somrarna byggdes ett nytt Kinahus av sten, vilket finns kvar idag och hör till Europas finaste 1700-talsskapelser och monument över europeisk chinoiserie.
François Bouchers målningar inspirerade hela Europa
Omkring 1700-talets mitt, under rokokon, kulminerade Kinaintresset. Inredningarna var inte rent kinesiska i sitt uttryck, vilket inte bör ses som okunskap hos den tidens arkitekter och inredare. Tanken bakom kineserierna var knappast att exakt kopiera, utan snarare att skapa en fantasifull iscensättning av ett exotiskt ideal. Resultatet blev därför vanligen en blandning av rokoko, chinoiserie och importerade kinesiska detaljer. Särskilt populära blev målningar och dörröverstycken med kineserier av den franske mästaren François Boucher (1703–70) vars målningar blev en källa till inspiration över hela Europa.
För att ge miljöerna den rätta inramningen kläddes väggarna med importerade kinesiska papperstapeter, gärna med mönster av en prunkande trädgård. Möblerna smyckades med kinesiska dekorer och ornament, eller tillverkades efter förlaga från det fjärran landet. Konsolbord kunde utformas med palmstammar som bar upp bordsskivan, medan drakar och kinesfigurer dök upp på spegelkrön. Importerade möbler av bambu blev en trend, liksom möbler och föremål med lackarbeten.
Även under det sena 1700-talets nyklassicism fortsatte Kina att inspirera. Ett vackert exempel finns i den romantiska parken Liselund på danska Møn. I trädgården uppfördes en paviljong som fick namnet China, men också ett säreget lustslott. Ett av rummen dekorerades med en apa som sitter på en bambustav omgiven av palmer och bambuspaljéer. Interiören är verkligt elegant och räknas av många som en klar 1700-talsfavorit.
1800-talets inredningskonst och arkitektur lät sig också influeras av det kinesiska kulturarvet. Alltifrån porslin till möbler och hela hus gavs kinesiskt inspirerade former och dekorer.
Klassiska tempel
Pagod är en europeisk benämning på en tempelbyggnad i Kina och Japan, ofta indelad i våningar med separata takfall, som upptill avslutas med ett avsmalnande torn.
Willow för Rörstrand och Gustavsberg
Servismönstret Willow, som avbildar ett pagodlandskap med det kinesiska trädet tårpil, är ett av 1800-talets mest populära och ett av världens mest kända mönster. Det var i produktion hos många europeiska porslinsfabriker, i Sverige hos Rörstrand och Gustavsberg, där det tillverkades 1880–1901 och från 1916 ända fram till 1958.
En arkitektonisk 1800-talspärla återfinns i nöjesparken Tivoli i Köpenhamn. Där står den välkända Pantomimteatern från 1874 i utpräglad kinesiserande stil.
Carl Hörviks blombord eftertraktat
Ett halvsekel senare, under det stilsäkra 1920-talet, utgjorde återigen den kinesiska formvärlden inspirationskälla till formgivareliten.
Till de namnkunniga svenska konstnärerna hör Carl Hörvik (1882–1954), som i början av 1920-talet ritade ett häftigt blombord av gjutjärn med kinesiserande dekor. Bordet visades på Jubileumsutställningen i Göteborg 1923 och är idag hett eftertraktat på marknaden.
Fascinerande arbeten
Föremål som är överdragna med flera lager lack, eller helt utförda av lack, var vanliga i Östasien. Små importerade lackarbeten från Kina och Japan blev till inläggningar i fanermöbler, medan stora föremål ofta fungerade som dyrbara diplomatiska gåvor. Européerna fascinerades tidigt av glansen och slitstyrkan i den östasiatiska lacken, som framställdes av saften från det ostasiatiska lackträdet Rhus vernicifera eller verniciflua.
De importerade lackarbetena var mycket eftertraktade, vilket i Europa ledde till mer eller mindre lyckade imitationer. Försöken att tillverka inhemska lackarbeten var många och ett europeiskt surrogat baserat på shellack experimenterades fram. I Paris tog bröderna Martin patent på en speciellt lyckad lack, formulan och tekniken kallas Vernis Martin. I Frankrike hade mästarna redan under 1600-talet fäst asiatiska lackpaneler på påkostade möbler och under 1700-talet var det inte ovanligt att asiatisk lack kombinerades med inhemskt tillverkad på en och samma möbel.
Vår tids inredare arbetar också gärna med kinesiska former, mönster och dekorer. Många av världens främsta tapettillverkare, som Thibaut, Designers Guild, Colefax & Fowler, Sanderson och Cole & Son har populära kollektioner med kinesiskt tecknade 1700-talsmönster. Längtan till drömmarnas land verkar vara beständig.
