Därför använder vi påskfjädrar
Att påsken har med Kristi lidande på korset att göra är välbekant. Men frågan om hur färggranna fjädrar letat sig in i firandet är lite svårare att klura ut. Enligt etnologen Nils-Arvid Bringéus hör de färggranna fjädrarna dock i hop med det traditionella påskriset. Enligt teorin så ville man helt enkelt ge riset lite färg och lyster. Och eftersom det inte fanns utslagna blommor och blad så pass tidigt på året så använde man färggrant pynt. Till exempel fjädrar.
Risningen skulle för övrigt påminna om Jesu lidande till en början och skedde mestadels på långfredagen.
”Redan 1703 finns risningen omnämnd som ett sätt att påminna om Jesus lidande. Risningen skedde i regel på morgonen eller natten och många varianter har förekommit: den som gick upp först kunde till exempel piska de ännu liggande”, skriver Institutet för språk och folkminnen i en sammanställning.
Mindre kommunala fjädrar
Med åren har risningen minskat men påskriset bestått. Och i våra dagar har påskfirandet även blivit en kommunal angelägenhet. Det vill säga att städer och samhällen pyntar gatumiljön. Ofta påhejade av köpmannaorganisationerna som vill locka folk till centrum.
Den traditionen lever än i dag men inslaget av fjädrar i gatubilden har minskat. Anledningen är att djurrättsorganisationer slagit larm om att produktionen kan innebära djurplågeri i de fall där fjädrarna rycks från levande fåglar.Enligt Djurens Rätts kartläggning gällande påskfjädrar i den svenska handeln kommer de nästan uteslutande från kalkoner i USA. Plockning av levande fåglar strider mot både EU:s direktiv och Europarådets konvention för djur i livsmedelsproduktion. Trots förbudet så har fall ändå dokumenterats både inom och utanför EU under de senaste åren.
Gör eget påskpyssel
Djurens Rätt gjorde en kartläggning inför påsken 2017 som visade att i princip alla påskfjädrar som säljs på den svenska marknaden fortfarande kom från fåglar, skrev de i ett pressmeddelande.
De senaste åren har flera kommuner bestämt sig för att skippa fjädrarna i gatumiljö. 2017 var det över 40 kommuner på den listan, enligt Djurens Rätt.
Moa Richter Hagert, kommunikansansvarig på Djurens rätt, menar att för den som vill ha fjädrar i påskriset så är syntet att föredra.
– Tidigare har det bara varit fjädrar från fåglar. Men det står tydligt på förpackningen att det är syntetiska fjädrar.
Alternativet är att göra eget påskpyssel. Djurens Rätts egna förslag på hur du gör fjädrar i tyg och färgglada trådägg hittar du till exempel här.
– Det är egentligen bara fantasin som sätter gränser, säger Moa Richter Hagert.