Experternas tips: Så lyckas du rensa hemma
Mette: ”Jag samlade på minnen”
Det var den vuxna dottern som inspirerade Mette Munk, 47, till den stora röjningen. I varje fall var det hon som föreslog sin mamma att titta på en Netflix-serie med tips om hur man städar och rensar ut hemma.
Mette blev fascinerad. I så hög grad att hon i dag har ett hem där kläderna i garderoben är rullade eller vikta och inte som tidigare – lagda i staplar.
– Det blir mer överskådligt, berättar hon.
Hon har rullat ihop nästan alla sina plagg och lagt dem i papplådor på hyllorna som är lätta att dra ut: blusar, tröjor, strumpor, underkläder och handdukar – allt är rullat.
– Det här fungerar så bra för mig att jag har gått ”all in”, säger hon.
Mette ägde fram till 2016 en dansskola tillsammans med sin partner och pojkvän. När de separerade övertog han skolan.
– Jag hade haft det mycket stressigt, i tio år jobbade jag 60 timmar i veckan. Ovanpå det reste jag de flesta helger. Jag var verkligen trött, säger Mette som reste till Thailand och gick en yogalärare-kurs.
Efter det fick hon ett erbjudande om att resa till Frankrike för att jobba på ett vinslott. Det var berikande att komma hemifrån och när hon återvände hem kände hon sig rotlös.
– Jag led av stress för jag kunde inte känna fast grund under fötterna. Jag började glömma saker och fick migrän. Jag behövde fasta ramar. Ett jobb med struktur och med en chef. Tidigare hade jag varit i försäkringsbranschen och jag hade turen att få ett jobb där igen.
För att ha en identitet höll jag fast vid prylarna
Hon fick en lägenhet i hjärtat av Köpenhamn.
– Jag har flyttat så mycket i mitt liv och på ett sätt blev alla mina saker och möbler min historia. För att ha en identitet höll jag fast vid alla prylarna. Det var allt möjligt gammalt skrammel: min mormors lackskor, gamla böcker och så vidare. Jag har en psykoterapeut-utbildning, så det var intressant att uppleva det här mönstret. Jag hade blivit den som samlade minnen för hela familjen. Varför? Jag behövde helt enkelt städa ut saker såväl som invanda mönster.
Tar sin tid
Mette satte igång med en process där hon tog ställning till allt i tur och ordning.
– Jag lade alla mina kläder på soffan. Det var mycket och dessutom i olika storlekar. Jag delade in allt i kategorier och varje gång jag tog upp något frågade jag mig själv: Gör denna mig glad? Om inte, så behövde jag den inte längre. Så småningom har det blivit ett förhållningssätt i vardagen för mig.
En del saker har Mette sålt. Andra har hon skänkt till välgörenhet eller gett bort till bekanta. Processen är inte avslutad, hon har fortfarande många böcker, ett skåp fullt av fotografier och ett annat med papper från studietiden.
– Det finns mer arbete, men det får ta sin lilla tid.
Mettes dotter stöttar sin mor och har själv blivit inspirerad att se över alla sina saker.
– Överblicken man får när man rensat ut ger energi. Även för mig har det blivit ett nytt sätt att förhålla mig till tingen i vardagen. Jag tror att många av oss är överstimulerade för att vi ska göra så mycket samtidigt. Därför är det lugnande på ett meditativt sätt att göra en sak i taget. För mig kan det vara att tömma tvättmaskinen eller att vika mina handdukar. Jag har också blivit en medveten konsument. Jag vet hur jag väljer det jag köper, för jag tar ställning. Därför samlar jag inte längre saker på hög. Saker jag ändå inte kommer att använda.
Mettes bästa råd:
- Dela upp allt i kategorier – annars kan det bli oöverskådligt att förhålla sig till.
- Tänk på att det är en stor mental process. Man blir trött, så ha tålamod.
- Förlåt dig själv om du inte klarar att släppa några av dina saker.
- Bor ni flera på samma adress, så visa respekt för varandras tempo och beslut.
Ursula: ”Hela huset var fullt av prylar”
När Ursula och hennes familj flyttade från ett litet hus på landet, till ett betydligt större i flera plan, fick de möbler och husgeråd av vänner och bekanta eftersom de nu plötsligt hade så mycket utrymme att fylla …
– Men det blev för mycket och till slut var huset fullproppat. Sakerna tog upp så mycket plats, och även mycket av ljuset försvann, berättar Ursula Dietrich-Pedersen, 52, som jobbar med fortbildning inom vård och omsorg.
För ett år sedan hjälpte Ursula sina föräldrar att flytta från sitt hus till ett serviceboende. Det innebar en genomgripande utrensning.
– Jag vet att det var svårt för dem, saker man samlat på sig under ett helt liv är ju så förknippade med minnen. Men jag blev också irriterad, för de ville spara så mycket. Alltför mycket, tyckte jag. Det är ju ett typiskt tecken, att när man irriterar sig på något hos andra, då är det som regel något man känner igen hos sig själv.
Efterhand blev Ursula trött på att inte hitta bland alla saker hemma.
Jag upptäckte att jag hade sju mascaror
– Min familj hade länge sagt till mig att vi måste rensa ut. Och sönerna ville inte att jag ska spara saker åt dem, de vill själva välja vad de vill skaffa när de flyttar hemifrån. De har ju rätt. Jag måste bara acceptera det, konstaterar Ursula.
Ger bort saker
Så Ursula satte igång med en rejäl rensning. Först sorterade hon möbler. Några sålde hon på nätet, andra lämnade hon till Röda Korset. Sedan blev det dags för allt som fanns i skåpen.
– Hobbyartiklar, ullgarn som jag trodde att jag skulle sticka något av, för att inte tala om böcker. Vi hade så mycket av allt! Jag upptäckte att jag hade sju mascaror och jag har svårt att bara slänga saker som är fullt användbara. Så nu lägger vi fram sakerna och säger åt alla som kommer hem till oss att det är fritt fram att ta.
I dag har allt sin givna plats i familjens hus. Ursula vet var allt finns och röjningen har skapat ljus och rymd. Hon har också skapat plats åt en länge efterlängtad syhörna och en massagebänk i sovrummet.
– Jag har haft många sammanbrott på vägen i min rensning. Ibland kändes det som om jag höll på att svimma av utmattning. Det är så mycket känslor förbundet med sådant här. Man blir väldigt trött av alla beslut man ska ta.
– Det jag haft svårast för att släppa är saker som jag aldrig använt. Saker som jag hade planer med när jag köpte dem.
”Jokerskåpet”
Ursula har ett litet trix. Hon har magasinerat sådant som hon vill ha kvar för framtiden.
– Det är inte speciellt dyrt och det hjälpte mig att komma igång och skapa luft. Dessutom har jag ett skåp jag kallar ”jokerskåpet”. Där samlar jag sådant jag inte har framme, men inte heller kan slänga. Det kan vara en docka jag ärvt från min farmor, eller ett litet keramikfår med pingla som vi tog fram när pojkarna var små och behövde tröst.
För Ursula har rensningen betytt att hon fått mer energi över till att göra andra saker, men det har också ändrat vissa mönster i familjen:
– Mina söner har börjat komma ut ur sina rum och ner i vardagsrummet. Nu finns det gott om plats där och de tycker om att vi kan umgås hela familjen i samma rum. Sedan får de ha det hur roddigt de vill i sina egna rum, det är upp till dem. Så måste det få vara, tycker jag.
Ursulas bästa råd:
- Acceptera att det tar tid att röja och rensa ut. På längre sikt frigör det mer tid åt dig.
- Be om hjälp, både praktiskt och känslomässigt. Det finns saker som är svåra att göra sig av med.
- Fira dina segrar. Bjud hem folk och visa hur mycket du fått gjort, eller ta ett foto och visa vänner eller kollegor.
– Om du ska sälja saker, sätt ett lågt pris så blir du snabbare av med dem, säger Ursula som numer lever i ett ljust och luftigt hem.
Pia: ”Jag gav bort en sak varje dag”
Vad gör man när man inte kan motstå de små orange extraprislapparna, älskar loppisfynd och har samlat på sig så mycket prylar över tid att skåp och förråd bågnar? Pia Vestergren, 58, hittade en originell lösning: Varje dag under ett år gav hon bort en sak.Hon skrev annonser på Facebook där hon upplyste om att det var gratis och bara att komma och hämta.
I dag är Pias radhus prydligt och hon har koll på alla ägodelar, även om det samlas nya små ”högar”, som hon säger.
I Pias klädkammare finns en lång öppen hylla, med 150 plagg prydligt vikta i olika staplar. Det är kläder som Pia och hennes syster har lagt ut till försäljning på annons.
Pengarna de får in ska så småningom användas till en gemensam resa. På så sätt finns det ett tydligt mål med arbetet de lägger ner på att fotografera kläderna, beskriva plaggen, besvara frågor från presumtiva kunder och skicka iväg paket till köparna.
– Jag är samlare och kan inte låta bli att köpa sådant som har extrapris. Jag kan mycket väl köpa något bara för att upptäcka att jag redan har fem likadana prylar hemma, berättar Pia, som är fitnessinstruktör.
Många loppisfynd
Det var förra året som Pia bestämde sig för att ge bort saker via Facebook.
– Varje fredag körde jag till en loppis med de saker som inte hämtats. Och jag var bestämd, även om jag måste erkänna att jag flera gånger hade svårt att motstå att köra hem igen med en del av sakerna …
Husgeråd, böcker, kläder, badrumskorgar – kort sagt allt mellan himmel och jord åkte ut ur huset.
När året var slut hade hon gjort sig av med många av sina saker.
– Men det fyller på sig igen. Att handla är min last helt enkelt. Jag älskar att göra fynd, även åt andra, förklarar Pia, som inrett sitt hem med fina loppisfynd som hon själv har slipat och målat.
En vacker ram med guldkant i vitrinskåpet är också ett loppisfynd.
Att handla är min last helt enkelt
– Många av mina möbler har jag köpt hos Röda Korset eller i kyrkans loppis. Det är också där jag lämnar de saker jag inte lyckas sälja eller ge bort. Det ger mig så mycket positiv energi att veta att sakerna kommer till användning någon annanstans. Det blir man glad av och så är det skönt att äntligen ha fått kontroll över vad jag har i mitt hus.
Men det finns saker hon aldrig kommer att skiljas från.
– Min bror är snickare och har gjort några mycket fina saker åt mig. Dem behåller jag för alltid. Jag har också några konstböcker som jag aldrig skulle drömma om att göra mig av med. Varje år har jag målat ett porträtt av mitt barnbarn och dem behåller jag tills han är tillräckligt gammal för att få dem själv.
Pias bästa råd:
- Se till att få en överblick över vad du har i dina gömmor. Du kommer att märka att du har mer än du tror.
- Börja uppmuntra dina gäster att ta något med sig när de går.
- Ha ett mål med vad pengarna du får in genom att sälja en del av sakerna ska användas till. Det motiverar dig.
Av Rikke Hast
Svensk bearbetning: Lisbeth Mattsson