Experten: Därför tvättar du för mycket – det ska du göra i stället
Erik Klint, doktor i miljösystemanalys, tipsar om hur du kan tänka för att göra skillnad och minska dina utsläpp av mikroplaster.
I en ny studie vid namn “Pro-environmental behaviour is undermined by disgust sensitivity: The case of excessive laundering” har forskare vid Chalmers tekniska högskola i Göteborg valt att granska tvättvanor ur ett psykologiskt perspektiv. De ser på hur starkt vi identifierar oss som miljömedvetna människor och på hur lätt vi känner känslor av äckel.
Detta är två underliggande drivkrafter som hamnar i direkt konflikt med varandra, konstaterar Erik Klint, doktor i miljösystemanalys, som med kollegorna Gregory Peters och Lars-Olof Johansson, står bakom studien.
– Den starkaste målkonflikten vi ser är motsatsen mellan miljöidentitet och äckelkänslighet. Det kan tyckas vara att sparka in öppna dörrar. Klart jag tvättar något om jag tycker det är äckligt, men äckelkänslighet är mer subtilt, reglerar social interaktion, som vilka personer vi vill närma oss och hålla på avstånd.
Tvättning har stor miljöpåverkan
Problemet är att vi tvättar mer än någonsin, men att de rena kläderna kommer med en kostnad för miljön.
I Sverige är vi väldigt känsliga för lukt
Av de globala utsläppen av mikroplaster kommer 16–35 procent från tvättning av syntetiska fibrer. Tvättmedel bidrar dessutom till övergödning och miljön påverkas av energi- och vattenanvändningen. Erik förklarar att vad som äcklar människor skiljer sig inom olika kulturer.
– I Sverige är vi inte så känsliga för fläckar, men väldigt känsliga för lukt. Om någon luktar starkt av svett när du går på en buss kommer du att undvika att stå bredvid den personen. Det är en regleringsfunktion som ur ett evolutionärt perspektiv kommer av att man ska skydda sig själv mot smitta och från att associeras med fel individer.
Som exempel på hur det skiljer sig mellan olika kulturer berättar han hur man tänker i Brasilien.
– Där skulle du aldrig tvätta dina byxor med dina sängkläder eller med en bordsduk, medan här i Sverige slänger vi in vad som helst i en maskin så länge det är 40 grader och mörka färger. Där är det viktiga att inte blanda kläder som används utanför huset med sånt som används inne i huset.
Mer äcklad – mer tvätt
Rädslan att uppfattas som ofräsch med smutsiga kläder vinner ständigt över viljan att minska tvättandet för att skona miljön.
– Det finns två oberoende påverkansvägar. Ju mer miljömedveten du är, desto starkare miljöidentitet du har, desto färre tvättar kör du per vecka. Men ju mer äckelkänslig du är, desto fler tvättar kör du per vecka. Om vi ställer de målen emot varandra tyder allt på att äckelkänslig-heten vinner, för den är en stark evolutionär drivkraft, medan miljötänket bara är en moralisk argumentation.
Eriks tips: Tvätta måttligt, men var inte dumsnål
- Reflektera över ditt egna beteende. Av vana tar du kanske av dig dina kläder och slänger dem i tvättkorgen, fast de inte ens är svettiga eller vidare smutsiga. Om du i stället kan vädra dina kläder ibland och ta bort en fläck för hand kan du minska mängden tvätt markant.
- När du väl ska tvätta, tvätta ordentligt. Håll inte på att tvätta i ekoprogram med bara kallvatten. För om det leder till att fläcken inte går bort, att du slänger plagget och köper nytt i stället, eller måste tvätta det igen, är det betydligt värre för miljön än att köra en ordentlig tvätt och bli av med smutsen.
Erik berättar att man brukar prata om olika aspekter av äckel.
– Först smittoaspekten, att vi inte vill ha bakterier och virus som kan finnas i smutsiga miljöer. Blir du äcklad när du ser hundbajs beror det på att du vet att det innehåller skadliga bakterier, säger han.
– Sedan finns även den moraliska aspekten: jag vill inte associeras med människor med tveksamt moraliskt beteende, för det kan minska min ställning i samhället.
Många har för sig att man nollställer kläderna genom att tvätta dem, men grundvärdet, vad de är ute efter, är inte nödvändigtvis är att kläderna ska vara extremt rena, utan att illusionen av att de byter kläder mellan dagar upprätthålls.
– Om du skulle ha på dig en skjorta en dag, gå hem, tvätta den och sedan ta på den igen morgonen efter, skulle ändå något skava. Du vill inte framstå som någon som använder samma kläder varje dag. Där blir det ett feltänk, säger Erik.
Han fortsätter:
– Du använder tvätten för att ge dig själv en fördröjningseffekt innan du använder samma plagg igen. I stället kan du hänga upp t-shirten eller skjortan och vädra den ett par dagar, så uppfyller du ändå funktionen av att byta kläder varje dag, avslutar Erik.