Vintertrött eller sjuk på riktigt? Så vet du när du ska söka hjälp
Att vara trött ibland är naturligt, särskilt så här på vinterhalvåret. Det beror på att vår biologiska klocka inte hänger med när dagarna är korta och dagsljuset lyser med sin frånvaro. Hjärnan är beroende av ljus för att stänga av sömnhormonerna – och det funkar inte fullt ut när ljus är en bristvara. Alltså går vi på sparlåga och känner oss orkeslösa – vilket i de allra flesta fall är helt normalt.
Trötthet kan vara sjukdom
Men ibland kan oförklarlig trötthet bero på sjukdom.
– Om det även finns andra symtom, som andfåddhet eller huvudvärk, kan det handla om järnbrist. Är man trött och samtidigt svullen i kroppen kan det vara ett tecken på att sköldkörteln går på en lägre nivå. Ring din vårdcentral om du har funderingar kring trötthet och beskriv hur din trötthet yttrar sig, säger läkaren Gunilla Hasselgren, som är känd från tv:s Fråga doktorn.
Trötthet och orkeslöshet kan förstås komma efter en vanlig infektion också. Ofta lättar den när kroppen återhämtat sig. Men det finns även en typ av trötthet, fatigue, som inte kan vilas bort. Fatigue är en följd av andra sjukdomar, som reumatism, KOL eller hjärtsvikt. Den drabbar också cancersjuka patienter under behandling.
– Mediciner kan också göra oss trötta. De som påverkar nervsystemet, till exempel ångestlindrande och antidepressiva läkemedel, kan ha trötthet som biverkan, säger Gunilla Hasselgren.
Har man en svår och oförklarlig trötthet, tillsammans med andra sjukdomssymtom, ska man söka hjälp, tycker hon.
– Då behöver doktorn ringa in vad som är vad och ta prover för att kunna sätta in rätt hjälp.
Hittar man ingen bakomliggande orsak rör det sig i de flesta fall om ”vanlig” vintertrötthet. Man räknar med att varannan person känner sig tröttare på hösten och vintern och tio procent har så starka symtom att det räknas som årstidsbunden depression.
Vintertrötthet kan inte vilas bort
Typiskt för årstidsbunden depression är just tröttheten, som är svår att vila bort, eftersom ljusbristen är en stor bov i dramat. Exakt vad som orsakar säsongsbunden depression är forskarna inte helt eniga om, men den tros ha en stark koppling till ljus och mörker. När det är mörkt ökar till exempel vår produktion av hormonet
melatonin, som gör oss sömniga.
– Den biologiska klockan kommer ur fas, och det kan ge ökad trötthet och depressionsliknande symtom, säger Torbjörn Åkerstedt, som är senior professor och sömnforskare vid Stressforskningsinstitutet vid Stockholms universitet.
Ljusterapi = omstridd metod
En omstridd behandlingsmetod vid årstidsbunden depression är ljusterapi.
Torbjörn Åkerstedt menar att behandlingen inte har riktigt vetenskapligt stöd eftersom man inte har kunnat uppfylla alla formella forskningskrav. Framför allt är det omöjligt att göra blindstudier, där en del av testpersonerna får placebobehandling, eftersom människor märker om de blir ljusbehandlade eller inte. Ändå tycker han att man kan prova metoden, eftersom det finns en hel del observationer av positiva effekter.
– För depressioner i stort är ljusbehandling inte förstahandsvalet, men just vid årstidsbunden depression har man i kliniska observationer kunnat se att människor ofta mår mycket bättre av det, säger Torbjörn Åkerstedt.
Men det finns också andra knep att prova.
– Att motion är bra när man känner sig nedtryckt vet vi. Kaffe och en chokladbit motverkar också trötthet, liksom att gå ut i dagsljuset mitt på dagen.
Foto: TT