Vilken behandling hjälper mot klimakteriebesvär?
Varför får man vallningar, hur vet man att man är i klimakteriet och törs man ta hormoner? Här svarar gynekologen Sophia Ehrström på Ultragyn vid Sopiahemmet i Stockholm på vanliga frågor om klimakteriet och hormonerna.
Vad händer i kroppen när östrogenet sjunker i klimakteriet?
Det är inte helt enkelt att svara på. Klimakteriet är en komplicerad process som inte är så utforskad ännu. Men vi vet att könshormonet östrogen minskar och det påverkar bland annat äggstockar och livmoder. Men östrogenet är viktigt för andra organ också, bland annat hjärnan. Vi tror att många organ i kroppen påverkas när östrogenet sjunker.
Vilka är de första symtomen på att man är i klimakteriet?
De klassiska symtomen är vallningar och svettningar. Det är vanligt med ledvärk och sömnstörningar också. Men det här slår olika. En del får inga symtom alls.
Varför är symtomen så olika?
Det beror på att vi är biologiskt olika och reagerar olika mycket på symtom. Vi har olika genetiska förutsättningar helt enkelt.
Hur länge varar besvären och vad händer sedan?
Det är väldigt individuellt hur länge klimakteriet varar. Det kan vara från månader till flera år och en del känner ju inte av klimakteriet överhuvudtaget. Efter menopausen har det skett förändringar i kroppen. Bland annat kan man märka att slemhinnorna är torrare än förr. För många stabiliseras humörsvängningar och vallningar.
Finns det någon hjälp mot bara humörsvängningarna?
Många får humörsvängningar i klimakteriet. Att östrogenet går ner påverkar receptorer i hjärnan och det verkar kunna ge PMS-liknande symtom. Vissa kan reagera på det syntetiska progesteronet i hormonbehandlingen. Då kan man prova hormonspiral istället, det brukar inte påverka humöret på samma sätt. Det finns också olika sorters progesteron. Man kan behöva prova sig fram till en sort man trivs med.
Men klimakteriet är också en existentiellt jobbig period. Det är en omvälvande ny fas och man kan börja fundera på om man är på rätt plats i både livet och på jobbet. Det här i sig kan påverka humöret.
Sjunker sexlusten i övergångsåldern?
Vi vet inte om själva lusten påverkas av östrogenbristen. Vissa tycker att lusten ökar, andra att den är oförändrad medan några tycker att det blir sämre. Däremot vet vi att östrogenbristen påverkar slemhinnorna. De blir torrare och vissa kvinnor kan tycka att det är obehagligt att ha sex då.
Finns det någon hjälp mot torra slemhinnor?
Det finns både receptbelagda och receptfria, lokala läkemedel med östradiol, som är ett kroppseget östrogen, mot torra slemhinnor. Ofta är de receptbelagda effektivare – så prata med din gynekolog!
När ska man söka hjälp, hur svåra besvär ska man ha?
Det är individuellt, men jag skulle säga att man ska söka hjälp när symtomen är så jobbiga att livskvaliten påverkas.
Ska man vara rädd för att ta hormoner?
Man ska absolut ha respekt för hormoner, men man ska inte överdriva riskerna. Mitt tips är att läsa på och se behandlingen som en möjlighet till bättre livskvalitet, inte enbart som en risk.
Finns det någon fördel med östrogenplåster framför piller?
Det stämmer att risken för biverkningar, som blodpropp, är mindre med östrogen i plåsterform. Det passerar inte, och påverkar inte, levern. Men plåster passar inte alla. Ett problem med plåster är att östrogenet inte tas upp lika bra om man svettas mycket.
Stämmer det att hormonbehandling med tabletter/plåster inte hjälper mot underlivsbesvär?
Ja. Vi vet inte säkert om östrogen i tablettform hjälper mot vanliga underlivsbesvär i samband med klimakteriet. När det gäller torra slemhinnor är lokalt östrogen som kräm
effektivast.
Vad är bioidentiska hormoner och är de bättre?
Skillnaden mellan syntetiska och bioidentiska hormoner är att bioidentiska har precis samma molekylstruktur som kroppens egna hormoner och därför påstås de vara mer naturliga för kroppen. Redan i dag får de flesta bioidentiskt östrogen, medan progesteronet oftast är syntetiskt. Det finns nämligen frågetecken när det gäller säkerheten med bioidentiskt progesteron, därför används det inte i samma utsträckning. Vi vet inte om det skyddar lika bra mot livmoderkroppscancer som syntetiskt progesteron. Det kan säkert finnas fördelar med bioidentiska hormoner men vi behöver mer kunskap.
Hur länge är det riskfritt att äta östrogen?
Tidigare sa man att man skulle sluta efter fem år, men nu finns ny kunskap. Den visar att det ofta går bra att ta hormoner i tio år – men då ska man inte ha högt blodtryck, man ska gå på regelbundna mammografiunderökningar och man ska inte ha några blödningar. Det bästa är att väga samman nytta och risk tillsammans med sig gynekolog och fatta ett beslut utifrån det.
Är det några helt nya behandlingar på gång?
I dag vill vi må bra och vara aktiva längre. Det gör att det finns stora behov av nya läkemedel och det pågår också mycket forskning. En sak man tittar på är hormonfria alternativ som kvinnor som har haft bröstcancer kan ta.
Finns det något naturläkemedel som hjälper?
Till skillnad mot läkemedel är naturläkemedel okontrollerade. Ingen vet om de verkligen hjälper eller ens riktigt vad de innehåller. Jag tycker att man ska rådfråga sin gynekolog.
Det finns flera böcker som påstår att man kan äta sig till en bättre hormon balans med vanlig mat. Kan vissa livsmedel verkligen balansera hormonerna?
Tyvärr. Det är alltid bra att äta sunt, men att äta sig ur en östrogenbrist går inte.
Hjälper träning?
Träning är en jättebra första åtgärd mot klimakteriebesvär! Motion mildrar symtomen. Men det finns inget recept på vilken typ av träning som är bäst. Man får prova sig fram, till exempel genom att börja röra på sig mer och testa olika träningsformer.
Vad är menopausen?
Den sista mensen kallas för menopausen. Enligt svenska undersökningar inträffar den i genomsnitt vid 51 års ålder, men det är vanligt att ha sin sista mens från 40 till 57 års ålder. Rökare får i genomsnitt sin sista mens två år tidigare än icke-rökare.
Källa: 1177
Så påverkar hormonbehandlingen din hälsa
Fördelar
- Hormonbehandling kan skydda mot hjärt-kärlsjukdom som hjärtinfarkt och kärlkramp.
- Kvinnor mellan 50 och 59 år som får hormonbehandling verkar också få ett skydd mot benskörhet och frakturer.
- Vaginalkräm eller slidpiller kan ha positiv effekt på torrhet i underlivet, men de har ingen effekt på värmevallningar eller benskörhet. Hormonet i krämen går inte ut i blodet.
- Hormonbehandlingen verkar göra att kvinnorna som drabbas av bröstcancer inte har lika hög dödlighet.
Nackdelar
- I dag rekommenderas man inte att börja med hormonbehandling om man är över 59 år. Det kan öka risken för kranskärlssjukdom.
- Hormoner i tablettform verkar inte alltid hjälpa mot torra slemhinnor.
- Hormonbehandling med östrogen och syntetiskt progesteron kan ge en något ökad risk för bröstcancer efter fem års behandling.
- Kombinationsbehandling med östrogen och bioidentiskt progesteron misstänks öka risken för livmoderkroppscancer. Samtidigt verkar risken att få bröstcancer inte vara lika stor som med syntetiska hormoner.
- Hormonbehandling med tabletter kan öka risken för blodproppar. Däremot tycks hormonbehandling med plåster, gel eller sprej inte ha någon sådan ökad risk.
- Även naturmedel och naturläkemedel kan ha biverkningar. Silverax har kopplats till leverskador och växt-östrogen ska inte tas längre tid än sex månader. Detta eftersom de inte innhåller skydd mot förtjockning av livmoderslemhinnan, vilket ökar cancerrisken.
Källor: Medibas.se, Janusinfo, 1177.se
Klimakterieproblem? Här är olika typer av behandlingar
Att behandla eller inte behandla, det är frågan. Vilken hjälp finns att få – och passar det för alla? Här är svaret!
Vallningar, svettningar och torra slemhinnor är de tre symtom som med säkerhet är kopplade till att östrogenet sjunker i klimakteriet. Känner man att symtomen påverkar livskvaliteten finns det tack och lov hjälp att få!
Hormoner
Vanligaste behandlingen är HRT, hormone replacement therapy, då man ersätter östrogen och progesteron, de hormoner som kroppen inte längre producerar tillräckligt av själv, med tabletter eller plåster. Det finns flera typer av östrogen och progesteron att välja mellan och man kan behöva testa olika kombinationer innan man hittar det som funkar bäst.
Anledningen till att man behandlar med både östrogen och progesteron är att östrogenet gör livmoderslemhinnan tjockare. Progesteronet motverkar att den blir farligt tjock. Utan progesteron är risken att drabbas av cancer i livmoderslemhinnan större. I vanlig hormonbehandling är progesteronet syntetiskt och heter gestagen. Östrogenet i HRT är nästan alltid kroppseget (bioidentiskt).
Alla kan dock inte behandlas med hormoner. Har man haft bröst- eller livmodercancer, blodpropp, allvarlig hjärt-kärlsjukdom och allvarlig leversjukdom avråds man från behandling.
Bioidentiska hormoner
Skillnaden här är att även progesteronet är kroppseget. Det påminner mer om kroppens egna progesteron och många menar att vi därför ”tål” det bättre. Experterna är dock inte överens om hur säkert det bioidentiska progesteronet är och vissa menar att det inte skyddar lika bra mot livmoderkroppscancer som syntetiskt progesteron.
Lokalt östrogen
Det finns också läkemedel som bara verkar lokalt på slemhinnorna i underlivet, till exempel vaginalkräm och slidpiller. Det finns både receptbelagda och receptfria varianter. De flesta innehåller östriol och östradiol (som båda tillhör gruppen östrogener).
Östriol är ett svagt östrogen. Östradiol är ett medelstarkt östrogen. Krämer och slidpiller finns under flera olika namn, till exempel Blissel, Estrokad och Oestring.
Hormonfria alternativ
Vill man istället ha en hormonfri slidkräm finns alternativ som Vagisan, Replens eller Vagivital på apotek.
Natur(läke)medel
Växtöstrogen (soja och rödklöver) och silverax (black cohosh) används i flera naturläkemedel mot klimakteriebesvär. Många gynekologer menar dock att det inte är bevisat att medlen har effekt. När det gäller naturläkemedel med växtöstrogen, innehåller de inte progesteron, som skyddar mot en förtjockning av livmoderslemhinnan. Blir den för tjock finns en ökad risk för cancer. Därför ska de tas i max sex månader.
Av Vivvi Alström
Foto: TT