Vaccin och medicin mot vinterkräksjuka

Önskedrömmen för alla småbarnsföräldrar – och för alla med kräkfobi – vore ett vaccin mot den förhatliga vinterkräksjukan.

– Det brukar bli ett större utbrott vartannat år, berättar Stefan Nord, forskare i virologi vid Umeå universitet.

Han har de senaste åren arbetat med att försöka ta fram ett vaccin mot viruset som orsakar vinterkräksjukan. Det är inte lätt, forskare världen över har försökt i många år utan att lyckas. Man behöver odla viruset, men det har hittills stött på stora problem, förklarar Stefan Nord.

Vinterkräksjukan – ett listigt virus

Stefan och andra forskare letar alternativa lösningar.

– Vår förhoppning är att våra resultat en dag kan leda fram till ett vaccin och kanske en tablett man kan ta för att slippa smittas av detta virus. Ett vaccin i form av en nässprej kan vara ute på marknaden inom fem års tid, men i dagsläget verkar näsvaccinet bara vara effektivt mot en specifik gren av viruset.

Vinterkräksjukan orsakas av calicivirus, med undergrupperna norovirus och sapovirus. De är lika varandra, men sapoviruset brukar oftare drabba barn, medan noroviruset drabbar alla åldrar. Noro brukar ge mer kräkningar, sapo ofta mer diarré. En del har bara kräkningar, andra bara diarré. Vissa kan ha smittan med mycket lindriga symtom.

– Calici är ett listigt virus, berättar Stefan Nord. Det överlever under svåra förhållanden och på de allra flesta ytor i upp till två veckors tid. Virus kan fastna på ”tagställen”, det vill säga handtag, ledstänger, väggar, kranar och stolskarmar.

Och det behövs bara 50–100 mikroskopiska viruspartiklar för att smitta en människa. I en enda droppe från en kräkning finns tusentals smittsamma partiklar.

Kan inte bli immun

Tråkigt nog kan man inte bli immun. Viruset förändrar sig, och man kan alltså drabbas av kräksjukan på nytt, några veckor eller månader efter en sjukdomsperiod.

Tidigare har man sagt att 20 procent av befolkningen har en speciell genvariant som innebär att de inte kan smittas av vinterkräksjukan. Men det är en sanning med modifikation, berättar Stefan Nord.

– För några år sedan hittades en muterad variant av viruset som även drabbar immuna. Noroviruset har många typer, i likhet med förkylningsvirus. Det har visat sig att det kanske bara är den vanligaste typen man klarar sig undan om man har den speciella ”skyddande” genvarianten.

Minskar illamåendet

Svenska forskare i Linköping och Göteborg testar sedan en tid en medicin som ska lindra symtomen om man drabbas av vinterkräksjukan.

Medlet, Ondasetron, finns redan och används mot illamående efter operation eller under cancerbehandling. I USA och Kanada används medlet mot magsjuka oavsett typ, och ges framför allt till barn. Biverkningarna är lindiga, huvudvärk är den vanligaste.

Medicinen, som verkar på en halvtimme och minskar illamående, ska få stopp på kräkningarna. Då minskas risken för uttorkning, man blir frisk snabbare och smittspridningen minskar. Ondansetron verkar genom att lugna ner vagusnerven, som skickar signaler till hjärnans kräkcentrum.

Symtom vinterkräksjuka:

Typiskt är snabbt insjuknande, illamående och kräkningar, ofta häftiga kaskadkräkningar. Diarré, buksmärtor, muskelvärk, huvudvärk och feber är andra symtom.

Inkubationstid är ett till två dygn och symtomen varar normalt ett till tre dygn. Småbarn, äldre och personer med kroniska eller andra allvarliga sjukdomar kan dock vara sjuka längre.

Den som blivit sjuk kan sprida smittan vidare i två dygn, ibland ännu längre.

För att undvika vinterkräksjukan är det tvål och vatten som gäller. Handsprit hjälper tyvärr inte mot just det här viruset, eftersom det har ett proteinhölje som ingen sprit biter på! Desinfektion av toaletter med mera bör göras med klorin och andra klorbaserade rengöringsmedel.

Viruset sprids också via mat. Undvik att äta av bufféer där många händer kommer i kontakt med maten. Vanligaste smittvägen för norovirus är grönsallad!

Om du får vinterkräksjukan:

Försök dricka så mycket du kan, ofta och lite i taget. Även om det i början kommer upp igen! Det är extra viktigt för små barn. Den som kräks intensivt kan behöva vätskeersättning. Ring sjukvårdsupplysningen om du är orolig. Tecken på att man är uttorkad är att man blir yr i huvudet och blodtrycket faller.

Tvätta händerna ordentligt och ofta, använd var sin personliga handduk. Om ni har flera toaletter – avskilj en toalett enbart till den som är sjuk.

Mat och dryck efter kräksjuka:

Börja med vatten, gärna mineralvatten, klunkvis i början.

Te utan mjölk med lite socker.

Nyponsoppa med skorpa eller vitt mjukt bröd .

Blåbär i alla former.

Morotspuré.

Rivet äpple.

Kokt fisk och kokta grönsaker, inget grillat eller stekt i början.

Undvik mjölkprodukter i några dagar.

Läs också: Cecilia: Hela mitt liv styrs av min kräkfobi

AV SUSANNA HAUFFMAN

FOTO: BIRGITTA RYDBECK