Träna dig i tacksamhet och få ett lyckligare liv!

Att vara tacksam – det är en känsla vi känner alltför sällan. Det menar sociologen Rikke Östergaard. Så var det också för henne själv när hon drabbades av två svåra sorger tätt efter varandra. Då blev tacksamheten en räddning. Först miste Rikke sin lillebror. Ett par månader senare blev hon själv sjuk, och under flera veckor kunde läkarna inte säga om det var cancer eller inte.

– Om jag inte hade arbetat med att flytta mitt fokus från rädsla till tacksamhet är jag inte säker på att jag hade tagit mig igenom det, förklarar hon.

– När jag fick veta att jag kanske hade cancer blev jag fruktansvärt orolig. Men jag visste att om jag gav efter för oron skulle jag bli fullständigt förstörd, och jag skulle bli den sämsta mamman till mina barn – oavsett om svaret var positivt eller negativt.

Dessutom visste jag att oro bryter ner immunförsvaret. Så då la jag allt jag hade för händer åt sidan och började leva en minut i taget. Jag tänkte: ”Om det här är mina sista dagar på jorden, vad har jag att vara tacksam för?” Och jag började aktivt uppskatta allt omkring mig och framför allt mina barn och vänner, berättar Rikke Östergaard.

Det betydde inte att bekymren försvann, men att andra känslor förstärktes.

– Varje gång ett bekymmer dök upp fokuserade jag mer på vad jag hade att vara tacksam för i nuet. Jag tittade på gräset och himlen och tänkte på det goda liv jag hade haft och hade. Och det slutade faktiskt med att jag kände mig rätt lycklig under den perioden, samtidigt som jag var vansinnigt rädd.

Som att vinna en miljard

Efter några veckor fick Rikke veta att hon var frisk. Det var inte cancer hon drabbats av.

– Det var ju som att vinna en miljard! Ändå gick det inte många dagar innan jag närmast kände mig lite smådeprimerad. Jag började irritera mig på oväsentligheter igen, som varför tallrikarna inte satts in i diskmaskinen. Och jag kom på att det var ju för att jag hade slutat vara så intensivt tacksam.

Därför började hon använda tekniken igen. Och i dag har Rikke Östergaard, som är utbildad sociolog, skrivit boken Tack! Om vikten av att säga och känna tack (Obs! Utgiven på danska).

– För mig ligger det en samhörighet i ordet tack. Det förbinder oss till de saker och människor som vi har omkring oss.

I sin bok har Rikke samlat en rad forskningsresultat om vilka effekter tacksamhet kan ge, exempelvis i förhållande till stress.

– När vi är stressade producerar vi adrenalin och kortisol. Och kortisolet triggar ett centrum i hjärnan som gör att vi får fler och fler negativa tankar. Det är en naturlig försvarsmekanism som i årtusenden har hjälpt oss att överleva. Men i dag är det mer sannolikt att det som stressar oss är ett irriterande mejl än en anfallande björn, och då är den inte så ändamålsenlig.

Men det är där tacksamheten får komma in i bilden:

– Forskning har visat att när du är tacksam så producerar du ”gladhormoner” framför stresshormoner – och produktionen av kortisol avbryts. Det vill säga, du kan fortfarande vara stressad, men de negativa tankarna upphör.

Tacksamhet ger bättre ekonomi

Dessutom är tacksamheten, enligt Rikke också till hjälp om det är något man gärna vill ha mer av i sitt liv. Och det handlar inte om något hokuspokus.

– Det är ju så att om man ler mot andra så ler de tillbaka.

Rikke tror också att tacksamhet faktiskt kan leda till en bättre ekonomi.

– Jag menar ju inte att pengarna plötsligt kommer fallande från himlen när du är tacksam för det du har. Men om du fokuserar på och uppskattar det du har så kommer du på att du inte saknar så mycket som du trodde, säger hon.

Rikke ger ett par mycket konkreta exempel från sitt eget liv, där tacksamheten har gett mer pengar över.

– Förut var det så hemma hos oss att vi funderade på vad vi hade lust att äta, och så gick vi och handlade det. Men med tacksamhet för det vi redan har har vi flyttat fokus till det som finns i kylskåpet och vad vi kan laga av det. Vi har inte gjort det i syfte att spara pengar, men det leder ju ändå till det. Tacksamheten har också förändrat mitt förhållande till saker. Jag älskar kläder, men nu har jag en regel om att jag ska göra mig av med ett plagg innan jag får köpa ett nytt. Och om jag egentligen gillar det plagg jag redan har så ska jag ju istället använda det – och då behöver jag inte köpa det nya. På så sätt får jag också mer pengar över.

Läs också: Guide: Så fräschar du upp dina gamla kläder

Vill alltid ha mer

Men hur kan vi egentligen vara så otacksamma att vi rentav behöver öva oss i att värdesätta det vi har? En förklaring är att vi helt enkelt inte är skapade för att vara tacksamma. Vi är formade för att överleva.

– Vi reagerar som urmänniskor, och de hade inte nått långt om de suttit i en hydda och varit nöjda. De skulle ut och samla till förråden. Men nu har vi kommit så långt i utvecklingen att vi inte behöver roffa åt oss. Vi behöver inte vara i överlevnadsläge, säger Rikke Östergaard.

I boken beskriver hon också varför det är så många av oss som aldrig blir tillfreds:

– När vi väl fått det vi drömt om så vänjer vi oss vid det, höjer våra förväntningar och börjar drömma om något ännu större.

För att undgå att hamna i ett läge där vi hela tiden vill ha mer – och ändå aldrig blir nöjda med det vi får – menar Rikke Östergaard att vi i dag är tvungna att aktivt öva oss i tacksamhet. Och man kan med fördel börja med att tacka sig själv.

– Många av dem jag arbetar med har svårt för att vara tacksamma mot sig själva, men om man inte börjar där blir det svårare att vara tacksam för det man har omkring sig. Särskilt kvinnor är riktigt dåliga på att känna sig nöjda med allt de uträttar. Även om de har klarat 30 uppgifter på jobbet, handlat, lagat mat och kört en maskin tvätt tycker de ofta att de borde ha gjort 20 saker till.

– Så vi borde lite till mans bli bättre på att vara glada för det vi har klarat av och berömma oss själva varje gång vi har bockat av en syssla.

Text: Jo Brand
Foto: Stine Hellmann, IBL/Shutterstock