Therese fick en blodpropp i benet efter skidolyckan

Therese Giöbel, 49, har sprungit och idrottat i hela sitt liv så hon är van vid att det kan göra ont när man skadar sig. Men så ont som hon hade när hon fick en blodpropp i benet har hon inte haft vare sig förr eller senare.

– Det var värre än en förlossning. Jag fick åka akut till sjukhuset, berättar hon.

Skadat korsband

Trots att det gått flera år minns Therese det som i går. Hon gjorde illa sig när hon var i Sälen och åkte skidor och fick besöka läkare. Där konstaterades att korsbandet var skadat – högläge och vila var den enda åtgärden. I förbifarten nämndes att det fanns en liten risk för blodpropp vid den här typen av skada, men att risken var försumbar.

– Jag var kvar i fjällen med familjen och åkte till vårdcentralen för att tömma knäet på vätska varje dag. Det var svullet förstås, men efter någon dag började det sticka i benet och det blev bara värre. Det går inte att beskriva känslan.

Misstänkte inte blodpropp

Att det var blodpropp misstänkte inte ens vårdpersonalen som såg om knäet. Så Therese fortsatte ha ont tills hon kom hem till Göteborg efter några dagar.

– Jag gick på toaletten och det gjorde fruktansvärt ont i benet och ända upp i ljumsken. Pappa ringde ambulans och jag togs in akut.

Blodförtunnande i ett halvår

Efter röntgen på sjukhuset upptäcktes en blodpropp som hade vandrat från knäet och upp i ljumsken. Therese fick smärtstillande och blodförtunnande för att lösa upp proppen.

– Jag fick ta tabletter och sprutor med blodförtunnande i ett halvår. Blodets tjocklek kollades regelbundet och jag fick inte dricka alkohol, måste undvika viss mat och se till att inte ramla och slå mig, för då var blödningsrisken stor.

Hon blev bra och har inte fått någon ny propp men glömmer inte det inträffade. Ärftlighet har hon inte utan det var knäskadan som gjorde att proppen bildades, vilket är väldigt vanligt.

– Men blodproppen gjorde så djävulskt ont att jag tänker på den så fort det sticker lite i benet, som det kan göra ibland. Ingen ska behöva ha den smärtan som jag hade då.

Professorn: Proppar är alltid allvarliga om de inte behandlas

Peter J Svensson är professor och överläkare vid Skånes universitetssjukhus, enheten för hematologi och koagulationssjukdomar.

Varför får vi proppar?
Proppar har en funktion. När kroppen behöver repareras koagulerar blodet och bildar en propp, de propparna löses upp efteråt. Men ibland bildas proppar som inte löses upp och då kan de orsaka skada.

Hur farligt är det?
Proppar är allvarliga om de inte behandlas. Förenklat finns det två grupper av proppar, de som kan ge stroke och infarkt när de fastnar i hjärnan eller hjärtat, de sitter ofta i en artär som för syresatt blod ut i kroppen. Den andra typen sitter vanligtvis i ett ben eller lungan och är s k venösa proppar, som bildas i en ven som för det syrefattiga blodet tillbaka till lungan. Ytliga blodproppar, små knölar i blodkärlen där du slagit dig, är ytterligare en typ, men de är ofarliga.

Vad händer när jag får en propp?
Vid en propp i hjärnan eller hjärtat blir du snabbt dålig och tillståndet är ofta livshotande och kräver omedelbar sjukhusvård. De venösa propparna kan också vara farliga, även om insjuknandet går långsammare och inte är lika dramatiskt. Men sitter proppen i lungan eller om djupa blodproppar i benet lossnar och vandrar till lungorna så att blodkärlen skadas är det fara å färde, lungorna förser ju kroppen med syre så att hjärta, hjärna och andra livsviktiga organ fungerar. Därför gäller det att snabbt komma till en läkare som kan ställa diagnos och behandla.

Vem är i riskzonen?
Vanliga riskfaktorer vid propp i hjärna och hjärta är övervikt, högt blodtryck, åderförkalkning, höga blodfetter och diabetes. Vid venösa proppar i ben och lunga är främst de som skadat sig eller har vissa sjukdomar men också gravida och p-pilleranvändare i riskzonen. Gravida kvinnors blod koagulerar lättare för att minska blödningen vid förlossningen och östrogen i p-piller ger samma effekt, eftersom kroppen tror att den är gravid. Östrogen som tas i klimakteriet ger också en lite ökad risk för propp. Dessutom finns det en viss ärftlighet som ökar risken, det heter APC-resistens.

Hur behandlas proppar?
I dag har vi en effektiv behandling vid proppar. Blodförtunnande läkemedel ges under ett antal månader så att kroppens eget propplösande försvar kan lösa upp proppen vid venös trombos. Waran är vanligast men det finns nyare mediciner också. Vid hjärtinfarkt och stroke krävs annan behandling också, det finns flera olika operationsmetoder som tar bort proppen, bland annat en skruvkorksliknande metod som fått folk att helt återhämta sig efter en stroke.

Vad är viktigt att tänka på?
För dem som haft en venös propp gäller det att röra på sig så att vadmusklerna jobbar och hjälper blodcirkulationen och inte sitta stilla länge, framförallt inte vid långa flygresor. Stödstrumpor är alltid bra om benen svullnar, det är bra för alla, och är du gipsad eller skadad så är det viktigt att du ändå röra på dig så mycket det går.

Venös propp – eller rosfeber…

9 000 personer drabbas varje år av venösa proppar. Propparna är vanligast i benet eller lungan och kan ibland förväxlas med andra tillstånd.

Orsaker: Ett trasigt blodkärl efter slag eller annan skada. Sämre blodflöde, om t ex hjärtat inte pumpar som det ska. Att blodet koagulerar ovanligt lätt, kan uppkomma vid vissa cancertyper eller skador med inflammation som följd, hos gravida, p-pilleranvändare och APC-resistenta. Upp till hälften av alla med propp i benet eller lungan är APC-resistenta.
Behandling: 3–6 månader med blodförtunnande medel. Får du ännu en blodpropp kan långtidsbehandling behövas.

Propp i benet, djup ventrombos

Symtom: Ger svullnad, spändhet, ömhet, stumhet, rodnad i vaden eftersom proppen hindrar blodflödet och vätska pressas ut i vävnaderna. Tar några dygn att utveckla.
Kan förväxlas med: Blödning i vaden, stressfrakturer, rosfeber och hjärtsvikt – men det ger svullnad i båda benen.

Propp i lungan, lungemboli

Symtom: Ger stor smärta när man andas, lufthunger, rethosta. Kan komma snabbt eller ta upp till en vecka.
Kan förväxlas med: Dålig kondition, hjärtinfarkt, aortaaneurysm – en blåsa på huvudpulsådern.

APC-resistens är ärftligt

* APC-resistens är en svensk upptäckt som gjordes av professor Björn Dahlbäck i Malmö. Det är en förändring i en gen som gör att blodet koagulerar lättare och ger en något förhöjd risk för blodpropp.
* 5–10 procent av befolkningen är APC-resistent.
* Du kan ha enkelt eller dubbelt anlag, från ena eller båda föräldrarna.
* Har du en nära släkting, mor, far eller syskon som haft propp i benet eller lungan och som har APC-resistens bör du testa om du är APC-resistent. Det görs enkelt med ett blodprov.
* Skulle du vara resistent kan vården behöva vidta extra åtgärder om du ska opereras, gipsas eller av annan orsak blir orörlig och det finns ökad risk för proppar. APC-resistens innebär dock inte automatiskt att du inte får ta p-piller med östrogen eller östrogen vid klimakteriet. Så enkelt är sambandet inte alltid. Däremot ska du undvika det om nära släkting haft blodpropp.

Text: Anna Björe
Foto: Leif Boström, Shutterstock