Terapi är bra för alla – här är olika behandlingsmetoder
Punkterad terapi-fördom nummer ett: Man ligger inte på en divan!
Sigmund Freud, även kallad ”psykoanalysens fader”, hade just en sådan i sitt mottagningsrum i Wien, draperad med en vacker, roströd, orientalisk matta, som blivit själva symbolen för terapi. Men sedan dess har mycket hänt och i Ingela Nilsson Flodéns mottagningsrum i Malmö liknar inredningen snarare ett ganska vanligt vardagsrum. Klienterna sitter i en bekväm soffa, och att man ligger ner i den är mycket ovanligt. I motsats till förr i världen så skäms man inte heller för att man har ”problem med själen”.
– Den stora skammen kring psykologin är borta, upplever jag. Men det är förstås ändå jobbigt att prata om sånt som är jobbigt, så därför har man ofta dragit på beslutet ett tag och kommer sällan med bara ett problem, förklarar hon.
Tiden läger inte alla sår
Som KBT-utbildad psykolog och psykoterapeut möter Ingela dagligen personer i olika slags kriser.
– Tiden läker inte alla sår, och problematiska beteenden kan ofta bottna i händelser tidigare i livet. Det är en vanlig missuppfattning att KBT inte tittar på barndomen, för det gör vi visst.
– Kanske har du som vuxen ett stort och jobbigt kontrollbehov? Då kan verktyget livslinjen ge hypoteser om vad som har hänt på vägen. Kanske hade du som barn en alkoholiserad pappa, och när han kom hem om dagarna så kunde du höra utifrån sättet han gick på grusgången ifall du borde gå in på ditt rum och vara tyst, eller om du kunde vara kvar i vardagsrummet och leka? Som vuxen kan du ha ett kontrollbehov som inte längre fyller någon funktion. Men som barn så tjänade det ju dig att ha koll på om pappa var full eller inte, förklarar hon.
Inget universalmedel
Just den terapeutiska aha-upplevelsen, när man ser hela roten till ett beteende och förstår vad en gammal överlevnadsmekanism till slut har blommat ut till, kan vara det som blir terapins genombrott.
– Det känns som en lättnad när man får en större förståelse för hur man själv fungerar. Men samtidigt ska man inte heller tro att terapi är ett universalmedel som tar bort allt det jobbiga. Man kan ändra lite beteenden och sätt att tänka, men inte själva grundpersonligheten. Jag kan inte få en blyg person att plötsligt tycka om att dansa på borden, säger Ingela.
När man väljer att gå i terapi, så bestämmer man också vilken sorts. Psykodynamisk terapi lägger till exempel mer vikt vid familjebakgrund, eftersom man tänker att just den tidiga anknytningen formar resten av livet så mycket. KBT-skolan är mer inne på ”här och nu” och på att identifiera hur våra tankar styr oss. Den terapin är generellt snabbare, men har också kritiserats för att vara alltför manualstyrd och inte så individanpassad.
– Det finns många olika skolor att välja på, men jag skulle ändå säga att det moderna i dag är att psykologer blandar från olika håll. Terapeuten utvecklar också sin egen teknik efter en tid i yrket, kommenterar Ingela.
Så hur går då KBT-terapi till?
Inom just KBT-terapin, som tillhör de i dag vanligaste formerna, är systemet med hemläxor typiskt. På det sättet är det en ganska aktiv terapi, där du varje gång pratar igenom förra sessionens läxa, sätter ett nytt fokus för dagen, sammanfattar läget och får en ny läxa.
– Redan från början formulerar vi också ett mål. ”Hur vill du att det ska kännas när vi slutar att träffas?” Sedan är det väldigt olika hur många gånger man faktiskt går, men runt 20-25 sessioner är vanligt.
Men man måste förstås inte gå i terapi, betonar hon. Man måste ingenting! Vissa människor klarar sig utmärkt utan terapi, fastän de har gått igenom svåra saker.
– Det handlar mycket om personlighetstypen, hur mycket av en känslomänniska man är. Men om du märker att något i ditt liv ligger i vägen för dig, så tycker jag att du ska söka hjälp för det. Och det är alltid ”lönt”, oavsett hur gammal man är. Terapin kan hjälpa dig att leva mer här och nu, och inte älta det gamla så mycket, summerar hon.
Vilken terapimetod passar vilket problem?
Psykologen Ingela Nilsson Flodén kommenterar hur en terapi skulle kunna se ut i fem olika fall.
Problem: Jag kan inte glömma barnet som inte fick födas
”Jag var tvungen att göra en abort när jag var ung, och har inte berättat för någon. Jag fick egna barn senare, och har levt i ett lyckligt äktenskap. Ändå har jag inte kunnat släppa tankarna på det där barnet …”
Psykologens terapitips: I den här terapin hade jag nog försöka normalisera själva ingreppet. Abort är en erfarenhet hon trots allt delar med många andra kvinnor och inget ”konstigt”. Generellt gör också hemligheter nästan alltid ont, och det är också något vi kan rikta in oss på. Kan man på något bra sätt uppmärksamma det här barnet som inte blev? Kanske berätta om det för familjen? Känner hon att hon inte kan bli fri från sorgen, så finns det också acceptanstekniker vi kan pröva.
Problem: Min styvfar förgrep sig på mig
”Min mammas nya man tafsade på mig en gång när jag var liten. Det hände aldrig igen, och både mamma och min styvfar är döda sedan länge. Jag har ändå
funderat mycket på hur detta har påverkat mitt eget liv, inte minst mitt komplicerade umgänge med män.”
Psykologens terapitips: Jag hade nog velat prata mer med henne om hur det blir komplicerat med män i dag. Men när det gäller sexuella övergrepp så är det också vanligt att man använder en metod inom KBT som heter förlängd exponering. Man ber personen beskriva övergreppet i detalj, och spelar in sessionen. Klienten får sedan med sig inspelningen hem och lyssnar om och om igen. På så sätt kan man se klarare på upplevelsen, och även se om man till exempel klandrar sig själv på något sätt, och sedan kunna ändra på felaktiga slutsatser om sig själv och upplevelsen.
Problem: Vågar jag skiljas?
”Jag och min man har haft ett långt och mestadels lyckligt äktenskap, men nu är det nog nästan tio år sedan jag faktiskt slutade älska honom. Men vi har ett trevligt hus tillsammans, och jag njuter mycket av trädgården. Ändå kan jag inte släppa tanken på att jag skulle vara lyckligare ensam, och jag är ju bara 65, så förhoppningsvis har jag en stor del av livet kvar.”
Psykologens terapitips: En terapeut ger aldrig direkta råd. Man säger aldrig ”gör slut”, eller ”stanna kvar”. Det ska klienten själv komma fram till. I den här terapin kan jag bara bekräfta för klienten att det är en svår situation. Det är inte konstigt att hon tvekar. Samtidigt kan jag också spegla att jag ser ett stort mod och en väldigt positiv livssyn. Hon tänker ju att hon har en stor del av livet kvar och vill göra det bästa av det. Det är ingen självklarhet att man tänker så vid 65.
Problemet: Jag är så rädd för spindlar!
”I hela mitt liv har jag varit rädd för insekter. Spindlar och getingar speciellt. Tidigare åkte jag gärna utomlands, men det har jag slutat göra, för insekternas skull. Vad kan jag göra? Det här begränsar verkligen mitt liv.”
Psykologens terapitips: Fobier är generellt väldigt enkla att behandla. Det tar 8-10 timmars intensiv terapi att bota dem och det sker genom att man steg för steg utsätter sig själv för just det som man är rädd för. Man börjar till exempel med att titta på bilder på en spindel, i nästa steg så klappar man på en, sedan låter man spindeln krypa på en, och så vidare.
Problemet: Hur vänjer jag mig vid att vara änka?
”Jag trodde inte att det skulle vara så svårt att bli ensam. Min man hade ju varit sjuk länge. Mot slutet längtade jag efter att bli fri sjuksköterskerollen … Men nu känns det bara tomt och tyst. Jag kan inte ta mig för något. Jag vill bara sova hela dagarna och var inte beredd på den här sorgen. Vad ska jag göra?”
Psykologens terapitips: Här tänker jag att en terapi bland annat försöker behandla depressionen som hon verkar ha. Då handlar det bland annat om vad vi kallar beteendeaktivering. Fundera på vilka saker du tyckte var roligt att göra förut, och börja göra dem i alla fall, även om det inte känns det minsta roligt! ”Fake it ’til you make it” brukar man säga. Efter en tid brukar ofta de positiva känslorna för livet komma tillbaka.
Vart vänder man sig för att prata om det som är svårt?
Kontakta din vårdcentral i första hand, de kan ge remiss till psykolog eller kurator beroende på vad problemet rör sig om. Inom kyrkans värld finns diakoner som också kan ge stödjande samtal, eller exempelvis leda sorgegrupper. Är du till exempel cancerpatient eller anhörig till en sådan finns det ofta psykologiska resurser knutna till aktuell vårdmottagning.
Du kan också hitta länkar till privata psykologer och terapeuter på 1177.se
Känns steget till att gå i terapi för stort? Inom vissa landsting erbjuds onlineterapi, som inkluderar videosamtal med psykolog med hjälp av mobiltelefon eller surfplatta i stället.
Psykologens bästa tips
Inga hemligheter
Hemligheter kan vara tunga och komplicerade att bära. Jag säger alltid till klienter att de ska berätta om sina problem för anhöriga, för att undvika lögner och undanflykter.
Väl rätt terapeut – och metod
Välj terapeut efter personkemi. Ofta känner man med en gång – ”den här personen kan jag öppna mig för”, men ge det gärna några gånger för att se om också metoden passar dig.
Av Marina Nilsson
Foto: TT, Privat