Symtom och behandling av kvinnliga hjärt-kärlsjukdomar
Hjärtinfarkt, hjärtsvikt, högt blodtryck, kärlkramp och plötsligt hjärtstopp är exempel på hjärtsjukdomar som drabbar kvinnor lika ofta som män. Kvinnor är cirka tio år äldre när de insjuknar och, jämfört med män, löper kvinnor en dubbelt så hög risk att dö inom ett år efter en hjärtinfarkt. Detta enligt en färsk studie som gjorts med 180 000 män och kvinnor i hjärtregistret SWEDEHEART.
Forskningen har hittills fokuserat mest på män och deras symtom. Det behövs fler studier inriktade på kvinnor, för att behandling och överlevnad ska bli lika för könen.
Karin Schenck-Gustafsson är professor i kardiologi vid Karolinska Institutet och medgrundare och ordförande i stiftelsen Kvinnor och Hälsa inom 1,6 och 2,6 miljonerklubben. Hon påpekar att forskningen hittills inte tagit hänsyn till hur tillstånd kopplat till reproduktionen, exempelvis graviditet, förlossning och klimakteriet kan ha betydelse för framtida hjärt-kärlprognos. Man har heller inte tagit hänsyn till könsskillnader för hur mediciner bryts ned och tas upp i kroppen eller vilka biverkningar kvinnor och män får.
– Kvinnor får dessutom färre kranskärlsröntgen och mindre av blodfettssänkande behandling, än vad män får vid en hjärtinfarkt, säger hon och berättar att kvinnors symtom vid hjärtinfarkt kan också se annorlunda ut än de symtom som män drabbas av. Det kan vara en av orsakerna till att kvinnor söker hjälp senare än män.
Hjärtinfarkt ger andra symtom hos kvinnor
Hos kvinnor är det vanligare med symtom som andfåddhet, illamående, kräkning, yrsel, svaghet och trötthet. Män har oftare den klassiska smärtan i bröstet som kan stråla ut i armen.
De klassiska riskfaktorerna för hjärtinfarkt är desamma hos båda könen. Det vill säga rökning, förhöjda blodfetter, högt blodtryck, övervikt, diabetes och stress. Skillnaden är att både rökning och övervikt är farligare för kvinnor än för män.
– För kvinnor finns ytterligare riskfaktorer, kopplade till tidigare graviditeter. Den som lidit av havandeskapsförgiftning, högt blodtryck eller diabetes under graviditeten löper en ökad risk för hjärt-kärlsjukdom senare i livet. Detsamma gäller kvinnor som kommer i klimakteriet före 45 års ålder.
De flesta riskfaktorer är allvarligare för kvinnor. Kvinnor drabbas också oftare av komplikationer i samband med kirurgiska ingrepp som bypassoperationer och ballong- sprängning.
– Vi har mindre lungor och hjärtan, smalare kranskärl och drabbas oftare av exempelvis långvarig spasm i kranskärlen, och spruckna kranskärl, säger Karin Schenck-Gustafsson.
Krävs mer forskning om kvinnor och hjärt-kärlsjukdomar
Förmaksflimmer än en annan åkomma som är viktig att upptäcka, då den obehandlad kan leda till stroke. Det är en komplikation som också är vanligare hos kvinnor än män.
– Hjärtrytmrubbningar är vanliga och ofta ofarliga, men de kan i sällsynta fall vara dödliga om de inte behandlas, säger Karin Schenck-Gustafsson.
Hjärtsvikt är en annan åkomma som ter sig annorlunda hos kvinnor jämfört med män. Ibland kan det vara både svårare att upptäcka och behandla hos kvinnor.
Kärlkramp är ofta det första tecknet på kranskärlsjukdom hos kvinnor. Även här skiljer sig symtomen från mäns symtom. Förutom klassiska smärtor från bröstet drabbas kvinnor ibland av illamående, andfåddhet och smärta i buken i stället för tryckkänsla i bröstkorgen. Fler kvinnor än män får kärlkramp av mental stress.
– Det är ingen tvekan om att det krävs mer forskning och kunskap om hjärt-kärlsjukdom hos kvinnor, säger Karin Schenck-Gustafsson.
Hur får man ett frisk hjärta? Här är 5 viktiga råd:
1. Håll koll på vikten och midjemåttet
Ett hälsosamt midjemått för kvinnor är 80 centimeter och mindre. Hormonförändringar under klimakteriet omfördelar fettet på kvinnokroppen, det flyttar sig från lår och rumpa till buken. Med klimakteriet och åldern förändras också förhållandet mellan muskler och fett. Muskelmängden minskar något och ämnesomsättningen går ner.
Bukfetma är en riskfaktor för att utveckla hjärt-kärlsjukdom och diabetes. Om man har bukfetma plus ytterligare två riskfaktorer, högt kolesterol, högt blodtryck eller för högt blodsocker, ökar risken att drabbas av hjärt-kärlsjukdom flerfaldigt. Därför är det viktigt att försöka ha en normal vikt genom hela livet.
2. Motionera
Ett stillasittande liv är farligt för hjärtat. Rör helst på dig minst 30 minuter varje dag. All träning är bra, men försök att få upp flåset lite grann. Sitter du mycket stilla? Kliv upp då och då. Välj trappor i stället för hiss, stå en stund och jobba istället för att sitta. Komplettera med styrke- träning, det går att göra mycket enbart med den egna kroppsvikten. Armhävningar och situps är några exempel.
Genom att röra på dig ökar du din ämnesomsättning och förbränning, och det blir lättare att hålla vikten. Samtidigt sjunker såväl stressnivåer som blodtryck. Om du är äldre och/eller inte kan utföra alla dessa rörelser finns det alltid någon form av rörelse som passar just dig, till och med om du sitter i rullstol.
3. Stressa mindre
Stress är en riskfaktor för hjärt-kärlsjukdom. Kombinationen stress på jobbet och stress hemma är det farligaste enligt modern forskning. Har man det bra antingen hemma eller på jobbet klarar man stress bättre.
4. Ät rätt mat för hjärtat
De flesta kan påverka sina blodfetter genom kosten. Välj enkel- och fleromättat fett i stället för mättat fett. Det hjälper dig att hålla ner total kolesterolet och det skadliga LDL. Rätt sorts fett finns i vegetabiliska livsmedel som har ett högt innehåll av omättat fett. Använd gärna rapsolja och olivolja till matlagning.
Frukt och grönsaker bör fylla halva din tallrik när du äter. Havre, korn med sina vattenlösliga fibrer samt fet fisk är exempel på hjärtebra mat. Minska på feta charkprodukter och feta mejeriprodukter. Drick måttligt med alkohol.
5. Östrogen skyddar
Före klimakteriet har kvinnor ett visst hormonellt skydd mot hjärt-kärlsjukdom tack vare kroppens östrogennivåer, men i takt med hormonförändringen ökar risken för kvinnor att drabbas av både högt blodtryck och hjärtinfarkt.
Om du fött barn kan din hälsa under graviditeten ge en bild av din framtida hälsa: kvinnor som haft problem med högt blodtryck under graviditeten drabbas oftare av hjärt-kärlsjukdomar senare i livet.
Riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom
- Ärftlighet.
- Högt blodtryck.
- För höga blodfetter.
- Övervikt, bukfetma är farligast.
- Diabetes.
- Rökning.
- Psykosociala faktorer med stress och depression.
Om man har flera av riskfaktorerna ökar risken att bli sjuk. Sex av tio dödsfall i hjärt- och kärlsjukdom går att förebygga genom att sluta röka, motionera mer, äta medelhavskost med mycket grönsaker och frukt, stressa mindre samt behandla diabetes, högt blodtryck, höga blodfetter och depression.
Vad är normalt blodtryck?
- Blodtryck: Blodtrycket ska ligga under 140/90.
- Blodfett: Kolesterolhalten ska vara under 5 mmol/liter och LDL under 3 om du inte har etablerad kranskärlssjukdom, i så fall under 3-4 och under 2.
- Blodsocker: Nivån ska ligga under 6,1 mmol/liter.
- Midjemått: Kvinnor med mer än 80 centimeters midjemått har en förhöjd risk för hjärtinfarkt speciellt i kombination med övriga riskfaktorer. För män gäller 108 cm.
Hjärtinfarkter kan vara annorlunda hos kvinnor
Tysta infarkter
Dessa ger inga symtom och upptäcks ofta långt efteråt.
Rena kärl
Hjärtinfarkt med rena kärl, det vill säga utan de klassiska förträngningarna i kärlen. I stället kan förändringarna sitta i små kärl som ligger perifert ut i hjärtat. Drabbar oftare yngre kvinnor och orsaken till dessa infarkter är oklara.
Brustet hjärta
Drabbar nästan bara äldre kvinnor och utlöses av svår emotionell stress. Symtomen är ofta bröstsmärta och andningssvårigheter, men vid kranskärlsröntgen har kärlen inga förträngningar. I stället ser man en uttalad hjärtsvikt eftersom vänster kammare omformas till en rund boll med smalt skaft. Besvären går oftast över på en vecka men för de kraftigt förhöjda stresshormonerna tar det längre tid att gå ur kroppen. Sannolikt missas många med denna diagnos.
Spruckna kranskärl
Kranskärl som spricker på grund av infarkt drabbar nästan bara kvinnor och kan vara dödligt.
Symtom och behandling förmaksflimmer
Vid förmaksflimmer utgår inte de elektriska signalerna från sinusknutan utan från flera andra knutor på olika ställen i förmaken. Det betyder att alla signaler inte överförs från förmak till kammare. Då blir det oregelbunden rytm och hjärtats förmåga att pumpa runt blodet försämras. Det ökar risken för att blod klumpar ihop sig och små blodproppar som kan orsaka stroke.
Symtom på förmaksflimmer är besvärande oregelbunden rytm, dock kan detta även vara extraslag.
En del personer känner inte av när de får förmaksflimmer eller kan inte skilja mellan naturlig hjärtklappning (vid fysisk eller psykisk ansträngning) och flimmer. Förmaksflimmer behandlas vanligen med blodförtunnande medicin och pulsnedsättande medicin, som betablockerare.
Symtom kvinnlig hjärtsvikt
När vänster kammare i hjärtat inte orkar jobba normalt uppstår den vanligaste formen av hjärtsvikt, då hjärtat inte orkar pumpa ut tillräckligt med blod i kroppen. Samtidigt ökar blodtrycket inne i hjärtat. Cellerna i kroppen får för lite näring och syre vilket i sin tur leder till symtom i form av trötthet och andfåddhet.
En annan form av hjärtsvikt, som mest drabbar kvinnor, har uppmärksammats de senaste åren. Trots att vänster kammare jobbar normalt får man ändå svikt på grund av andra skador i hjärtat. Den vanligaste orsaken till hjärtsvikt med nedsatt vänsterkammarfunktion är genomgångna hjärtinfarkter. Det kan även vara högt blodtryck, klaffel och övriga orsaker.
Hjärtsvikt med normal vänsterkammarfunktion orsakas oftast av högt blodtryck och diabetes med kan också bero på reumatiska sjukdomar, njursjukdomar och blodfettsrubbningar.
Trygghetstjänsten Coala spårar hjärtsjukdom
Med din smartphone och en hjärtmonitor, som finns att köpa på apoteket, kan du själv på bara 60 sekunder ta reda på hur ditt hjärta mår. Coala Hjärtmonitor är en svensk, medicinsk trygghetstjänst som kan hitta tidiga tecken på rytmrubbningar, genom att läsa av hjärtats elektriska impulser med EKG. Analysen visas på skärmen inom några sekunder och alla EKG-mätningar sparas digitalt, vilket gör det enkelt att dela resultaten med doktorn.
Av Birgitta Lindvall Wiik
Källa: Hjärt-Lungfonden
Foto: TT/Shutterstock, Privat