Trycket över ögat och de små prickarna fick Susanne att söka vård

Det var i augusti – under bananflugornas högsäsong – som Susanne Westerlund, 49, plötsligt kände sig väldigt besvärad av de små insekternas framfart.

– De var som små, irriterande prickar framför mig, men när varken min sambo Rickard eller vår 13-årige son Joel kunde se några bananflugor började jag ana oråd, säger Susanne.

Hon är delägare i gymmet Inpuls i Luleå, och hon hade redan veckan innan fått en varningssignal.

– Efter ett träningspass upplevde jag ett konstigt tryck kring ena ögat, minns hon.

Susanne bestämde sig för att kolla upp synen hos optikern, kanske var det dags för riktiga glasögon? Hon brukade bara använda billiga läsglasögon från lågpriskedjan.

– Jag har faktiskt aldrig varit hos optikern i hela mitt liv förut, vilket gjorde optikern förundrad. Det ena ögat såg jag bra med, men när jag skulle läsa bokstavsraderna med det andra ögat var det väldigt tydligt att något hade hänt med min syn, säger Susanne som knappt kunde läsa en enda rad. Allt var dimmigt!

Hade drabbats av plötslig näthinneavlossning

Susanne berättar att optikern verkade ha direktlina till synmottagningen på sjukhuset, hon fick åka raka spåret till ögonläkaren. Här fick Susanne veta att hon hade drabbats av plötslig näthinneavlossning. Hon måste omedelbart åka till Norrlands universitetssjukhus i Umeå. Ögat skulle opereras. Och det var bråttom!

– Jag blev helt chockad! Jag skulle ju skynda mig att hämta Joel från skolan, sedan stod ett styrelsemöte på agendan och Joels hockeyträning. Dessutom var ju jag och mina kolleger på väg till Åre på en tjänsteresa! Jag frågade doktorn om operationen kunde vänta några dagar, säger Susanne.

Men doktorn tittade bara strängt på henne och sa att om det varit hennes öga hade hon åkt omedelbart. Det handlade om att rädda synen!

– Jag körde hem för att packa väskan och jag grät hela vägen, samtidigt som jag försökte ringa Rickard, som var utomlands i tjänsten, och mina föräldrar för att be dem hämta Joel på skolan.

Under den fyra timmar långa bussresan till sjukhuset i Umeå kom Susanne ihåg ett inlägg som hon sett i sitt Facebookflöde. En kompis hade ju också drabbats av plötslig näthinneavlossning!

Läs också: Dottern tog sig ur rullstolen: Nu kan Inez gå igen

– Jag ringde henne, hon hade opererats bara en vecka tidigare och det var så skönt att kunna ställa alla frågor till henne. Hur gick operationen till? Hur länge stannade hon på sjukhuset? Det kändes tryggt att prata med Louise, allt hade ju gått bra för henne.

Gasblåsan i ögat minskade

Susanne opererades på morgonen nästa dag, hon valde att vara vaken, precis som Louise hade gjort. Susanne säger att det inte gjorde ont och att det var en trygghet att hela tiden höra vad läkarna pratade om, vad de gjorde.

– Det jobbigaste var nog efteråt, då jag skulle tillbringa hela kvällen och natten liggande på mage.

Redan efter ett dygn fick Susanne åka hem, men det skulle dröja innan synen på det opererade ögat kom tillbaka. I takt med att gasblåsan inne i ögat, som hjälpte till att hålla näthinnan på plats under läkningen, minskade så återvände synen gradvis. Under den här tiden skulle Susanne också ta ögondroppar flera gånger om dagen.

Hela proceduren tog ungefär en månad och det var en prövningens tid för Susanne, som är van att ha tusen järn i elden.

– Jag fick varken köra bil eller anstränga mig och vi bor en bit från stan där det varken finns affärer eller annan service. Det var frustrerande att inte ens kunna köpa en liter mjölk själv. Rickard fick fixa både skjutsandet och allt hemarbete. Därför var lättnaden stor när jag på återbesöket efter fyra veckor fick en ok-stämpel i baken.

Skulle bara kolla synen hos optikern

Hennes sambo Rickard Kant, 44, är också lättad över att allt gått så bra.

– Jag blev förstås orolig när jag fick veta vad som hänt Susanne. Hon skulle ju bara kolla synen hos optikern.

Doktorn kan inte säga varför just Susanne drabbades av plötslig näthinneavlossning, men hon har själv noterat att fyra vänner i 50-årsåldern drabbats av samma åkomma under det senaste året.

Läs också: Lilla Minea föddes med ovanliga Aperts syndrom

– För mig var det ett jättestort stöd att kunna ringa min vän, som låg en vecka före mig i läkningen, säger Susanne som är glad för att hon valde att gå till optikern den där dagen i augusti.

Alla planer ställdes i ett ögonblick på ända, men det räddade hennes syn!

Av: Birgitta Lindvall Wiik

Bild: Birgitta Lindvall Wiik

Överläkaren: Viktigt söka hjälp tidigt

Eva Olofsson är överläkare och vitreoretinalkirurg (glaskropps- och näthinnekirurgi) vid Ögonkliniken på Norrlands universitetssjukhus i Umeå.

Vad beror näthinneavlossning på?

– När glaskroppen lossnar från näthinnan kan den dra i näthinnan så att det blir ett litet hål. Om det börjar läcka in vätska via hålet börjar näthinnan lossna.

Varför lossnar glaskroppen och kan man förhindra att det blir en näthinneavlossning?

– När vi är barn sitter glaskroppen tätt fast mot näthinnan, men när vi blir äldre, från ca 40 års ålder och uppåt, lossnar glaskroppen hos de allra flesta. Denna glaskroppsavlossning är normalt förekommande och orsakar sällan några problem. Men om glaskroppen, som består av vatten och geléämnen, drar i näthinnan i samband med att den lossnar så kan ett litet hål i näthinnan uppstå. Hittar vi ett hål i näthinnan så tätar vi det med laser och kan på så sätt förhindra att det börjar sippra in vätska bakom näthinnan vilket leder till en näthinneavlossning.

Vilka symtom ska man vara uppmärksamma på?

– Nytillkomna små svarta prickar, så kallade grumlingar, och blixtar är ett tecken på glaskroppsavlossning. Om du ser en tilltagande skugga eller en gardin som dras för synfältet så kan det vara en näthinneavlossning. Mitt råd är att uppsöka läkare direkt vid något av dessa symptom. Om det bara hunnit bli ett litet hål räcker det med en laserbehandling på ögonmottagningen. Har näthinnan börjat lossna krävs däremot en operation.

Hur går operationen till?

– Det finns i dag flera olika operationsmetoder vid näthinneavlossning, och ögonläkaren gör alltid en individuell bedömning före operationen vilken metod som är lämpligast. Vid den i dag vanligaste operationen går vi in i ögat genom små öppningar och tar bort hela glaskroppen. Därefter lagas hålet i näthinnan med laser och ögat fylls med en liten gasbubbla. Gasen som trycker mot näthinnan har som uppgift att hålla näthinnan på plats under läkningstiden. Efter några veckor försvinner gasbubblan och ersätts av vatten som ögat själv bildar. Gasen skymmer synen och det är först när gasbubblan är borta som vi kan se att näthinnan har läkt fast. Vid operationen kan patienten antingen vara sövd eller vara vaken och få lokalbedövning. De flesta kan åka hem dagen efter operationen.

Hur bråttom är det att få hjälp?

– Det bästa är om operationen kan ske innan gula fläcken har lossnat. Gula fläcken sitter mitt i näthinnan och är det lilla område i ögat där vi har de synceller som ger oss vår synskärpa. Gula fläcken drabbas när halva näthinnan har lossnat och då försämras synskärpan påtagligt. Detta kan skada cellerna i gula fläcken och leda till en bestående synnedsättning efter operationen. Om näthinneavlossningen däremot opereras innan den har drabbat gula fläcken så kan synen bli helt återställd. Utan operation lossnar till slut hela näthinnan och patienten blir blind på ögat. Därför är det viktigt att söka hjälp i ett tidigt skede. Näthinneavlossning kan aldrig läka ut av sig själv.

Vilka drabbas?

– Vem som helst kan drabbas, oftast vet vi inte varför näthinnan lossnar. De som har en kraftig närsynthet löper en något större risk. Det beror på att man då har ett avlångt öga och tunnare näthinna. Näthinnan kan också lossna efter kraftigt våld mot ögat.

Är det ärftligt?

– Det kan vara ärftligt, exempelvis vid extrem närsynthet eftersom detta är ärftligt.

Är risken stor att även det andra ögat drabbas?

– Att drabbas av näthinneavlossning på båda ögonen är ovanligt, men det händer. Det är oftast de som är närsynta som löper en ökad risk för detta, eftersom närsyntheten finns på båda ögonen.

Blir alla bra? Finns det några risker med operationen?

– Det finns en återfallsrisk på cirka tio procent. Då görs operationen på nytt. Om operationen görs innan gula fläcken har drabbats så återhämtar sig synskärpan oftast till samma nivå som tidigare, men om gula fläcken har varit loss så finns en risk för bestående synnedsättning. Det finns även risker med operationen. Det kan till exempel bli en infektion eller blödning under läkningsprocessen, men nyttan med operationen – att rädda synen – överstiger vida de små riskerna.

Så vanligt är glaskroppsavlossning

Glaskroppsavlossning (att glaskroppen i ögat blir vattnig och hastigt dras samman och lossnar från ögonväggen) är ett mycket vanligt tillstånd, som i de allra flesta fall inte medför problem. Det är när även närhinnan dras med som vård krävs och operation kan behövas. Ungefär tusen personer drabbas varje år av näthinneavlossning i Sverige.

Av: Birgitta Lindvall Wiik

Missa inte: Utbrända läkarens råd till andra drabbade och anhöriga