Susanna: Jag gjorde humor av min bröstcancer
Att drabbas av aggressiv bröstcancer kan knappast ses som ett glädjeämne, men faktum är att det har berikat Susanna Enifenas liv. Hon lyckades vända en negativ upplevelse till något positivt och cancern fick henne att byta livsfilosofi.
Hon, som alltid varit livrädd att prata inför folk, är i dag stå upp-komiker på fritiden.
– Jag har övervunnit min osäkerhet och älskar att få folk att skratta, säger en strålande glad Susanna, 55.
Hos henne ligger hela tiden skrattet på lut. Så var det redan när hon växte upp i Finland. Men liten blev stor, och tillsammans med dåvarande pojkvännen bestämde hon sig som 19-åring för att söka lyckan i Sverige.
Knöl i armhålan
I Finland var det svårt att hitta jobb, även om hon faktiskt hade fast arbete när hon flyttade. I landet rådde dock lågkonjunktur och möjligheterna såg bättre ut i Sverige.
Hon fick jobb och lägenhet i Norrköping, samtidigt som hon lärde sig svenska. Allt ordnade sig på bästa sätt, även om förhållandet rann ut i sanden.
Susanna gifte sig så småningom med en 16 år äldre man och var månskensbonde med inriktning på får, parallellt med att hon jobbade som ekonom på Region Östergötland. Men äktenskapet slutade med skilsmässa, och hon levde ensam när hon i början av juni 2009 kände en knöl i armhålan.
Hon ringde till vårdcentralen, fick omedelbart en tid och sedan remiss till sjukhuset. Att knölen kunde vara liktydig med cancer förstod hon. Därför ville hon få tid så fort som möjligt för att få det avklarat före semestern.
Så snabbt gick det inte. Det visade sig vara en utdragen process, med långa väntetider och stor ovisshet. Susanna opererades, fick cellgifter och strålning samt antikroppsbehandling som är väldigt dyr och inte ges överallt.
Kanske var det den som räddade hennes liv – och hennes bröst. Hon visade prov på både inre styrka och mod under behandlingen, men efteråt kom kraschen då tankar på liv och död hann ikapp henne.
Hon blev sjukskriven, och när hon så småningom återvände till jobbet på Region Öster- götland var det en ny och mer insiktsfull kvinna som mötte sina kolleger. Detta ville läkarna på vårdcentralen dra nytta av då de skulle arrangera en utbildning för ST–läkare.
– Jag blev tillfrågad om jag kunde berätta om min sjukdomstid för dessa läkare, säger Susanna.
Hon har alltid varit impulsiv och tackade ja på direkten, utan att riktigt tänka sig för. Egentligen avskydde hon att prata inför folk, men insåg samtidigt att detta kunde fungera som terapi.
Nära döden-upplevelse
Susanna trotsade all nervositet. Med stor inlevelse tog hon sig an uppdraget. Under föreläsningen berättade hon för läkarna om rädslan för att förlora ett bröst, hur det kändes när håret föll av och allt annat som hörde behandlingarna till.
Det ena gav det andra. Snart fick hon hålla i flera föreläsningar. Hon varken bröt ihop eller föll i gråt. Men hon insåg att hon måste bli mer personlig i sina berättelser och ville göra dem lite roligare.
För att få hjälp med att komma vidare skickade hon ett mejl till stå upp-komikern, tillika en av förebilderna, Janne Bylund. Hon skrev personligt och frågade hur han hade gjort för att lära sig.
Något svarsmejl vågade hon inte hoppas på, men till hennes stora glädje och förvåning kom ett svar: Det fanns utmärkta kurser på Norra Brunn i Stock- holm.
Susanna såg sin chans och anmälde sig. Givetvis var det fullt på kursen, men det kom ett återbud och hon fick till slut en plats. Omgiven av elever från teaterhögskolan, musiker och skådespelare tog Susanna från Region Östergötland plats på scenen under en intensiv sommarvecka.
Så undersöker du själv dina bröst efter cancer
Under veckan fick deltagarna en läxa. De skulle förbereda ett uppträdande på två, tre minuter som sedan skulle levereras till publiken på avslutningsdagen. Susanna gick noggrant till väga, filade på sitt manus och förberedde sig minutiöst.
Hon glömmer aldrig när det var hennes tur att äntra scenen.
– Det var en nära döden-upplevelse, värre än cancern. Det var fasansfullt och roligt, allt på samma gång!
En enkel regel
Hur skräckblandat uppträdandet än var, gav det mersmak. Hennes skämt hade gått hem hos den professionella publiken och hon kände allt mer att stå upp-komik var hennes grej.
I dagsläget föreläser hon fortfarande för vårdpersonal och har, precis som hon önskade, kryddat sin cancerresa med mer humor. På fritiden uppträder hon emellanåt på Beta stand up i hemstaden Linköping, även om varje framträdande är som en inre bergochdalbana: Ljuvligt och hemskt på samma gång.
Det kan vara svårt att vara rolig på beställning, och det har hänt att hon fått vänta på skratten, trots att hon levererat poängen. Då gäller det att agera snabbt och få ur sig nästa, väl inövade, skämt.
– Man har totalt två, tre minuter på sig och måste ge allt eller inget, säger hon.
Susanna ger allt och en helt tyst föreställning har hon aldrig varit med om. Hon har en enkel regel:
– Man kan driva om precis vad som helst, under förutsättning att det är rätt person som gör det och att det är självupplevt, menar hon.
Själv skojar hon frikostigt om både cancer och invandring, då hon varit med om båda delarna. Hon kan till och med skämta om döden. Hon har upplevt den på nära håll, då hon miste sin bror.
Innan hon levererar skämten testar hon gärna sina idéer på maken Princewill, 35, som kommer från Namibia och som hon gifte sig med 2014.
– Han är min tredje man. Jag brukar säga att mina män står ut med mig i tio år, skrattar hon.
Omvärderat livet
Susanna har sina förebilder bland komiker. Utöver Janne Bylund ser hon upp till bland andra Ann Westin och Johan Glans, men det finns många som är roliga, menar hon.
Själv jobbar hon dagligen på att utveckla humorn. På bussen till jobbet sitter hon och filar på idéer, i stället för att lyssna på radio. Hon är väl medveten om att man måste hålla på i flera år innan man blir duktig.
Men hon är en glad amatör, och till stor del är det bröstcancerns förtjänst. Hon har fått ett helt nytt liv och nya vänner, samtidigt som cancern fått henne att omvärdera saker och ting.
– Jag har lärt mig att städa bort sådant som stjäl energi och fokusera på det som är roligt och meningsfullt, säger hon med ett stort leende.
Av Anna Lindau Foto: Jan-Erik Ejenstam, IBL och privatbilder
[Newsletter]